Skip to content

Gnejs vid Råbäcks Hamn EarthCache

Hidden : 6/24/2016
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Gnejs vid Råbäcks hamn

Allmän geologi - Kinnekulle

Kinnekulle är ett av Västergötlands flera platåberg. Den högsta punkten ligger på cirka 306 meter över havet.
Berget består av flera olika lager som består av olika bergarter, den äldsta delen består av cirka 1 500 miljoner år gammalt urberg. Själva Kinnekulle bildades däremot för cirka 520 till 400 miljoner år sedan, vid den tiden så låg området på havsbottnen. Stora mängder av sand, lera, slam och döda växter och djur samlades på havsbotten och under flera miljoner år så pressades de ner och stelnade till slut.
Kinnekulles berglager består av följande (nedifrån och upp): Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp (diabas). Det går att komma ihåg berglagrens följd genom denna lilla “ramsa”: USA KL Tre.

Kalkstenen och sandstenen har störst utbredning, medan diabasen, som endast utgör toppen av Kinnekulle, har minst utbredning.

De sedimentära lagren har haft en mycket större utbredning tidigare. De har dock nötts bort överallt förutom på Kinnekulle och de andra platåbergen. Orsaken till att Kinnekulle inte har nötts ner är för att berget har ett skyddande lager av diabas högst upp. Diabasen bildades för cirka 280 miljoner år sedan av stelnande magma och är mycket hård.

Under den senaste istiden så har Kinnekulle också påverkats. Berget har formats av inlandsisen, och berget har nötts ner en del.

Gnejs vid Råbäcks Hamn

På Kinnekulles västsida, nere vid Vänerns strand, ligger Råbäcks hamn. En bit norr om hamnen och på sjösidan av klapperstensfälten finns en liten udde där man vid normalt eller lågt vattenstånd kan studera kontakten mellan gnejsen och de äldsta kambriska bergarterna i området, nämligen det subkambriska bottenkonglomeratet och mickwitziasandstenen. Bottenkonglomeratet varierar i Västergötland mellan någon och maximalt ett par meter, till följd av urbergsytans topografi, men är normalt omkring en meter mäktigt. Den flacka utbildning som peneplanet uppvisar längre västerut, i området kring Trollhättan och Halle- och Hunneberg, gäller alltså inte för området vid Kinnekulle. Här var ytan mer kuperad.

Själva udden består av gnejs som glacialslipats och blivit mjukt rundad av den senaste inlandsisen. På andra ställen är gnejsytan mer oregelbunden och genomsatt av sprickor med skarpa kanter. Här och var på gnejsen ligger små fläckar av konglomerat och sandsten (notera att brottstycken av konglomeratet även finns i den närmsta omgivningens klapperstensfält). Om man undersöker förekomsterna av konglomerat så inser man att de ofta ligger i små sänkor eller fyller ut sprickor i gnejsen. Det innebär att såväl sprickorna som topografin i gnejsytan fanns redan när konglomeratet avlagrades i äldre kambrium. 

Gnejs

Gnejs är en metamorf bergart. Gnejs är oftast uppbyggd av mineraler så som fältspat, kvarts och en mindre del glimmer. Färgen på gnejsen beror på de olika mineral som ingår i bergarten. Gnejs skiljer sig från granit då gnejs har en tydlig parallellstruktur. Parallellstrukturen är dels skriffrighet, som har bildats genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består utav lagervis ordnade glimmerfattiga och glimmerrika band.

Bildning av gnejs (Gneiss (eng) = gnejs)

Gnejs är en metamorf bergart, det betyder att gnejs har bildats av att en annan ursprunlig bergart har genomgått en omvandling (metamorfos). Den ursprungliga bergarten kan vara en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs). Genom höga tryck och höga temperaturer så kan den ursprungliga bergarten omvandlas till gnejs. Dem flesta av gnejserna i Sverige är exempel på regionalmetamorfa bergarter som har bildats genom att ha blivit utsatta för höga tryck och temperaturer i samband med en bergskedjebildning. Dem regionalmetamorfa gnejserna i Sverige bildades i samband med att den fennoskandiska urbergsskölden bildades.

EarthCachen

För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

För att ta dig till platsen för denna EarthCache s är det lämpligast att gå längs vattnet från Råbäcks hamn, och följa stigarna i skogen. Gå inte på någon privat tomt!

1. Beskriv gnejsen som du finner på platsen, beskriv hur den ser ut. Hur kan du veta att det är gnejs som hällen består av?

2. Beskriv formen på hällen och förklara varför den ser ut som den gör. Hur kan du veta att den har formats på det sättet?

3. Kolla på gnejsen, har den synliga ådror av mineral? Vilka färger har dessa ådror? Består de av samma mineral?

4. Obs! Frivilligt: ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.

 

Additional Hints (No hints available.)