Cachen kräver rätt kunskap och rätt utrustning.
När du letar efter den var försiktig - säkerheten först!
Ingen cache är värd att dö för!

Jojo

En jojo är en leksak bestående av en trissa, sammansatt av två skivor, som sinsemellan är förenade med en axel. Kring axeln är ett tvinnat snöre fastsatt som utövaren håller i och jojon kan rullas upp och av detta snöre. När man kastar ut jojon får den en rotation som även får den att rulla in efter att den nått ändläget. Vanligtvis löper en ögla kring hela centrumaxeln så att jojon kan spinna, det vill säga rotera i ändläget utan att snöret rullar upp sig, men snöret kan också gå genom halva axeln så att spinn inte är möjligt.

I moderna varianter kan centrumaxeln vara utformad som ett kullager vilket kan ge möjlighet till spinntider uppemot 15 minuter.

Snöret på en jojo slits medan det används och man kan behöva byta till ett nytt snöre för att erhålla bästa prestanda hos jojon och för att inte riskera att snöret går av. Många jojoar går att skruva isär så att man enkelt kan byta ut snöret. I annat fall kan man tvinna upp snöret och trä av det över jojons ena sida.

HISTORIA

En pojke leker med en terrakotta-jojo, avbildad på en kylix från Attika, cirka 440 f.Kr.

Denna leksak, som var i bruk i början av 1790-talet i Frankrike, omtalas förmodligen av Johan Henric Kellgren i "Dumboms leverne".

Världens största jojovåg började på 1930-talet i USA. Den var ingen tillfällighet utan ett samarbete mellan affärsmannen Donald Duncan och tidningsmagnaten William Randolph Hearst. Hearst gjorde reklam i sina tidningar för Duncans Yo-yo, och var och en som ville vara med och tävla i Duncans jojotävlingar var tvungen att värva tre abonnenter för Hearsts tidning. Donald Duncan engagerade dessutom skickliga jojoartister att uppträda för att ytterliga höja jojofebern. På detta sätt sålde Duncan bara i Philadelphiaområdet tre miljoner jojoar på en månad 1931.

1932 börjades tilverkas en träjojo i Småländska Påryd.