Gautelfr
En flod eller älv är ett större vattendrag som med olika hastighet rinner från högre till lägre höjd och vanligen mynnar ut i havet eller i en större insjö.
Floder spelar stor roll för allt levande, eftersom de ingår som en viktig del i vattnets kretslopp. Floder kan vara källa för bevattning, utgöra transportleder
och vara grund för elproduktion. Vissa floder betraktas av vissa folkgrupper som heliga, till exempel Ganges av hinduer.
Göta älv är 93 kilometer lång och rinner från Vänern till Älvsborgsfjorden i Kattegatt. Medelvattenföringen vid mynningen är cirka 570 kubikmeter i sekunden, med ett maxflöde på cirka 1 000 kubikmeter per sekund. Avrinningsområdet är 50 229 kvadratkilometer (inklusive Vänerns alla tillflöden), varav 42 468 kvadratkilometer i Sverige och resten i Norge. Göta älvs dalgång är ett cirka 850 kvadratkilometer stort område, i en cirka 4 kilometer bred korridor längs Göta älv, från Vänern till Agnesberg i Göteborgs kommun. Topografin är 0 - 100 meter över älvens yta.
Både med avseende på vattenföring och avrinningsområde är Göta älv därmed Sveriges största vattendrag. Vänerns största tillflöde är Klarälven. Räknat från Klarälvens källa, som ligger i västra Härjedalen, utgör Göta älv dessutom sista biten i Sveriges längsta vattendrag, vanligen benämnt Göta älv–Klarälven, med en totallängd på 756 kilometer från källan till havet. Den egentliga Göta älv lämnar Vänern vid Vargön, strax öster om Vänersborg, går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale och Kungälv, där den delar sig i två armar. Den norra armen kallas Nordre älv, medan den södra behåller namnet Göta älv. Båda rinner ut i Kattegatt, på en dryg mils avstånd från varandra. Mellan dessa två älvarmar ligger ön Hisingen. Upp till 75 procent av vattenföringen går ut i Nordre älv. Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 dagar. Den totala fallhöjden mellan Vänern och havet är 44 meter. Vid kraftverksdammen i Trollhättan sänker sig vattenytan cirka 33 meter genom Trollhättefallen.
Gränsen mellan älven och havet vid mynningen går enligt Fiskeriverket längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen. En av de viktigaste användningarna av älven är som vattentäkt för dricksvatten för inemot 700 000 personer, som får sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled. 1937 trädde Vänernregleringen i kraft. Sedan dess är vattenföringen reglerad såväl dygnsvis som över längre tid. Olika risker måste vägas mot varandra: de ökade riskerna för översvämningar uppströms Vänern till följd av klimatförändringen vägs mot riskerna för fler jordskred nedströms Vänern.
Stora förändringar har skett från isavsmältningen och fram till idag. Inlandsisen försvann från Göteborgsområdet för cirka 14 500 år sedan. Drygt 2 000 år senare hade isen smält bort från hela Götaälvdalen. Den snabba landhöjningen medförde att älvdalen för 11 000 år sedan utvecklades från skärgård till ett havssund. Vänern var som ett innanhav med förbindelser till öppet hav via ett antal trånga sund. Vid denna tid låg fortfarande inlandsisen över norra Vänernområdet. För drygt 10 000 år sedan, i samband med att klimatet blev varmare, blev Vänern en insjö.
Göta älvdalens berggrund domineras av gnejs, men har även inslag av diabas och granit. Göta älvdalen är en utpräglad sprickdal med både väl utbildade och oregelbundna dalsidor. Älvdalens ravinlandskap har bildats genom vattenerosion, ras och skred. Dalgången avgränsas av karga berg som reser sig ca 100 m över dalbotten. När inlandsisen smälte bort kom stora mängder suspenderade silt- och lerpartiklar att föras ut i havet där de avsattes som glacial lera. Nära iskanten och vid stora flöden av smältvatten bildades glacial lera. Efter isavsmältningen har delar av den glaciala leran och andra jordarter successivt eroderats. En ny jordart har bildats, som benämns postglacial lera. När klimatet blev varmare började också en hel del organiskt material som till exempel alger att inlagras i lerorna. Glacial lera utgör den helt dominerande jordarten och lermäktigheten är normalt större i de södra delarna än i de norra.
