Flinta vid Smygehuk

Smygehuk

Smygehuk är en hamn och ett fiskeläge på Skånes sydkust i Östra Torps socken i Trelleborgs kommun, nära Smygehamn. Smygehuk är Sveriges och den skandinaviska halvöns sydligaste udde och är ett välbesökt turistmål med över 200 000 besökare varje sommar. 

Berggrunden i området runtomkring Smygehuk består av kritakalksten som bildades för 135 till 70 miljoner år sedan. Den når en tjocklek på cirka 40 meter och är varvad med flinta, som är Skånes landskapssten. På stranden vid smygehuk ligger klappersten, som har vaskats fram ur den kalkrika berggrunden.

Förutom klappersten så kan man även finna fossil på stranden, som är förstenade rester av sjöborrar i detta fall.

En stor andel av stenarna på stranden består av flinta. Flintan har oftast en grå färg här, men det finns flinta med många olika färger här på stranden. De flesta av de typiska färgerna för flinta går att finna i viss mån här vid Smygehuk. Flintan på stranden kommer från kalkstenen i berggrunden häromkring.

Flinta

Flinta är en bergart som består av en blandning av de två mineralen kalcedon (mikrokristallin kvarts, SiO2) och opal (amorf SiO2·nH2O). Flinta har bildats i kalk- eller märgelavlagringar och förekommer som konkretioner (hårda klumpar) i sedimentära lager. Mest känd hos oss är den krittida och paleogena flintan, som förekommer i Danmark och Sydsverige. Kritflintan är ofta mörkt grå till svart, den paleogena flintan ljusare. I norra Skåne, Halland och Blekinge finns fläckiga varianter, t.ex. kristianstadsflinta.

Svart flinta från kambrium är sällsynt och påträffas i Västergötland. Vid vittring får flinta genom vattenförlust en vit skorpa som kan bli brun-, gul- eller rödfärgad av humusämnen och järnföreningar. När mikrokristallin kvarts bildar sedimentära lager i stället för konkretioner brukar man kalla den chert.

Flinta är ett ledblock för olika moräner i södra Sverige. Den baltiska moränen i Skåne kännetecknas av sitt rika innehåll av svarta och grå flintor från yngre krita och paleogen i Sydskåne och omgivande havsbottnar, medan nordostmoränen kännetecknas av den fläckiga kristianstadsflintan. Fläckiga flintor förekommer också sparsamt i moräner och rullstensåsar nordväst om Kristianstadsslätten i ett band upp i södra och mellersta Halland. De härstammar här från de kritavlagringar som tidigare täckt området.

Flintor är vanliga längs hela västkusten och även längs Norges kuster. I allmänhet är det flinta som har transporterats med i första hand drivis, men i vissa fall kanske också med isströmmar från klyftorter belägna längre bort. Även längs svenska östkusten kan man hitta flinta längs stränderna. Det rör sig där i de flesta fall om ballast som släppts från båtar.

Den glasartade strukturen gör flinta till ett utmärkt råmaterial för verktyg, likt obsidian. Bergarten har använts till verktyg sedan paleolitisk tid (jämför flintgruva, flintteknik och flintyxa). Av den nordiska flintan lämpar sig den mörka från krittiden särskilt väl, medan fläckiga flintor är direkt olämpliga. I tropiska trakter, t.ex. i Australien, har man utnyttjat sekundärt förkislade bergarter, som dock ger mindre skarpa eggar än riktig flinta.

Kalcedon

Kalcedon är en mikro–kryptokristallin, fibrös eller granulär form av kvarts. Den är genomskinlig, vanligen grå till brunaktig med vaxartad lyster och bildar kolloforma aggregat. Den utkristalliseras från kiselrika vattenlösningar i jordskorpan och fyller hålrum i bergarter. Beroende på färg och bandning ges kalcedon olika namn som agat, heliotrop, karneol, krysopras och onyx.

Opal

Opal är en mineral och ädelsten som byggs upp av tätt packade, mycket små (150–300 nm), genomskinliga sfärer av vattenhaltig kiseldioxid (SiO2). Mineralet bildas vid gejsrar och heta källor men även ur kiselhaltiga vattenlösningar i kvartsrika sediment. Opal kan vara färglös, mjölkvit, gul, röd, grön, blå eller svart. Typiskt för vanlig opal är den optiska effekt som kallas opalescens, dvs. ljuset sprids av partiklar, vilkas storlek nära överensstämmer med ljusets våglängd. Bland varianter av opal märks bl.a. eldopal och ädelopal med sitt skimmer i regnbågens färger. Viktiga fyndorter av opal finns framför allt i Australien.

EarthCachen

För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

Frågorna:

1. Beskriv flintan som du finner här på stranden. Vad har den för färg? Vad är dens ungefärliga storlek? Är den jämn eller är den fylld av hålor?

2. Hur kan du se att flintastenarna på stranden kommer ifrån kalkberggrund?

3. Hur stor del av stenarna på stranden består av flinta? En ganska liten del eller ganska mycket?

4. Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.