The dragons lair
Kanske just här har draken sin lya någon stanns under oss?
Västerländska drakar
Den västerländska draken är fjällig och kan ofta spruta eld. I många berättelser ruvar den på skatter eller äter jungfruar
Vidare är den västerländska draken uppdelad i två typer: dels en heraldisk med vingar och som sprutar eld, dels en utan vingar i form av en väldig orm som har giftig andedräkt och oftast håller till i havet. På nordligare breddgrader är den sistnämnda den vanligaste.
Drakar har magiska egenskaper, ibland (i Europa) koncentrerade i en så kallad drakontia, som finns inne i huvudet. Vill man plocka ut den måste man göra det medan draken fortfarande lever.
En särskild variant av drakar är de månghövdade hydrorna.
I svensk folktro kunde draken förvandla sig till vad den ville, och om någon var ute efter dess stora skatter kunde den nya hamnen vara väldigt skrattretande. Drakarna brukade inte ha vingar, men kunde flyga ändå. Då såg det ut som ett gyllene band som strök över himlavalvet.
Det finns en skotsk berättelse om en askepilt (Assipattle) som mötte en drakorm med en flera mil lång kluven tunga och som med denna kunde ödelägga såväl städer som natur. Enligt myten är Orknyöarna, Shetlandsöarna och Färöarna denna drakes utspottade tänder och Island dess hopringlade kropp.
I centrall- och östeuropeiska berättelser om drakar är hjälten oftare av kvinnligt kön än manligt, och det är prinsen som väcks av jungfruns kyss efter att hon genomgått hårda prövningar.[3]
Österländska drakar
Den kinesiska draken (龙 lóng) däremot saknar vanligen synliga vingar och har en ormliknande kropp, och den är till skillnad från sin europeiska släkting hyllad som god, förknippad med vatten och en symbol för visdom. Ofta avbildas draken med en pärla som dess makt ligger i och den som tar pärlan från draken kan tämja den. Kejsarens tron kallades Draktronen och draken var under många hundra år kejserligt emblem.
Drakar inom religion
I nästan alla religioner som finns eller har funnits, har där funnits drakar. I mesopotamisk mytologi finns kaosmonstret Timat, som guden Mardurk dräper och av vars kropp han skapar världen. De gamla Aztekerna trodde på en solgud, vid namn Quetzalcoatl, som har avbildats som en befjädrad flygande orm. Egyptierna föreställde sig drakar som onda varelser som utdelade plågor mot de som hamnade i dödsriket. Nordmännen eller Vikingarna trodde att en drake vid namn Nidhögg gnagde på världsträdet Yggdrasills rötter. Även Hinduerna berättar om någon slags drakar i sina heliga skrifter.
I kristen symbolik ter sig draken vara ett förkroppsligande av det djävulska eller rent av Satan själv, som ärkeängeln Mikeal besegrar och störtar ned i helvetet. Detta kan vara orsaken till att västerländska drakar ofta förknippas med eld.
Drakar i rollspel
Inom vissa rollspell (främst Dungeons & Dragons) delas drakar upp efter färg Metallfärgade (Metallic) (guld, silver) är goda och "vanliga" (Chromatic) (gröna, blå,svarta och vita) är onda. Andedräktens beskaffenhet skiftar också beroende på färg.