Rundhäll
En rundhäll är en sten eller bergkulle som slipats av inlandsisen. Rundhällar är släta, och de är vanliga i Skandinavien, den mest typiska erosionsföreteelsen hos glaciärer och inlandsisar.
Sidan som varit vänd mot isrörelsen, stötsidan, är oftast flackt rundslipad. Den är också långsamt sluttande. Rundhällar skapades då inlandsisens tryck sänkte smältpunkten på isen i botten. Detta gjorde att smältvatten bildades under isen så att isen blev mer instabil och rörlig. Isen började röra sig och slipade under sin färd stötsidan samtidigt som trycket spräckte hällen på läsidan. När smältvatten rann ner i sprickorna och sedan frös till is frostsprängdes hällen och läsidan blev skrovlig.
De större rundhällarna har eroderats lite mera för var och en av de tidigare kvartära inlandsisarna. Man vet inte riktigt hur mycket som har slipats bort under varje istid, men troligtvis är det mindre än 1 meter.
Vissa rundhällar kan ha olika istida spår på ovansidan. Det kan vara isräfflor, parabelriss eller skärbrott. Isräfflorna skapas om fastfruset grus eller liknande i isens botten dras över stenens yta. De är alltid parallella och runda i botten och kan vara från någon millimeter till någon decimeter. Räfflorna bildades nära kanten precis innan isen smälte bort, så det går att se isfrontens rörelseriktning och hur långt den sträckte sig på dem.
Parabelriss är decimeterstora grunda parabelformade sprickor med den konvexa delen vänd mot isen. De uppstod av det starka trycket frånen sten i isen mot hällytan, och är ofta i grupper om 5-10 stycken. De ses oftast på porfyrer, kvartsiter och äldre sandstenar. Skärbrotten är riktade åt andra hållet, med den konkava delen mot isen. Liksom parabelrisserna kan de vara upp mot 1 decimeter. De ligger ofta flera på rad, se bilden.
Källa: Istidens landskap, Karl-Erik Perhans
Källa: wikipedia
En häll, berghäll eller hälleberget kallas det man ser som blottad berggrund. Det vill säga en berggrundsyta som påverkats av mekaniska krafter så att växtlighet saknas, inte är övertäckt av jordlager eller bebyggelse.
Berghällar i Skandinavien har ofta en slät och mjukt rundad yta, som spår av istiden. Den långsamt flytande landisen medförde sten och grus som slipmedel. Spåren av istiden studeras inom kvartärgeologin. Släta berghällar användes under bronsåldern för att göra hällristningar, som på flera ställen finns kvar idag och utgör viktiga fornminnen.
Källa: Terrängformer i Norden, Nordiska ministerrådet
För att logga denna EarthCache vill jag att du skickar svaren på följande frågor till mig. Du behöver inte vänta på godkännande innan du loggar men loggar utan svar inom rimlig tid kommer att tas bort.
1. Vilken bergart består hällen av? Beskriv bergartens utseende, färg och struktur!
2. Leta upp några små stenar i närheten. Hur skulle du beskriva dem? Använd gärna ett förstoringsglas. Är de av samma bergart som hällen, eller av någon annan?
3. I vilket väderstreck har isen rört sig här? Beskriv hur du kan veta det?
4. Finns det några isräfflor? Om det gör det, kom de till samtidigt som hällen eller vid ett annat tillfälle? Hur kan man veta om isräfflor kom till samtidigt eller inte?
5. Beskriv hur ytan skiljer sig på stötsidan jämfört med läsidan!
6. Lägg gärna upp en bild med din logg!