Olja i Solberga kalkbrott

Solberga kalkbrott är ett nedlagt kalkbrott norr om Rättvik i Dalarnas län. Man bröt och brände kalk här mellan 1937 och 1963. Ur ett geovetenskapligt perspektiv så är brotten intressant med tanke på Bodakalkstenen som man kan studera här. Men det finns även en annan sevärdhet, som är väldigt ovanlig i Sverige. Och det är förekomsten av råolja. Solberga är en av endast två kända förekomster av råolja i Sverige, den andra är på Gotland. 

Källa: SGU:s berggrundskarta. Det övre brottet (där borrhålen finns) består av Bodakalksten (grön). Det nedre sidobrottet består av skiffer (ljusgrön).

Berggrunden i Solberga kalkbrott

För att bättre förstå varför råolja kan ha bildats på denna plats så behöver man gå tillbaka mellan 500 och 400 miljoner år sedan. Sverige låg då vid tropiska breddgrader och var täckt av ett grunt hav. I det varma vattnet trivdes alger, koraller, kräftdjur och andra vattenlevande djur. När dessa dog så bäddades de in i avlagringar, så kallade sediment, på den dåvarande havsbottnen. Efter långsamma processer så omvandlades dessa avlagringar till kalksten och djuren bevarades som fossiler. Där sedimenten främst bestod av sand bildades sandsten, och där det främst bestod av lera bildades skiffer. En stor del av Sveriges yta täcktes av sedimentära bergarter men många av dessa har nötts bort.

I Siljansringen så är de sedimentära bergarterna väl bevarade tack vare ett kraftigt meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan. I kanten av nedslagskratern så bildades en sänka där de sedimentära bergarterna blev skyddade från nöttning av vind, is och vatten. Här i Solberga kalkbrott så finns kalksten som har namnet Bodakalksten. Den är en slags revkalksten, vilket innebär att den inte är lagrad på det vanliga sättet som kalksten brukar vara och att den är rik på fossil. Den är extra motståndskraftig, så medan andra bergarter har nötts bort så har Bodakalkstenen klarat sig från det.

Även fast berggrunden i kalkstensbrottet är intressant så kommer denna EarthCache belysa förekomsten av råolja i brottet.

Hur bildas råolja?

Råolja (även kallat petroleum, mineralolja och bergolja) bildas av uråldrig biomassa. Förhistoriska djur, plankton och alger dör och sjunker ner till havsbotten och begravs under slam och lera. Fetter, kolhydrater och proteiner hos dessa bryts ned, och iochmed att materialet är begravt under slam och lera så skyddas materialet från att oxideras och att förmultnas. Materialet blir sedan utsatt för höga tryck och temperaturer, vilket under lång tid resulterar i att olja bildas.

När råoljan har bildats så stiger den, eftersom att den är lättare än omgivningen. Vid det läget finns det två vägar som oljan kan gå: antingen så kan den stiga tills den sipprar ut ur marken, eller så stiger den tills den kommer till ett ogenomträngligt lager i berggrunden. Det är när man borrar i ett sådant lager som man kan utvinna olja ur berget.

Råoljan vid Solberga

I Solberga kalkbrott så finns det totalt sex stycken borrhål, med ett djup på som mest 100-150 meter. Till skillnad från vissa andra borrhål i Siljansringen så borrade man inte efter olja utan man undersökte kalkstensförekomsten, och det gjorde man under början av 1960-talet. I fem av borrhålen så finns det spår av olja, och ett av borrhålen är vattenförande. Råoljan här är högvärdig, är bildad av främst alger och liknar den som man har pumpat på Gotland. På vissa håll i kalkbrottet så kan man finna svarta oljefläckar på bergväggarna. Om man spräcker lösa stenar och block så kan man ibland finna flytande olja i små fickor.

EarthCachen

För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig. Du behöver inte vänta på svar från mig, utan det är bara att skicka iväg din logg när du har skickat svaren till mig. Om ni är flera som loggar EarthCachen så räcker det om en person skickar in svar, men skriv vilka nick som är med och loggar. Om inte dessa kravs följs så kan din logg raderas av mig

Frågorna:

1. Besök de två waypointerna där det finns oljeförande borrhål. Jämför oljeförekomsten vid borrhålen. Eftersom att den ena har ett lock på sig så basera svaret främst på oljefläckarna runt borrhålet. Vilket borrhål är mest oljeförande? Skiljer sig fläckarna runt borrhålen?

2. Titta på bergsväggarna intill de två borrhålen. Vid vilket borrhål finns flest/störst oljefläckar på bergsväggen intill? Är det samma borrhål som på frågan innan? Vad tror du detta beror på?

3. Besök waypointen för det vattenförande borrhålet. Varför tror du att det sipprar ut vatten här och ingen olja? Varför skiljer sig detta borrhål från de andra?

4. Obs! Frivillig bonusfråga: Råoljan här är högvärdig och flytande olja går att finna här än idag. Varför las verksamheten här ned kort efter upptäckten av olja?

5. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid platsen till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.