Earthcache --- Ölands Alunskiffer EarthCache

                         Alunskiffer – ett arv från urhavet

Berggrunden på Öland består av sedimentära (lagrade) bergarter. På en urbergsplatå har sandsten, lerskiffer och kalksten lagrats. De lager som går i dagen är kalksten och på vissa ställen skiffer. Genom fossilinlagringen kan man se att berglagren har bildats på stort djup i ett tropiskt hav. Förklaringen till detta ligger i kontinentalförskjutningen. Kontinenterna "vandrar", och för 550 miljoner år sedan befann sig det land som en gång skulle bli Sverige långt söderut, ungefär vid ekvatorn.

När kontinenterna började röra på sig för 550 miljoner år sedan så bildades det grunda och låglänta havsregioner. En av kontinenterna heter Baltica och här börjar skapandet av Skandinavien. Eftersom det var tropiskt klimat så fanns det många växter och havslevande djur i de grunda haven och med tiden så fylldes botten av lera, växter och djur. Detta var grunden till alunskiffer som byggdes under tidsåldrarna Kambrium och Ordovicium. Med tiden när kontinenterna rörde sig så trycktes de olika lagren i urberget ihop.
Det bara ett fåtal platser i Skandinavien där alunskiffret ligger så ytligt som det gör på Öland.
Alunskifferformationen utgör berggrundsytan längs Ölands sydvästkust i nord-sydlig riktning, smalnar av och försvinner strax nordost om Färjestaden. Formationen lutar ca 1° åt sydost. Alunskifferformationen på Öland är mindre än 2 meter i norra delen men i söder kring Ottenby är den närmare 24 meter. Här vid Degerhamn är lagret upp till 17 meter men redan 4 km sydost om Mörbylånga är den endast 6 meter.

Alunskiffern innehåller ämnen som gör det möjligt att utvinna alun, ett aluminiumsalt som haft omfattande användning bland annat inom medicin och vid färgning av tyger. Alunskiffer innehåller också kol och olja och har därför använts även som bränsle, bland annat vid tillverkning av bränd kalk och cement.
Alunskiffern ligger så ytligt att den har kunnat brytas direkt i öppna dagbrott. Brytningen och tillverkningen av alun i Degerhamn har skapat ett unikt industrilandskap som präglas av stora, öppna skifferbrott. Kvar på denna plats finns en av landets mest välbevarade bruksmiljöer för aluntillverkning, som var verksamt mellan 1723 och 1932.

Här på platsen för Earthcachen ligger alunskiffer så ytligt att den har brutits och behandlats på platsen. Här kan man se hur stenhuggare från trakten har brutit fram alunskiffer och dessa väggar, kan med lite fantasi, påminna om bokhyllor med liggande böcker.

Vid Kalkgatan finner du flera olika former av alunskiffer, både den naturliga bergarten och bearbetat skiffer i form av slaggprodukter.

1. Vid koordinaterna ser du en hög vägg med alunskiffer, vilken färg har just denna vägg till största delen?  Förklara varför den har just den här färgen?

2. Studera väggens form och struktur. Beskriv hur blocken ser ut och försök och ge en förklaring varför de håller på att vittras sönder.

​3. Skrapa på skiffret, vad tycker du att den luktar? Varför luktar den så?

4. Om du tar upp en bit alunskiffer och bryter itu den, vad händer och varför är det så?