Hematitblock från Dannemora gruva
Här, vid Edsbro bruk, finner du ett block av järnmalm från Dannemora gruva. Blocket består av hematit, som du kan läsa mer om längre ned i beskrivningen. Enligt skylten vid blocket så väger den ungefär 480 kg och kan ge ungefär 200 kg järn.
Hematit
Hematit är det vanligaste järnmalmsmineralet med den kemiska formeln Fe2O3. Den har vanligtvis en stålgrå färg. Hematit kallas även för blodstensmalm, eller blodsten. Detta är för att när den repas eller pulvriseras så får man en röd färg. Tillsammans med andra järnoxider så används den i bl.a. Falu rödfärg.
Det näst vanligaste järnmalmsmineralet är magnetit, som till skillnad från hematit har en svart färg (även som pulver) och är magnetiskt.
Hematit bildas under lång tid av mineralet ferrihydrit. Det förekommer ofta i mindre mängd i magmatiska bergarter, speciellt lavor, men även i pegmatiter och hydrotermala blandningar. Mängder av hematit hittas i regionalmetamorfa bergarter där den har bildats genom omvandling (oxidation) av mineral så som limonit, siderit och magnetit. Hematitmassor som omfattar mer än tiotals miljoner ton är för det mesta sedimentära bildningar av prekambriska, kvartsbandade järnmalmer. Sådana områden kan man finna i USA, Brasilien och Ukraina.
Hematit i naturen är inte magnetisk, trots den höga mängden järn. Förenklat så beror detta på att det finns magnetiska dragningar åt minst två olika håll som är lika stora, vilket gör att magnetismen inte verkar åt något håll. Vid upphettning så kan magnetismen ändras.
Mineralet kvarts kan bilda ränder i den kvartsbandade blodstensmalmen. Den bergarten är Västmanlands landskapssten.
De svenska järnmalmerna domineras av magnetit medan hematit är det ledande järnoxidmineralet i övriga världen. När det gäller hematit i Sverige så är Bergslagen det viktigaste området med Stripa och Stribergsfältet, i Örebro län, som exempel.
Bergslagens malmer
Bergslagen i vidare benämning betecknar ett område i mellansverige, där man på flera orter har brutit malm i gruvor. Berggrunden i Bergslagen bildades och omvandlades för mellan ungefär 1 900 och 1 800 miljoner år sedan under den svekokarelska orogenesen. Dess veckningar och omvandlingar i Bergslagen var avsevärt lindrigare än i andra områden. Bergarterna i Bergslagen domineras av omvandlade sedimentära och vulkaniska ytbergarter. De felsta av Bergslagens malmer bildades genom att vulkanisk restvärme från avsvalnande magmahärdar drev grundvatten genom de vulkaniska askorna. Vattnet lakade ut deras små mängder av malmbildande grundämnen och koncentrerade ämnena till malmkroppar på svalare platser, oftast nära havsbottnen.
EarthCachen
För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig. Du behöver inte vänta på svar från mig, utan det är bara att skicka iväg din logg när du har skickat svaren till mig. Om ni är flera som loggar EarthCachen så räcker det om en person skickar in svar, men skriv vilka nick som är med och loggar. Om inte dessa kravs följs så kan din logg raderas av mig.
Frågorna:
1. Hur kan man se på stenblocket att den består av hematit? Hur kan du veta att den inte består av magnetit?
2. Baserat på stenens utseende, är det troligt att den består av annat än järnmalm?
3. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid platsen till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.