Since this is an Eartchcache there is no real cache to search for and no log to sign. To have your virtual log accepted you need to send me a message with your answer to some questions.
[SWE]
Geologiskt sett är Grenforsen och Ljungan den södra utposten för det som kallas Höga kusten. Naturtypen fortsätter sedan omkring 20 mil norrut förbi Härnösand och Örnsköldsvik.
Under istiden låg ett flera kilometer tjockt lager is över norra Europa och tryckte ner jordskorpan. I det här området var istäcket som tjockast, på en del ställen cirka 3000 meter. När det blev varmare och isen smälte bort började landhöjningen, men det som idag är insjöar och älvar längs den svenska norrlandskusten var då havsvikar som gick långt in i landet. Finland var nästan helt under vatten, medan norska atlantkusten var isfri. Uppvärmningen inleddes för cirka 18000 år sedan. För 9600 år sedan befann sig iskanten i det här området. Knappt 1000 år senare var isen helt borta. Landhöjningen började redan när isen minskade och fram till att isen försvann höjde sig landet här cirka 500 meter. Landhöjningen efter att isen helt smält bort har uppmätts till 286 meter vid Skuleberget och det är mest i världen. Höjningen hittills vid Grenforsen ligger på cirka 270 meter. Det är vanligtvis landhöjningen efter att isen försvann som man menar med landhöjning. Den vetenskapliga termen är Isostasi som beskriver hur jordskorpan höjer sig till sitt ursprungliga läge när trycket från inlandsisen minskar och upphör.
Redan under istiden transporterades stora mängder sten, grus, sand och lera av kanaler i inlandsisen. Det skedde på undersidan av isen och materialet avlagrades. Grusåsar bildades och deltaområden fylldes av sand och jord. Storlek och omfattning av det avlagrade materialet hänger ihop med styrkan i den vattentransport som skedde på undersidan av isen. Landhöjningen var kraftigare inledningsvis men har sedan stannat av. Den fortsätter dock med knappt en centimeter per år i södra Norrland och beräknas fortsätta några tusen år till. Nu har forskarna dessutom den globala uppvärmningen att ta hänsyn till, så vissa hävdar att landhöjningen utjämnas av höjningen av vattennivån.
Det speciella utseendet längs Ljungan och vid Grenforsen beror på att älven ändrade bana när landhöjningen påverkade förhållandena. Isen hade avlagrat stora mängder material som älven skar igenom och bildade branta nipor av finmo och mjäla. Det som då spolades med avlagrades igen i terrasser som i sin tur skars igenom längre fram i tiden när landhöjningen fortsatte. I de branta niporna trivs olika typer av växter, fåglar och djur på olika nivåer. Kring Grenforsen finns arter som är ovanliga i området. Höjdskillnaderna i en del nipor är på vissa ställen 30 meter. Tall dominerar i de torrare partierna medan där det är fuktigare och mer finkorning mark är mer gran.
Att gräns mellan land och hav förändrats observerade människan för länge sedan, men vad de berodde på kunde de bara gissa. När de första jägarna befolkade området var landhöjningen cirka en dm per år och de noterade säkert förändringarna. Längre fram när befolkningen blev bofast blev det tydligt att exempelvis hamnar inte längre var användbara och havsvikar hade snörts av och blivit insjöar.
Under 1600-talet började man mer vetenskapligt undersöka det hela. Men den tes som gällde var att det var rester av syndafloden som drog sig tillbaka, så kallad vattuminskning. Kyrkan var stark motståndare till de nya teorierna som framfördes under 1800-talet eftersom de motsade bibelns tideräkning. Det var först i början av 1900-talet som idén om inlandsisen och landhöjningen bevisades. Det skedde genom samarbete mellan olika vetenskapsmän från olika områden som geologi, botanik och arkeologi. Genom att sammanställa data kring växters utbredning, pollenkorn i lerlager, skrapspår på klipphällar, havssnäckskal i inlandet med mera så blev bevisen övertygande. Fynden stämde också med andra områden i världen som också varit nedisad och förklarade dessutom skillnaderna mellan exempelvis norra och södra Sverige.
Grenforsen är en av forsarna i en cirka två mil lång älvsträcka som fortfarande är oreglerad. Sträckan börjar vid Viforsen och sedan passerar Ljungan ett flertal forsar är Nolbyforsen är den största. Förutom samhället där Ljungan rinner ut i havet är älvsträckan i stort sett obebodd. Själva älvens lopp är också intressant eftersom den inte längre rinner rakt ut i havet österut utan har tvingats till en krök norrut strax innan mynningen. Med jämna mellanrum längs hela älvsträckan ansluter mindre bäckar till Ljungan och de bäckarna har skurit sina egna branta nipor ned mot älven.
Människan har också påverkat naturen i området rätt mycket. När sågverksindustrin växte fram började man flotta timmer från skogarna inne i landet och för att underlätta flottningen skedde rätt omfattande arbeten med att anpassa älvarna. Vid Grenforsen skedde stora sådana flottningsrensningar mellan 1819 och 1820. Då ändrades dessutom strömfåran så att den högra grenen blev huvudfåra. Tidigare var det den vänstra grenen runt Slåttholmen som var huvudfåra.
Det var även aktuellt med en utbyggnad av Grenforsen för elproduktion men det förbjöds 1978 av regeringen och därmed är nedre Ljungan en av de få älvar där lax reproducerar sig naturligt.
