Hallandsgnejs...i blekinge
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(other)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Här traskade vi omkring i Karlskrona och såg detta vackra konstverk av hallandsgnejs, i blekinge. Skulpturen har konstären Pål Svensson gjort. Konstären vill med konstverket ge en tolkning av himmel och vatten vid den plats där det står.
En av anledningarna till att just hallandsgnejs är populär när man gör sten konstruktioner är dess vackra färger.
Hallandsgnejs
Kemiskt och mineralogiskt så skiljer sig Hallandsgnejsen inte nämnvärt från de andra gnejserna i södra Sverige (givetvis finns skillnader i framförallt spårämnen och accessoriska mineral, men inte så att det påverkar utseendet nämnvärt). Det som skiljer är homogenitet, struktur och textur (och därmed i grunden processerna som bildat gnejsen). Jämfört med en granit där röd kalifältspat, vit plagioklas och färglös/grå kvarts är jämnt distribuerade i bergmassan är Hallandiagnejsen i hög grad metamorft segregerad, där olika mineral anrikats i olika delar.
Hallandsgnejsen är en migmatit (”ådergnejs”), men till skillnad från Västsveriges framförallt stromatiskt ådrade migmatiter (där ådror och grundmassa alternerar mer ordnat, kontinuerligt och predikterbart på cm- till dm-skala och således upplevs som relativt sett mer homogena) är hallandsgnejs mer flammigt ådrad med relativt stora partier grundmassa (gråfint medelkornig dominerad av plagioklas, biotit, hornblände och kvarts, sk mesosom) och varierande utbredda åderpartier (röd medel- till grovkornig dominerad av kalifältspat och kvarts, sk leukosom), som gör att den blir mindre homogen och kontinuerlig i kulör och textur, och därmed varierar mycket mer.
Halländska gnejsen finns här representerad från två platser: Bårarp och Svenstorp.
Hallandsgnejs bryts bland annat på västra delen av bergsryggen Nyårsåsen i Halmstads kommun. Denna typ av Hallandiagnejs är eftertraktad av naturstensindustrin som byggnadssten och till utsmyckningar.
Gnejs är en metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs) som har omvandlats under höga tryck och temperaturer.
Genom tryck och rörelser i berget blir mineralkornen ofta parallellt orienterade, vilket ger bergarten en skiffrig struktur. Mineralen kan också samlas i olika band eller ådror vilket ger bergarten ett gnejsigt utseende. Rörelser kan också ge upphov till en veckad struktur. Lösningar som strömmar genom berggrunden kan förändra bergartens kemiska sammansättning, genom att vissa grundämnen bortförs och andra tillförs.
Gnejs är vanligtvis uppbyggd av fältspat, kvarts och en mindre del glimmer. Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår. Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från graniten. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består av lagervis ordnade glimmerrika och glimmerfattiga band.
Parallelstrukturen gör att gnejs låter sig lättare klyvas utefter skiktningen än tvärs denna.
Gnejserna, som i huvudsak tillhör de äldsta åtkomliga delarna av jordskorpan, förekommer i stor mängd i Skandinavien. Brytning förekommer på många ställen för användning dels för stenläggning, dels för finare arbeten.
I Sverige bryts gnejsen i Bohuslän i en finkornig variant för användning bl a till gatsten. Mellan Varberg och Halmstad förekommer en fin, hård gnejs av grå eller röd färg. Här finns flera brott där sten framställs för byggnadsändamål.
Studier av en metamorf bergarts mineralogi ger alltså en uppfattning om dess metamorfosgrad. Genom att med mikroteknik göra punktanalyser av de olika mineralens kemiska sammansättning kan tryck- och temperatur-förhållandena under metamorfosen beräknas i mer detalj.
Vilka mineral som kan bildas beror dock också på bergartens ursprungliga sammansättning. Basiska (kiselfattiga, men järn- och magnesium-rika) magmatiska bergarter har en lämplig samman-sättning för att bilda olika metamorfa mineral, likaså lerrika sedimentära bergarter. I granitiska bergarter som domineras av kvarts och fältspater sker däremot inte samma nybildning av metamorfa mineral, än mindre i en kvartsrik sandsten. Metamorfosen hos dessa märks främst genom deformering och omkristallisering av de befintliga mineralen. Därav följer att denna typ av bergarter är mindre användbara om man vill bestämma vilken metamorfosgrad ett område varit utsatt för.
Slutstadiet för metamorfosen är att bergarten börjar smälta upp, men när detta sker beror både på tryck och temperatur och bergartens sammansättning. De bergarter som har lättast att smälta upp är lerrika bergarter av sedimentärt ursprung, vilka innehåller mycket vatten bundet i olika mineral. Även sura (kiselrika granitiska) magmatiska bergarter har rätt låg smälttemperatur, runt 700 ºC, jämfört med basiska bergarter. Ofta sker dock inte en fullständig uppsmältning, utan kvarts och fältspat som lättast smälter upp bildar ljusa ådror i bergarten efter att de stelnat på nytt när temperaturen gått ner. En sådan bergart kallas ådergnejs, eller med ett utländskt ord, migmatit.
Ordet gnejs har kommit in i svenska språket flera vägar söderifrån. Det har medfört att stavningen kan variera i äldre litteratur, t ex gneist, gneiss, greijs, gneiss. Hallandsgnejs, eller hallandiagnejs.
För att logga denna cachen så skall ni svara på dessa frågor, svaren skall skickas till CO:
Konstverket består av två stycken hallandsgnejsblock, båda är polerade på ena sidan och inte polerade på andra sidan.
1. Om du tittar på den polerade sidan som är mot hotellet, hur kan du se att det är hallandsgnejs och inte någon annan sorts gnejs? Hur är strukturen?
2. När det gäller Hallandsgnejs så är den segregerad, alltså har mineralerna samlats på olika ställen, skiljt from varandra. Hur kan man se det på just detta konstverk när man tittar på den polerade sidan.
3. Frivilligt men ladda gärna upp ett foto på dig själv ifrån platsen
Additional Hints
(No hints available.)