Bilden visar utvecklingen av ett landskap som varit täckt av vatten men som genom landhöjningen torrlagts. Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jordskorpan pressades ner. Stora delar av Sverige var därför efter istiden nedtryckt under den tidens havsyta. Den nivå som vattnet nådde då det stod som högst brukar kallas den högsta kustlinjen (1). Denna nivå varierar mellan 20 och 300 meter i Sverige. Moränen vid och under den högsta kustlinjen är ofta helt eller delvis omlagrad av de vågor som påverkat moränen då den befann sig i bränningszonen. Sand och grus som svallades ut från moränen återfinns idag ofta på sluttningarna nedanför den högsta kustlinjen (2). Då landskapet var täckt av vatten avsattes stora mängder lera och silt på de djupast belägna bottnarna (3). Dessa sediment består dels av äldre glaciala sediment (4) som består av material som transporterats ut av smältvatten från inlandsisen, dels av yngre postglaciala sediment (5) som avsatts långt efter det att inlandsisen lämnat området. Genom landhöjningen har dessa forna bottnar torrlagts och utgör i många områden plana lerslätter. Dessa jordar har hög vattenhållande förmåga samt innehåller ofta rikligt med för växterna viktiga näringsämnen. De finkorniga jordarterna under den högsta kustlinjen utnyttjas därför i stor utsträckning som jordbruksmark (6).I många miljöer sker alltjämt omlagring och avsättning av jordarter. Längs vattendrag och kuster eroderar strömmar och vågor jordarterna (7). I nästan hela Sverige pågår landhöjningen än idag vilket gör att områden som tidigare varit skyddade utsätts för erosion av vågor och strömmar. Det eroderade materialet transporteras iväg och avsätts senare i skyddade lägen såsom på djupa bottnar eller i vikar.
För att logga:
För att få logga denna 
(Earthcache) som 
(found) skall följande uppfyllas:
Valfritt (men önskat!): Ta ett kort på dig med din GPS i handen och med älven i bakgrunden och posta i din logg.
Svara på följade frågor och maila cacheägaren svaren:
1. Vilken bergart dominerar i älvdalens berggrund?
2. Hur bildades denna bergart?
3. Göta älv avvattnar även ett annat land, men hur stor yta?
4. Mät temperaturen i vattnet vid ditt besök (Det är en bit ned till vattnet, använd rep.)
5. Mät vattenståndet jämfört med pirens överkant (använd tumstock eller måttband, redovisa i cm).
Du behöver inte vänta på godkännande av cacheägaren för att få logga som found. Om jag behöver kompletterande uppgifter hör jag av mig. Kom ihåg att bifoga en bild och att inte skriva svaren i din logg!
A flood or a river is a great watercourse which flow at different speeds from high to low altitude and usually empties into the sea or in a larger lake.
Rivers play a major role for all living things, because they are an important part of the water cycle. Rivers can be a source for irrigation, as transport routes and be the basis for electricity generation. Some rivers are considered by some communities as sacred, such as the Ganges of the Hindus.
Göta älv is 93 km long and flows from Lake Vänern to Älvsborgs fjord in the Kattegat. The average water flow at the mouth is approximately 570 cubic meters per second, with a maximum flow of about 1 000 cubic meters per second. The catchment area is 50 229 square kilometers (including all tributaries of Lake Vänern), of which 42 468 square kilometers in Sweden and the rest in Norway. Göta valley is about 850 square kilometer area, an approximately 4 km wide corridor along the Göta älv, from Lake Vänern to Agnesberg inGothenburg Municipality. The topography is 0 - 100 meters above the river surface.
Both in terms of water discharge and catchment Göta älv is thus the largest watercourse. Vänern is the largest tributary is Klarälven. Calculated from Klarälvens source, located in western Härjedalen, Göta älv is also the last part of Sweden's longest river, commonly called the Göta älv-Klarälven, with a total length of 756 kilometers from the source to the sea. The actual Göta älv leaves the lake Vänern at Vargön, just east of Vänersborg, goes south through Trollhättan, Lilla Edet, Ale and Kungälv, where it divides into two branches. The northern branch is called Nordre älv, while the South retained the name Göta älv. Both drains into the Kattegat, at just over 10 kilometers away from each other. Between these two lies the island Hisingen. Up to 75 percent of the discharges go into the Nordre älv. Pourtime from Lake Vänern to the sea is 1.5-5 days. The total drop between Lake Vänern and the sea is 44 meters. The hydroelectric dam in Trollhättan lowers the water surface about 33 meters through the spectacular waterfall.
