Hälleforsgången - 01 - aDventskalendern 2017
Hälleforsgången
Hälleforsgången är Sveriges största diabasgång. Den är drygt 40 kilometer lång och mellan 0,5 och 2 kilometer bred samt har en yta på cirka 40 - 50 kvadratkilometer. Den går i öst-västlig riktning från trakten mellan Hälleforsnäs och Malmköping bort till Hjälmaren. Åldern på diabasen i gången är ungefär 1 550 miljoner år.
Diabas är oftast en mörk bergart med inslag av ljusare listformade kristaller som bildar ett oregelbundet mönster, så kallad ofitisk textur. Hälleforsgången är sammansatt av dels äldre olivinrik diabas med ofitisk textur, som bildar gångens randzon, och dels en något yngre olivinfattig del som huvudsakligen upptar gångens centrala inre partier. De båda delarna har dock skapats av samma magmakälla. I de mellersta och östra delarna så är den relativt järnrik.
Hälleforsdiabasen är en seg och hård bergart och därför så utgör diabasbergen under långa sträckor de högsta delarna i terrängen. Det är särskilt markant i trakten söder och sydost om Näshultasjön. Här vid koordinaterna, vid Tyckenhedsberget, så utgör den en av länets högsta punkter, och den högsta punkten i Eskilstuna kommun. I hällytorna här så framträder det även för denna typ av magmabergarter karaktäristiska sprickmönstret.
Hälleforsgången överlagras flerstädes av morän men framträder även på många håll med branta förklyftade bergssidor. Särskilt gäller detta för diabasbergens sydvända sidor som är starkt förklyftade och där block av diabas kan spåras långt ifrån moderklyften.
Till skillnad från många andra diabasförekomster så har Hälleforsdiabasen inte en så stor inverkan på vegetationen. Hälleforsgången och dess omgivningar upptas nästan helt av hällmarkstallskog och barrblandskogar.
Hälleforsgången övertväras av ett antal sprickdalar med sydost-nordvästlig utsträckning. Enligt de dateringar som gjorts under senare år är dessa sprickdalar betydligt yngre än Hälleforsgången.
Diabas
Diabas är en fin eller medelkornig och märkt grå till svart gångbergart. Den består av 65 till 35 volymprocent kalciumrik plagioklas (labrador-bytownit) och 35 till 65 volymprocent pyroxen. Även olivin kan förekomma.
Sammansättningen är detsamma som den grovkornigare djupbergarten gabbro. Diabas har en massformig struktur. Gångar av diabas har bildats som stelningsprodukter av bergartssmälta (magma), vilken från jordens mantel har trängt upp genom sprickor i jordskorpan. Diabas är en förhållandevis vanlig bergart i Sverige, dock med ojämn fördelning över landet. I södra Norrland är lagergångar av diabas vanliga, medan mer eller mindre brant stående gångar är den dominerande typen i sydligare delar av Sverige. Söndervittrad diabas ger en ofta rik växtlighet med såväl kalkkrävande som kalkgynnade arter.
Mineral
Mineral är naturligt förekommande grund-ämnen, legeringar och kemiska föreningar vilka har dels bestämd kemisk sammansättning, dels bestämd kristallstruktur, i vilken de ingående atomerna är ordnade. Mineralen är således uppbyggda av ett eller (vanligen) flera olika grundämnen i bestämda proportioner. Bergarterna i sin tur består av blandningar av ett eller flera mineral.
Några vanliga mineral är:
Kvarts är ren kiseldioxid. Den är oftast vit eller färglös, med oregelbundet "mussligt" brott. Kvarts utgör domine-rande beståndsdel i sand-sten och kvartsit, och en viktig beståndsdel i graniter och gnejser av olika slag.
Plagioklas bildar en kemisk serie från albit (Na-fältspat) till anortit (Ca-fältspat). Vanligen vit till gråvit, med spaltytor i två riktningar. Utgör en viktig beståndsdel i de flesta magmatiska och metamorfa bergarter, decimeter-stora kristaller vanliga i pegmatitgångar.
Kalifältspat förekommer som de tre mineralen sanidin, ortoklas och mikroklin, vilka har samma sammansättning men olika kristallstruktur. Vit eller röd, med spaltytor i två riktningar. Utgör en viktig beståndsdel i många magmatiska och metamorfa bergarter, decimeter-stora kristaller vanliga i pegmatit-gångar.
Biotit (mörk glimmer) är ett mörkt flakigt mineral med en perfekt spaltriktning. Ingår i många magmatiska och metamorfa bergarter, och kan liksom muskoviten bidra till en bergarts skiffrighet.
EarthCachen
För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig. Du behöver inte vänta på svar från mig, utan det är bara att skicka iväg din logg när du har skickat svaren till mig. Om ni är flera som loggar EarthCachen så räcker det om en person skickar in svar, men skriv vilka nick som är med och loggar. Om inte dessa kravs följs så kan din logg raderas av mig.
Frågor:
1. Vad har diabasen för färg? Vad tror du har påverkat bergartens färg?
2. Vad tror du är mängden plagioklas och pyroxen i diabasen? Innehåller den mycket plagioklas eller mycket pyroxen? Motivera varför du tror att mängden är så som du tror.
3. Titta runt på diabasen på en del olika platser. Är diabasen enhetlig eller kan man se korn av andra mineral i diabasen? Ifall ja: vad har dessa för färg? Vad tror du att det är för mineral?
4. Obs! Frivilligt: Om du vill så får du ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid skylten på platsen till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att logga.