Grenforsen är sedan 1998 ett kommunalt naturreservat och ingår i Natura 2000. Grusåsarna är också perfekta naturliga vattenrenare och Sundsvalls kommun har flera skyddade vattentäkter i området. Det är ett populärt utflyktsmål med grillplatser, stuga, toaletter och fint fiske. Observera att fiskekort krävs.
Frågor
Ställ dig vid platsen som koordinaterna pekar på.
- Hur högt över nuvarande vattennivå uppskattar du att du befinner dig?
- Om vi bara kalkylerar med landhöjningen, för hur länge sedan var marken du står på under vatten?
Du kan logga cachen samtidigt som du skickar svaret. Om det är några frågetecken hör jag av mig.
[ENG]
Geologically the area of Grenforsen and the river Ljungan, south of Sundsvall, is the southern start of what is called the "High coast". It is a coastal type with steep dramatic areas that stretches about 200 km north from here, passing Härnösand and Örnsköldsvik.
During the ice age northern Europe was covered in ice, several kilometers thick in some areas. The ice was thickest in this area, about 3,000 meter. When it slowly became warmer and the ice started to melt away the pressure on the land eased of and the land rose. What is now lakes and rivers in the eastern part of northern Sweden was at the time part of the baltic sea and the coastline was far west compared with today. Finland was almost totally below sealevel, but the atlantic coast in Norway was ice-free. The warming started about 18,000 years ago. About 9,600 years ago the edge of the ice was in this area and a little less than 1,000 years later the ice was totaly gone. The rising started with the melting and until all ice was gone the land rose about 500 meter. Normally the land rising is only used to describe what has happened after the ice completely melted. At the mountain Skule this is measured to a world record of 286 meter. The rise in this area is about 270 meter. The scientific term is Isostasi which describe how the earth will rise and resume it's original position when the pressure from the ice stop.
During the ice age big amounts of stone, gravel, sand and soil was transported by channels formed in the ice. This happened on the bottom of the ice and the material was left where the transportation force was weaker. The size and amount of material is relative to the strength of the currents below the ice. This formed ridges and river valleys was filled with sand and soil. The raise of the land was higher initially but still happen with almost a centimeter per year. A new parameter has gotten into the equation and that is the global warming. Some scientist calculate that the raising of the land and the raising of the sea level will even out in this area.
The special terrain in the Grenforsen area is due to the fact that the raise of the land affected the river flow. The river cut through the materials the ice had left and thereby creating steep banks along the river and moving the material to new places forming terrasses. Later the river would cut through these areas forming even new steep banks and new terracces. Different types of plants, birds and animals exist in different parts of the steep banks. And many are otherwise uncommon in this area. The steep banks are in some occasions as high as 30 meters. The pine like the dryer areas and the fir grow in the wetter areas.
The changing coastline was probably noted already by the first hunters about 8,000 years ago. The rise was about 1 meter every decade so it would be noticable for someone who needed to observe it's surroundings. But we don't know if they speculated in the reason. Later, when people settled, they noticed for example that harbors were no longer functional and what had once been part of the ocean was now a lake.
During the 17th century scientists started to investigate this but the common explanation was that it was water from the biblic flood that still sinking away. The church opposed the new theories since they contradicted the descriptions and timelines in the bible. It was not until the early 20th century that the ice age and land rise was accepted. This happened thanks to scientists from different areas cooperated. Geologists, botanists and archeologists put their knowledge together to prove the new theory. They assembled data on plants, pollen remains in clay, ice scratches on cliffs, and seashells inland and it was convincing. It aligned with finds in other areas that had been covered in ice. And it also explained the regional differences.
Grenforsen is one of the currents in a 20 km stretch of the river Ljungan that is still not regulated by electric power production. It start at Viforsen and Ljungan then goes through a number of currents where Nolbyforsen is the biggest. Except the village where Ljungan enter the baltic sea the river banks are virtually free of buildings. A long time ago the river entered the Baltic sea directly eastward but due to the landrising the river has been forced northward. Along this stretch of the river there are several small creeks that have dug their own ravines in the material left by the ice.
Man has also influenced the nature in the area. It started in the sawmill era when logs were transported from inland and to support the logging a lot of work was done along the rivers. In the Grenforsen area the main flow of the river was changed to the southern fork instead of the north fork that move the water round the little island Slåttholmen. This was done around 1819-1820.
The next big human influence was the development of powerstations. At Viforsen a damm was built and even Grenforsen was planned for building an water powerplant. But in 1978 the Swedish government stopped the plans and the river downstream from Grenforsen was protected, leaving it as one of the few rivers with natural salmon reproduction.
Since 1998 Grenforsen is a nature reserve and beeing part of the program Natura 2000. The ridges themselves provide a natural cleaing of water so the city of Sundsvall has areas protected to provide good natural water. It is a popular recreational area with barbeque areas, a cabin, toilets and good fishing. Please note that you need to buy a fishing permit.
Questions
Position yourself where the coordinates point to.
- How high over the water level do you estimate you are?
- If we only calculate with the land rising, how long time ago was this land you stand on under water?
You can log the cache at the same time you send your answers. If there are any questions I will get in touch.
Länsstyrelsen om Grenforsen
Grattis till FTF:
annanilsdotter