Ytterselö kyrka är en kyrkobyggnad i Ytterselö socken i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Stallarholmens församling.
Kyrkan ligger i sydöstra hörnet av Selaön. Närmaste ort är Stallarholmen.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan byggdes med västtorn förmodligen redan under 1100-talet. Det ursprungliga korpartiet är inte känt. Kyrkan förlängdes åt öster, kanske under 1300-talet, och sakristia byggdes till. Omkring 1500 hade kyrkan vapenhus och stjärnformade tegelvalv, tre travéer (nuvarande långhus). Tornrummet, det södra gravkoret, sakristia och vapenhus är kryssvälvda.
1650 uppfördes i söder ett gravkor för ätten Soop som satt på Mälsåker. Johan Peringskiölds skiss från 1684 visar att den hade kupol med spira. Den visar också att tornets höga, pyramidformade spira fanns redan på 1600-talet.
Nuvarande högkoret byggdes 1728. Under detta finns ett gravkor för ägarna till Mälsåker. Där ligger Anna Maria Soop, hennes barn och hennes två makar, greve Axel H. Wachtmeister och greve Carl E. Gyllenstierna.
Med undantag för kordelen är kyrkan vitrappad och har mönsterlagt tjärat spåntak. Tornet har små, högt sittande ljudgluggar. Långhusets rundbågiga fönsteröppningar är från 1800-talet.
Det karolinska högkoret har ett kopparklätt kupoltak som kröns av en liten lanternin.
Kyrkogården omges av den sedvanliga kallmuren. En kanske medeltida stiglucka finns på västsidan.
Soopska gravmonumentet
Söder om kyrkan, på kyrkogården, står ett märkligt monument över Hans Åkesson Soop, som dog 1619, och dennes hustru Elin Erikdotter Kagg.
Gravmonumentet är uppbyggt av fyra kalkstenspelare med ett spånklätt valmtak som skyddar den underliggande gravstenen.
Interiör
Kyrkorummet är vitkalkat. Bänkinredningen är från 1909.
Långhuset har stjärnvalv från omkring 1475 som i västra delen vilar på pelare. I östra delen är de byggda direkt på muren.
Predikstolen står mot norra väggen. Triumfkorset återställdes 1964.
Två av kyrkans 12 invigningskors finns bevarade.
På norra väggen finns resten av en målning, kanske ett epitaf målat av AIR (Anders Iordansson Ryttare) som målade Glanshammars kyrka i Närke 1589.
Inventarier
Dopfunten är kyrkans äldsta inventarie. Den är av mälardalssandsten och dateras till 1100-talet. Kuppan är cylindrisk med konisk sluttning mot foten. Den är mycket rikt dekorerad med djurmotiv och rankverk. Flera liknande dopfuntar finns i Mälardalen. Foten visar omväxlande ett helt djur i profil och ett huvud sett framifrån, huggna i halvrelief. Många dopfuntar "skyddas" genom avskräckande figurer på foten. Närmast kuppan slutar foten i en halvcirkelformad ring.
Altarskåpet
Altarskåpet tillverkades strax efter 1500. Det är ett mycket fint arbete från Antwerpen i Flandern, som tillsammans med Bryssel och Lübeck var tillverkningsort för importerade altarskåp. Antwerpenskåp kännetecknas av den halvcirkelformade upphöjningen av mittpartiet.
Flyglarnas målning är inte bevarad. Överst på skåpet finns en bild av profeten Jesaias.
Huvudmotivet är Maria med Jesusbarnet. Jungfru Maria flankeras av Mälardalens två helgon från 1000-talet, Sankt Botvid och Sankt Eskil.
Ovanligt för skåpet är personernas mycket "levande" ansiktsdrag. Marias normalt s-formade kroppshållning är spegelvänd. Lekmannen Botvid är betydligt ödmjukare än biskopen Eskil.
Maria är krönt till himmeldrottning och har utslaget hår, tecknet på hennes jungfrulighet. Hon håller en uppslagen bok.
Jesus framställs som naket spädbarn, med en duk över underkroppen. Han leker med boken och knycklar ihop ett blad.
Sankt Botvid gav namn till Botkyrka socken. Både han och Eskil finns i många kyrkor i Mälardalen.
Botvid kristnades på en resa till England och spred sedan kristendomen i sin hemtrakt. Han framställs som lekman med två attribut, fisk och yxa. Fisken påminner om ett mirakulöst fiskefänge som fyllde två båtar fast platsen var dålig. Yxan är hans dödsredskap. Botvid ledsagade en friköpt träl till kusten och blev dräpt av denne när han sov på Ronö. Han dog omkring 1125. Hans dag är den 27 juli.
Sankt Eskil firas den 12 juni. Han var en engelsk munk som av Sankt Sigfrid vigdes till missionsbiskop för "all Sverige norranskogs", alltså norr om Tiveden och Kolmården.
Eskils säte blev Tuna, nu Eskilstuna. Han blev stenad till döds när han försökte hejda en hednisk offerfest i Strängnäs. Detta lär ha varit omkring 1080.
Eskil framställs som biskop, hans attribut är tre stenar.
Olof av Norge är Olav Haraldsson, kallad den digre. I yngre år var han en framgångsrik viking som bland annat rev London Bridge. Som kung fortsatte han hårdhänt att kristna Norge. Han stupade 1030 vid Sticklastad. Hans dag är den 29 juli.
Olof lär varit kyrkans skyddshelgon. Den stora Olofbilden från slutet av 1400-talet visar kungen sittande, utan sina vanliga underliggare. Han är skäggig och håller ett riksäpple. Hans vanliga attribut, en stor norsk yxa, har kommit bort.
Mariastaty, predikstol och triumfkrucifix
Kyrkan äger även en staty av Maria med Jesusbarnet från slutet av 1400-talet. Maria är krönt med metallkrona. Jesus framställs som naket spädbarn.
Predikstolen sägs vara från omkring 1600. Den saknar snidade figurer men var målad från början, troligen med evangelisternas bilder i de inramade panelerna.
Triumfkrucifixet hänger numera mitt i kyrkorummet. Det är ett sent arbete från omkring 1510. Evangelisternas symboler är bevarade på korsarmen (Markus, Lukas). Jesus har korslagda fötter och kort, knutet höftskynke. Jesus visas som smärtoman, mager, med stora gapande sår och mycket blodig.
Processionsänglarna är från omkring 1500. Båda saknar den rörliga armen med pinglan. Straffstocken är från 1700-talets slut.
Källa: Wikipedia
Foto: Höögarna