Uva Klöva (eller Uva Kleva = klyfta) är en gammal sprickdal som har uppstått genom kontinentplattornas rörelser vid bildningen av Pangea för omkring 200-300 miljoner år sed
Denna sprickdal är relativt liten, det finns mycket djupare och längre i Sverige. Men landskapet är dramatiskt och väl värt att se.
Så låt oss se vad som fanns innan och efter sprickbildningen.
Långt innan sprickbildningen:
Berggrunden i hela östra Småland är mycket gammal och är bildad för knappt 2 miljarder år sedan. Det mesta av den synliga berggrunden består av magmatiskt material.
Berglager som har kommit att ligga över dagens berggrund har eroderat. Så vi ser bara det subkambriska peneplanet. Berggrunden har bildats ur magmatisk material 10 till 15 km under jordytan och består mestadels av granit. Men på denna plats vi har porfyr. Vad är då skillnaden?
Granit bildas då magma genomgår en väldigt långsam avkylningsprocess djupt under jordytan. Granit består av olika mineraler (i huvudsaken fältspat och kvarts med mindre delar av mörka mineraler som hornblände, glimmer och pyroxener) i form av kristaller. Kristallerna har en storlek från några millimeter till några centimeter. Vanligtvis har granit ingen inre struktur.
Porfyr uppkommer också ur magmatisk material. Kemiskt sett är de närbesläktade med graniterna. De består liksom graniter mestadels av kvarts, fältspat, hornblände m.m. Men skillnaden är att kristallerna ligger inbäddade i en mer finkornig grundmassa (matrix). Det kallas porfyrisk textur.
Texturen uppkommer då magma kyls och börjar kristallisera, varvid de större kristallerna kan växa fritt i smältan och bilda så kallade strökorn eller fenokrister. Kristallerns storlek beror på den tid, som kristallerna växer. En senare, snabb avkylning av magman (t. ex. under ett större vulkanutbrott) leder till att denna stelnar till en grundmassa med vanligen finkornig, tät, ibland till och med glasig textur.
Porfyr är en mycket hård sten och motstår erosion väl. Vulkanisk aktivitet i området skedde för ungefär 1,6 millioner år sedan.
(se även Wikipedia och http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/fakta-kalmar-lan/lanets-natur/natur-o-smaland/Pages/index.aspx)
Sprickbildningen:
Om vi går vidare i geologin, så hittar vi i Skandinavien och Nordöstra Europa en ö kallad Baltica, som kolliderade med Grönland för 400 miljoner år sedan.
Mellan 200-300 miljoner år sedan kolliderade de sydliga och nordliga kontinenterna och Pangea bildades. Då bildades många sprickor som vi kan se i berggrunden idag. En av dem är Uva Klöva.
Kontinentaldriften är orsaken till några små och större sprickor och förkastningar i södra Sverige. En större förkastningszon är protoginzonen. Detta är en rörelse- eller förkastningszon som korsar sydsvenska höglandet (Älmhult, Värnamo, Jönköping) och fortsätter mellan Vänern och Vättern för att sedan sträcka sig mot nordvästra Värmland.
Långt efter sprickbildningen i kvartär tid:
Under istiden var hela Sverige täckt av ett kilometertjockt istäcke. Det betydde väldig erosion av berggrunden, sedimentlagren avlägsnades, höjderna slipades ned. Dalarna varken fördjupades eller fylldes.
Efter istiden återkoloniserades landet, växter och djur återvände.
Uppgifter
- Det finns många olika sorter av porfyr. Beskriva porfyrens textur du hittar här. Ta en sten och rita av strukturen.
- Skulle du säga att det är en Ignimbrit eller inte? Varför tror du det?
- Kristaller i denna porfyr har en typisk storlek. Mät dem!
- Tag ett förstorningsglas. Titta på kristallernas form. De största kristallerna har en särskild form.
- Beskriv i vilken form den mesta Porfyr-stenen i Uva Klöva har vid frostsprängning. Det resulterar i talusbranter.
- Hur kan du se i landskapet att dalen är mycket äldre än istiden?
- Vilke kompassrikting har sprickdalen?
- Ta gärna foto! Den uppgiften är frivilligt!
En stor tack till Team MoS, för hjälp med svensk text!