Botkyrka kyrka är en kyrkobyggnad i norra Botkyrka kommun. Den är församlingskyrka i Botkyrka församling i Stockholms stift. Den första kyrkan på platsen var en träkyrka som uppfördes år 1129, nuvarande stenkyrka går tillbaka till år 1176. Vid kyrkan finns bland annat en kopia av gravvården efter Botvids bror Björn, kyrkans byggherre - det så kallade "Botkyrkamonumentet" från omkring 1150, originalet förvaras på Historiska Museet.
Kyrkobyggnaden
Botkyrka kyrka är medeltida. Från början hette den Bothwidiia Kirkia efter martyren och skyddshelgonet Sankt Botvid. Botvid dog någon gång under 1120-talet, och hans bror Björn byggde år 1129 en stavkyrka i trä på Hammarby gårds ägor nära sjön Aspen i nuvarande norra Botkyrka. Träkyrkan ersattes av Bothwidiia Kirkia, en stenkyrka i romansk stil med rundbågefönster och absid. År 1176 invigdes kyrkan av Stefan, förste ärkebiskopen i Uppsala tillsammans med Vilhelmus, biskopen i Strängnäs. Av den ursprungliga träkyrkan finns inget kvar men troligen låg den på samma plats som nuvarande kyrkobyggnad.
Medeltida tillbyggnader
Långhuset är den del av kyrkan som bevarats till nutid. Sedan dess har en del tillbyggnader gjorts. Under medeltiden förlängdes kyrkan åt öster då det ursprungliga koret revs och ersattes av det nuvarande rakt avslutade koret. Sakristian och vapenhuset tillkom under medeltiden och är troligen samtida. Kyrktornet ingick i de ursprungliga byggplanerna men uppfördes först någon gång under tidsperioden 1180–1249. Två utskjutande förbandsstenar finns ovanför markytan på långhusets västgavel, vilket visar att man från början hade tänkt bygga ett bredare torn än det som byggdes. Under 1400-talet försågs kyrkorummets innertak med fyra stjärnvalv av tegel. Några kalkmålningar verkar valven aldrig ha haft.
Senare ombyggnader
År 1735 återuppbyggdes tornspiran efter att ha varit nedfallen en längre tid. Nuvarande portal genom tornet tillkom 1763.
Inventarier
Altarskåpet är kyrkans förnämsta inventarium och är tillverkat i Antwerpen. Skåpet är daterat till omkring 1525 och dess skulpturala delar har tillskrivits Antwerpenmästaren Jan de Molder.
Utöver altarskåpet finns inte längre några medeltida träskulpturer i kyrkan. Ett triumfkrucifix daterat till mitten av 1300-talet förvaras sedan början av 1900-talet i Historiska museet. Troligen tillkom krucifixet när kyrkan byggdes ut åt öster.
Dopfunten av grå sandsten är från 1904. Dess form är samma som medeltida funtar av så kallad musselskålstyp.
Gravvården efter Botvids bror Björn, kyrkans byggherre, det så kallade "Botkyrkamonumentet" från omkring 1150, förvaras numera på Historiska Museet. En kopia av gravvården står utanför vapenhusets södersida. Det är format som en kyrka och har inskription på latin och i runskrift.
I kyrktornet hänger tre klockor. Storklockan på 550 kilogram skänktes till kyrkan 1624 av Gustav II Adolf. Ursprungligen var klockan avsedd för katedralen i Riga och är sannolikt ett krigsbyte därifrån.
Bland textilierna finns en kort mässhake.
Orglar
Tidigare fanns en orgel som skänktes till kyrkan 1774 och därefter uppfördes nuvarande orgelläktare och fasad vid en större renovering 1810. En orgel tillkom 1814, byggd av Olof Schwan och Johan Ewerhardt. Den ersattes 1912 av en ny orgel med sjutton stämmor bakom samma fasad av byggd av Åkerman & Lund, Den restaurerades 1941 och byggdes då ut till 26 stämmor och fick till sist 41 stämmor efter en ombyggnad 1955.
Nuvarande läktarorgel har tillkommit i två etapper. Först byggde Åkerman & Lund en ny orgel med 31 stämmor bakom 1814 års fasad. Den kompletterades och förbättrades 1992 med bland annat ett positiv på fem stämmor av Nye Orgelbyggeri. Instrumentet har 36 stämmor fördelade på tre manualer och pedal.
Kyrkogården
Kyrkan omges av en stor kyrkogård. Den äldre delen, runt kyrkan, omges av en kallmurad mur från 1700-talets slut, med ingångar i norr och väster. På kyrkogården växer alm, ask och lönn. Här finns tre gravkor: det Liljencrantzska i nordväst, ritat 1807 av Carl Christoffer Gjörwell d.y., det Piperska i sydost, uppfört 1843, och det Wåhlinska ytterligare en bit åt sydost, uppfört 1953 och ritat av Erik Lundberg.
Källa: Wikipedia
Foto: Höögarna