Diabas EarthCache

Konstverket

På denna plats finns ett konstverk, eller är det ett konstigt verk, tillverkat av diabas. Man har brutit diabas på flera platser i länet, bland annat strax norr om Älmhult, t ex vid Taxås Klint

Bergarterna ingår i naturens stora kretslopp. Genom olika geologiska processer kan en bergart övergå i en annan i ett cykliskt förlopp, den så kallade bergartscykeln. Exempel på geologiska processer är vittring och transport (erosion), sedimentation, kompaktering och cementering av sediment (diagenes), metamorfos, uppsmältning, magmatism och vulkanism. Sedimentära och magmatiska bergarter kan omvandlas till metamorfa bergarter, och blir värmen tillräckligt stor kan dessa smälta upp så att en magma bildas som sedan kristalliserar till en ny magmatisk bergart. När magmatiska, sedimentära eller metamorfa bergarter blottläggs vid jordytan utsätts de för erosion, och när det eroderade materialet avsätts kan det ge upphov till nya sedimentära bergarter, så att kretsloppet fullbordas. Många av dessa processer är också kopplade till den plattektoniska cykeln.

Jordens utveckling kan beskrivas som ett samspel mellan två kretslopp. Det inre kretsloppet, bergartscykeln, som drivs av radioaktiv värme från jordens inre. Magma från manteln tränger upp i jordskorpan och stelnar till magmatiska bergarter på djupet eller når jordytan vid vulkanutbrott. Genom upplyftning och erosion blottas djupbergarterna vid ytan och kan eroderas. Erosionsprodukterna transporteras ut i havet och bildar sedimentära bergarter. Dessa i sin tur omvandlas genom tryck och värme till metamorfa bergarter djupt nere i jordskorpan. Blir det tillräckligt varmt smälter de upp, och ny magma bildas. Nära kopplad till bergartscykeln är den plattektoniska cykeln: kontinenter spricker upp, driver isär och kolliderar på nytt, berggrunden omvandlas och höga bergskedjor bildas. Tidsperspektiven är långa, ofta hundratals miljoner år.

Det yttre kretsloppet, vattnets kretslopp, drivs ytterst av solens energi, liksom atmosfärens och havens cirkulation gör detta. Vatten avdunstar, kondenserar och faller ned som regn eller snö, och strömmar som grund- eller ytvatten tillbaka till havet. Tidsperspektiven är korta - dagar, veckor, år, kanske årtusenden för grundvatten och glaciäris. Genom erosion, transport och sedimentation av material griper vattnets kretslopp in i bergartscykeln.

Reflektera gärna kring tidsperspektiven för den geologiska cykeln (bergarternas kretslopp respektive vattnets kretslopp). Vattnets kretslopp har solen som energikälla. Här pratar vi om cykeln i termer av dagar och kanske år. Bergartscykeln drivs av radioaktiv värme från jordens inre. Inom geologi delas varje tidsperiod in i ett antal miljoner års intervall.

Denna earthcache handlar om diabas.

Bergarterna Basalt, Diabas och Gabbro

De tre basiska bergarterna Basalt, Diabas och Gabbro är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats.
Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Basiska bergarter som gabbro, diabas och basalt bygger upp oceanernas jordskorpa. Öar i oceaner (till exempel Island och Hawaii) består nästan uteslutande av basalt-lava. Dessa bergarter är mindre vanliga inne på kontinenterna men kroppar av gabbro, gångar av diabas, och det förekommer, även i Sverige, områden med gammal basaltlava.
Gabbro är en djupbergart och den finns främst i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. Djupbergarter, som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras (stelnar) långsammare.
Basalt är motsvarande ytbergart där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare. Även basalt förekommer i kontinental miljö. Diabas är en gångbergart. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllts av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristalliserats betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa där kornen inte alltid är synliga för blotta ögat. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.

Bergarter kan grupperas efter hur lätt de vittrar. Diabas, tillsammans med gabbro och basalt, tillhör de bergarter som har hög benägenhet att vittra. Benägenheten att vittra beror bland annat av mineralsammansättningen. Andra faktorer som påverkar vittringen är klimat och omgivande miljö.

Tabell över några bergarters benägenhet att vittra, graderade från låg till hög vittringsbenägenhet

Basiska bergarter

Bergarterna basalt, diabas och gabbro tillhör de basiska bergarterna. Basisk i bergartssammanhang relaterar inte till pH-värde utan till hur stor andel kiseldioxid de består av, basiska bergarters vikt består till mellan 45% och 52% av kiseldixiod. Sura bergarter har högre andel av kiseldioxid. När basiska bergarter vittrar sönder bidrar de till god odlingsjordmån.

Mineraler i Diabas

Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk).

Plagioklas är serie av grå och vita mineraler som tillhör fältspaterna. Plagioklaserna är den vanligaste bergartbildande mineralen. Pyroxener är bergartsbildande gröna eller mörka silikatmineraler. Pyroxen innehåller bland annat magnesium och järn. Pyroxen kan också innehålla olivin (grön) och järnoxider.

Struktur

I Diabas bildar plagioklasen ofta ett karakteristiskt mönster av oordnade avlånga lister. Om utrymmet mellan dem är fyllt av pyroxen kallas det för subofitisk textur, om istället plagioklasen är omgiven av större pyroxenkristaller benämns texturen som ofitisk.

Användning

Diabas används till prydnadssten, i detta fall till ett konstverk. Under namnet svart granit används diabas, ibland även gabbro, som bänkskivor. Andra vanliga användningsområden är Makadam då diabasen krossas främst för vägbeläggning, då diabas binder asfalt bra. Diabas används även till stenull (rockwool), som då smälts tillsammans med koks och kalksten, detta slungas till tunna fibrer.

Loggningskrav

1. Beskriv hur mineralkornen i stenen ser ut, både till struktur och storlek.
2. Beskriv stenens färg, mer detaljerat än att den är svart.
3. Mät konstverkets tre sidor, de bildar ju i stort sett en rätvinklig triangel.
4. Utifrån denna mätning, gör en uppskattning på hur mycket denna sten väger, diabas har en densitet på ca 3080 kg/m³
5. Kan du se om blocket vittrat sönder någonstans, hur skiljer sig stenen i så fall där i färg?
6. Ta gärna ett kort på dig själv, eller något annat personligt, vid stenen, och ladda upp den till din logg

När du har skickat svaren kan du logga denna Earthchach som hittad, du behöver inte invänta svar. Om något är tokigt eller ofullständigt hör jag av mig.