Jättegrytor vid Öresundsbron?

Detta är en Earth-cache. Det innebär att det inte finns någon fysisk gömma på platsen, för att få logga denna så måste du svara på ett antal frågor och skicka svaren till cache-ägaren via Message center.

På platsen finner du en strandskoning. Strandskoningar har man primärt för att skydda stranden mot erosion från havet. Dessa erosionsskydd mot havets krafter kan vara skapade på olika vis. Här finner ni en av våra vanligaste varianter, stenblock som är hitfraktade och utplacerade längs med strandkanten. Det intressanta med dessa strandskoningar är att de gärna visar på en väldig mångfald av bergarter och fenomen då stenblocken ofta är ditfraktade från olika områden.

På ett av dessa stenblock så kommer du att hitta en gryta, den ska vi titta närmare på.

Jättegrytor

En jättegryta är en i berg urholkad fördjupning som skapats av strömmande vatten tillsammans med grus och sten. De heter som de gör då man i folktro trott att jättar hade dem och lagade sin mat i. Det har också ansetts bringa tur att blota (kasta ner en slant), tex inför fiske.

Glaciala jättegrytor

Många av de större jättegrytorna anses ha bildats under istiderna, dessa kallas Glaciala jättegrytor. Starkt strömmande smältvatten ska då ha strömmat fram med ett kraftigt tryck vid botten av islagret och ha satt stenar och annat moränmaterial i rotation. Det roterande materialet har på så vis slipat ett mer eller mindre cirkulärt hål i det större stenblocket. Det är inte heller ovanligt att jättegrytor bildas i forsar eller nära vattenfall där snabbt och kraftigt strömmande vatten orsakar erosion.

Löpstenen, som den roterande stenen kallas, ligger ibland kvar i grytan som en slät och rund, eller möjligen äggformad, sten. Jättegrytorna bildas oftast neråt, men det finns även exempel där stenar och grus grävt ur en vägg horisontellt.

Illustration av hur en glacial jättegryta bildas

Kavitation

En annan modernare teori bygger på kavitation. Kavitationen går ut på att vattenmolekyler inne i kraftiga virvlar av vatten övergår från flytande form till gasform och det därvid uppstår massor av små kraftfulla implosioner (sprängs inåt). Om dessa implosioner sker nära en bergyta så kan den sprängas sönder, ungefär som när man kör med en borrhammare mot ytan.

Normalt så innebär det att vattnet kommer med en hög fart, och av någon anledning så ändras hastigheten snabbt till det lägre. Det kan tex bero på ökad bredd i flödet eller att vattnet går över ett hinder, detta skapar ofta vattenvirvlar. I dessa vattenvirvlar så  frigörs vattenmolekylerna från dess flytande form och går in i gasform, och implosionerna/sprängningarna påbörjas.

Det kan också vara så att löpstenarna kommer in sent i processen och bara står för den sista finslipningen. Dvs att implosionerna från kavitationen skapar det ursprungliga hålet, och att löpstenar sedan fortsätter att slipa upp hålet. Hade löpstenarna stått för hela slip-processen så hade de troligen slitits ut lika fort som själva bergmaterialet, om de inte själva är väldigt mycket hårdare, som tex en diamant.

Enligt kavitationsteorin så kan också jättegrytorna bildas mycket fort, kanske till och med så fort som på några dagar, beroende på omgivningens egenskaper. Vi har länge lärt ut att det är ett istida fenomen, men idag hävdas det att det snarare är ett fluvialt fenomen som förekommer i många nutida floder där botten består av ren berggrund. Det finns till exempel jättegrytor i floden Mara i Kenya som är skapade på detta vis.

Det anses även att själva havet ska kunna vara skapare till vissa jättegrytor. Man har gjort den bedömningen dels på grund av grytornas avlånga form, men även genom att studera de inrullande havsvågornas mönster. Detta beteende från vågorna ska få stenar i en hålighet att rulla först fram, och sedan tillbaka, och på så vis nöta ur/slipa till ett avlångt hål. Här krävs inte samma kraft utan mer ett konsekvent långsamt bearbetande. I vissa fall kan dessa till och med skapas av endast vattenkraften, dvs helt utan löpare.

Illustrationer av hur kavitationen sker när vattnet går över ett hinder.

Sverige

Jättegrytor är ganska vanliga i Sverige. De hittas primärt utmed Bohuskusten, Stockholmstrakten och i Blekinge län. Många jättegrytor är fortfarande oupptäckta då de är fyllda med sten och sand, och därför inte syns. I Sverige kan man hitta jättegrytor upp mot 20 meter i diameter, andra är djupare och Sveriges djupaste är 7 meter djup. På denna platsen så kommer vi att titta på en betydligt mindre. De kan också hittas i många andra länder så som Schweiz, Tyskland, Norge, Finland och USA.

Uppgifter

För att få logga denna Earth-cache så måste du svara på de fem frågorna nedan. Skicka svaren till cache-ägaren via Message center, skriv dem inte i din logg.

Börja med att lokalisera stenen som är utsuddad (färglagd med svart) på bilden ovan. Svara sedan på frågorna nedan.

1. Vad heter heter denna Earth-cache?
2. Om man står på stigen och tittar på stenen med näsan mot havet så finner ni en gryta på högersidan. Uppskatta bredden och längden på hålet.
3. Tror du att grytan har bildats under istiden eller i mer modern tid? Motivera.
4. Tror du att grytan har bildats på denna plats, i detta område eller på ett helt annat ställe? Motivera genom att till exempel berätta vilka tecken som antyder på detta.
5. Finner du några andra grytor i liknande eller större storlek på de närliggande stenarna längs med stigen? I så fall, hur många meter bort ca?
6. Ta ett foto av dig själv, med eller utan ansikte, eller en personlig sak från själva platsen. Inkludera inte själva grytan, men ha gärna med strandskoningen och bron i bakgrunden. Bifoga bilden med din online-logg. Detta är ett krav, loggen kommer att raderas om det inte uppfylls.

Det går bra att logga cachen som Found direkt efter att ni har skickat in era svar. Ni behöver inte vänta på ett godkännande, jag hör av mig om där är några konstigheter. Är ni en grupp så räcker det att en person skickar in svaren, men berätta i så fall vilka ni var i gruppen. Alla måste dock var för sig uppfylla krav sex(6).