Fyra exempel på berggrunder i länet
Det finns flera olika berggrunder i länet men den vanligaste är olika typer av graniter. De är magmatiska, bildades för 1650 till 1850 miljoner år sedan, skiftar från grått till rött och är finkorniga till starkt grovkorniga. Granit innehåller mycket kiselsyra och är därför en sur bergart som ger näringsfattiga jordarter. Stackars smålandsbönder...
Granit
Porfyren ligger kemiskt sett nära granit (också sur) men är några tiotals miljoner år äldre, färgen kan vara allt från rött till svart och den är en tät bergart där det ligger mineralkorn (strökorn) jämnt fördelat i grundmassan så att den ser ut som prickig korv! Strökornen är oftast ljusa och då är det fältspat eller kvarts som gett dem sin färg. Ju långsammare massan har svalnat ju längre tid har kristalliseringen kunnat pågå och bygga större korn, ofta upp till en centimeter eller mer i diameter. Porfyren är extremt hård och slitstark så du har förmodligen kört på porfyr på vägen hit eftersom den ofta ingår som kross-sten i asfalt. Man brukar också göra prydnadsföremål av porfyr tack vare dess jämnt färgade grundmassa och tydliga prickighet. Den går att polera till en ädelstensliknande glans!
Porfyr
Kvartsiten är länets äldsta bergart med 2 miljarder år på nacken. Den är metamorf, bildades av sand som utsattes för högt tryck och grundmassan har en jämn och ren struktur med korn som är så små och otydliga att de är svåra att se. Färgen kan variera. Innehåller den t ex järn blir den röd. Kvartsit används till t ex smältugnar och vägbeläggning.
Röd kvartsit
Diabas, som är den yngsta bergarten av de ovanstående, är intrusiv och magmatisk, dvs magma från jordens inre har trängt upp genom andra bergarter där den svalnat snabbt och blivit finkristallin. Diabas är ultrabasisk, vilket ger näringsrika vittringsprodukter, hård och tung (innehåller en hel del järn) med en tät struktur som gör att man kan polera den mörkt gråsvarta ytan oerhört fint så den blir glänsande svart. Formstabiliteten är hög och längdutvidgningen vid temperaturförändringar mycket låg. Därför tillverkas planskivor av just diabas och de används bl a vid precisionsmätning av t ex mekaniska komponenter inom verkstadsindustrin.
Diabas
Dags att studera bergarter!
Gå österut över berghällen från parkeringskoordinaterna, parallellt med vägen, bort mot järnvägen. Passa på att studera den här väldigt speciella hällen och stanna sedan vid den sista staketstolpen närmast järnvägsbommarna. Vänd dig helt om och titta västerut. Du står nu framför en del av berghällen där det finns ett riktigt fint exempel på något spännande ur geologisk synpunkt. Här, i hällens östra ände, finns en meterlång spricka som löper i ost-västlig riktning och tydligt markerar gränsen mellan två gångformiga bergarter. I Kalmar län finns exempel på sådana här gångar som kan vara från knappt meterbreda och upp till tiotals meter breda fält av en bergart som löper långa eller korta sträckor genom en annan bergart.
Frågor
1. Jämför bergarten norr om sprickan med den söder om;
Vilken/vilka färg(er) har den norra respektive den södra?
Finns det tydliga korn i någon av dem och i så fall, skulle du säga att kornen är stora eller små?
Vad tror du det är som gör att korn blir stora eller små när bergarter bildas?
Man kan både se och känna skillnader mellan ytorna på de två olika bergarterna. Beskriv vad du ser och känner.
2. De två bergarterna du nyss jämförde i fråga 1 tillhör de fyra bergarterna som beskrivs i cachebeskrivningen ovan. Vilken bergart är det norr om sprickan (närmast vägen) och vilken bergart är det söder om sprickan (längst från vägen)? Motivera varför du tror att det är just de bergarterna!
Skicka svaren till mig och lägg inte ut dem i loggen! Du kan logga direkt och behöver inte vänta på svar från mig. Jag hör av mig om något är oklart, så reder vi ut det tillsammans i efterhand.