The boundary between river and sea at the mouth goes according to Board of Fisheries along a line from the northernmost tip of Älvnabben at Västerberget in Långedrag over Knippelholmen lighthouse to the west pier at the marina in Arendal, Hisingen. One of the main uses of the river is water source for drinking water for nearly 700 000 people, who get their water in whole or in part from the Göta älv. The river is also used by industry for cooling and process, as recipient for wastewater, power generation and Fairway. 1937 The Väner regulation came into play. Since then discharges are regulated by both day over time. Various risks must be weighed against each other: The increased risk of flooding upstream Vänern as a result of climate change is balanced against the risk of more landslides downstream Vänern.
Great changes have taken place from deglaciation to the present day. The inland ice disappeared from the Gothenburg area of about 14 500 years ago. More than 2 000 years later, the ice melted away from around the Göta älv valley. The rapid uplift led to the river for 11 000 years ago, evolved from archipelago to sea straits. Vänern was like an inland sea with connections to the open sea through a number of narrow straits. At that time was still the ice sheet over northern Lake Vänern area. For more than 10 000 years ago, when the climate became warmer, became Vänern a lake.
Göta älv valley is dominated by gneiss bedrock, but also has elements of diabase and granite. Gota river valley is a typical rift with both well-educated and irregular valleysides. The rivervalleys ravine landscape formed by water erosion and landslides. The valley is bounded by barren mountains that rise about 100 m above the valley floor. When the ice melted came large amounts of suspended silt and clay particles, to place into the sea where they set aside in a glacial clay. Near the ice edge and at large streams of melt water formed glacial clay. After deglaciation, the parts of the glacial clay and other soils gradually eroded. A new type of soil has been formed, called postglacial clay. When the climate became warmer was also a lot of organic matter such as algae that enters the clays. Glacial clay is the dominant soil and the clay depth is normally higher in the south than in the north.
The picture shows the evolution of a landscape that was covered by water but by land uplift has been dry. The high pressure of the ice made the earth's crust pressed downwards. Large parts of Sweden was after the iceage depressed under that time recent ocean surface. The level that the water reached when it was at its highest is called the highest shoreline (1). This rate varies between 20 and 300 meters in Sweden. Moraine at and below the highest shoreline is often completely or partially rearranged by the waves that affected the moraine as it was in the breaker zone. Sand and gravel that was backwashed from the moraine are now often on the slopes below the highest shoreline (2). When the landscape was covered with water it allocated large amounts of clay and silt in the deepest situated bottoms (3). These sediments consist of older glacial sediments (4) consisting of material transported by meltwater from the ice sheet, and the younger postglacial sediments (5) devoted long after that the ice left the area. The land elevation, these ancient bottoms been drained and are in many areas of flat clayplains. These soils have high water storage ability, and often contains plenty of plants for essential nutrients. The fine-grained soils below the highest coastline used to a large extent agricultural land (6). In many environments is still re-storage and disposal of soils. Along the rivers and coasts are eroding currents and waves soils (7). In almost all of Sweden ongoing land elevation still today so that areas that were previously protected are exposed to erosion by waves and currents. The eroded material carried away and set aside later in protected locations such as on the bottom or in deep coves.
How to log:
To log this (Earthcache) as (found) you must do the following:
Optional (but wanted!): Take a picture of yourself with your GPS in your hand and the Göta älv in the background and post in your log.
Answer the following questions and mail the answers to the cacheowner:
1. What mineral dominate the bedrock river valley?
2. How was that mineral formed?
3. Göta älv drains even another country, but how large area?
4. Measure the temperature of the water during your visit (it´s a bit down to the water, use a rope).
5. Measure the waterlevel compared to the piers top (Use a folding ruler or a tape measure and account in cm)
You do not need to wait for approval from the cacheowner to log as found. If I need additional information, I let you know. Remember to post a picture and not to write answers in your log!
Visit my other Earthcaches:
Sweden: 
Svedsmossen Earthcache Ersdalen Earthcache Svavelbruket Kalkbrottet Rosenlunds bankar Druim Kamlungeforsen
Cape Verde: As dunas de Bubista
Montenegro: Vapnenac
Croatia: Kolac natural arch
Cuba: Mirador de Bacunayagua
Greece: Afantou beac
Italy: Torre pendente di Pisa