Den senaste istiden började för cirka 100 000 år sedan och de sista spåren försvann för cirka 8 500 år sedan. Hela Sverige var då täck av ett flera kilometer tjock istäcke. Denna inlandsis påverkade jordytan enormt, både med sin vikt och när den gled fram. Bland annat så krossade isen allt i sin väg och tryckte ner marken något ordentligt mycket. Därför höjs marken än idag. Vintrarna var mycket långa och under den korta sommaren hann isen aldrig smälta. Som mest var isen 3km tjock. För ca 13 000 år sedan började isen smälta på riktigt. Eftersom att istiden slutade för ca 10 000 år sedan så tog det alltså ungefär 3 000 år för isen att smälta. Denna istid som varade i cirka 90 000 år har även lämnat många spår efter sig. När isen smälte blev det sprickor i marken där vattnet forsade fram.
Rundhällar och isräfflor är spår från istiden. Innan istiden så var bergen kantiga men isen skrapade av bergen så de blev släta och runda. De runda bergen kallar vi för rundhällar. Stenarna i isen fungerade som ett sandpapper. Stenarna i isen gjorde repor i berget. De kallar vi för isräfflor. Isen rörde sig oftast från norr till söder
Först skapas rundhällar genom att inlandsisen slipar ner bergrunden. De fina stenarna under isen gör att det fungera som ett sandpapper. Men under isen finns det ibland stora stenar som gör grova repor, detta kallas isräfflor.
Rundhällar är större företeelser som glaciärerna skapar och kan variera i längd från någon meter till några tiotal meter. De kännetecknas av att ha en slät stötsida och en brant oregelbunden läsida. De bildas genom att en ursprunglig upphöjning har existerat i berggrunden. Den framåtglidande glaciären har på grund av det höga dynamiska trycket skapat en vattenfilm (genom trycksmältning) varvid glidning och polering givit den jämna stötsidan. På andra sidan om upphöjningen har det lägre trycket skapat en återfrysningszon varvid den frysande vattenfilmen plockat bergmaterial och skapat en oregelbunden plockningsbrant på läsidan. Rundhällar är vanliga i det svenska landskapet och är bäst och tydligast utbildade i den svenska skärgården.
De talrika isräfflorna i det svenska landskapet bildades framför allt under den senaste nedisningen (Weichsel). Den senaste istiden började för cirka 100 000 år sedan och de sista spåren försvann för cirka 8 500 år sedan. Hela Sverige var då täck av ett flera kilometer tjock istäcke. Denna inlandsis påverkade jordytan enormt, både med sin vikt och när den gled fram.
Isräfflor är bara en påverkan på jordytan som inlandsisen har lämnat efter sig. De ger bland annat information om isens rörelseriktning. Tydligast kan de observeras på av isen slipade nakna hällar i landets skärgårdar.
Det kan vara svårt att skilja en isräffla från en spricka i berget men isräfflan är vanligtvis grund och avrundad i tvärprofil medan en spricka är knivskarp och går mer eller mindre lodrätt ner berget. Isräfflornas riktning visar från vilket håll isen har rört sig över hällytan. Du kan själv mäta riktningen med en kompass, som du placerar längs en isräffla. Isen har rört sig i olika riktning vid skilda stadier av nedisningen. De isrörelser du lättast kan se räfflor av är dels en så gott som rakt nord-sydlig rörelse.
Ibland kan det vara svårt att skilja isräfflor från sprickor, isräfflor är oftast grunda och runda i sin profil, medans sprickor är knivskarpa och går mer lodrätt ner i berget.
Isräfflor är i normala fall inte så djupa, ett par centimeter. Det finns undantag, i Klockaretorpet i Norrköpning finns 30-40 centimeter djupa isräfflor, och i Kelleys Island, Ohio, USA finns isräfflor som är 2 meter djupa. Båda dessa är också från den senaste istiden.
För att logga cache
Svara på följande frågor och maila svaret till CO
- Beskriv hur kan man se rundhällens utformning i området. Finns det skillnader mellan hällarna? Vad tror du/ni det beror på?
- Hur många platser som har mer eller mindre tydliga spår av isräfflor hittar du/ni området?
- Uuppskatta hur långa spår av isräfflor du ser som mest i området?
Cachen kan loggas direkt när svaren skickats in, är något svar fel så hör vi av oss. Bifoga gärna bilden i loggen. Inga svar i loggen tack!