På denna plats gick västra stambanan från 1860 till 1929 då den östra Årstabron blev klar. Spåren låg däremot kvar ganska länge på just denna platsen även om förbindelsen över till Liljeholmen ganska snabbt revs för att göra plats åt båtar som ville åka mellan Mälaren och Saltsjön. Idag heter platsen Ånghästparken och en gång- och cykel går på den gamla banvallens plats. Parken har fått sin namn från ångloket "Ånghästen Stockholm" som trafikerade sträckan mellan 1860 och 1862.
Nedan finns två kartor över området. Den vänstra är från 1909 då järnvägen passerade platsen och den högra visar området i nutid. De röda prickarna markerar startkoordinaternas ungefärliga placering på kartorna.
Källa: Stockholmskällan
Nedan följer utdrag från flera Wikipediasidor kring Västra stambanan och platsen idag.
Västra stambanan:
Västra stambanan, förkortat VSB eller WSB, är den järnväg som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Järnvägen byggdes som huvudlinje mellan orterna – en stambana – av staten på mitten av 1800-talet och gick ursprungligen från Stockholms södra station ("Stockholm S") via orter som Södertälje, Flen och Katrineholm och vidare till Hallsberg och Laxå. Banan korsar Göta kanal i Töreboda och går via Skövde, Falköping, Herrljunga och Alingsås till Göteborgs centralstation ("Göteborg C"). I norr förlängdes linjen tidigt till Stockholms centralstation ("Stockholm C") genom bygget av Sammanbindningsbanan, som idag räknas till Västra stambanan.
Banan går till största delen över flackt landskap och är förhållandevis rak förutom på sträckorna närmast de båda ändstationerna. Det gjordes vissa linjerätningar där när man byggde ut linjen till dubbelspårig under den första hälften av 1900-talet, men fortfarande är sträckan från Göteborg C till Alingsås station och från Södertälje hamn till Stockholm S de kurvrikaste på linjen. Den sistnämnda sträckan har dock kompletterats med en parallell och rakare linje från Järna in till Flemingsberg kallad Grödingebanan, och som även den räknas till Västra stambanan.
Trafiken är mycket tät, i synnerhet närmast ändstationerna där Storstockholms Lokaltrafik och Västtrafik kör pendeltåg (se Stockholms och Göteborgs pendeltåg), i övrigt går det snabbtåg, regionaltåg och vanliga fjärrtåg samt många godståg. Det råder kapacitetsbrist på sträckan från Alingsås in till Göteborg samt på den dubbelspåriga sträckan mellan Stockholm S och Stockholm C. Den senare var den mest trafikerade dubbelspårssträckan i Sverige och Citybanan byggdes för att avhjälpa kapacitetsbristen där.
Västra stambanans tillkomst i Stockholm:
När sommaren kom 1857 bedrevs arbeten på hela sträckan mellan Jonsered och Töreboda, med inte mindre än 7700 man under kulmen i juli månad. I december det året stod järnvägen färdig förbi Alingsås station till Vårgårda. 1858 till Falköping och 1859 till Töreboda. Samtidigt hade byggandet inletts från Stockholm och 1860 stod järnvägen klar från Stockholm S till Södertälje Ö och 1861 till först Järna och senare Gnesta. Det sista byggnadsåret blev 1862 och första augusti inleddes trafik till Sparreholm från öster och till Hallsberg från väster. Samma dag öppnades bibanan från Hallsberg till Örebro (sedermera del av Godsstråket genom Bergslagen) som tillsammans med den tidigare påbörjade Köping–Hults Järnväg nu gav Göteborg anknytning till insjöhamnen Köping vid Mälaren.
Nyboda tunnel byggdes i samband med att Västra stambanan drogs till Stockholm år 1860. Arbetet med att spränga ut den första tunneln började den 16 juli 1858, genomslag skedde 7 sept 1859 och tunneln var färdig i juni 1860. Det var även den första järnvägstunneln som anlades i Sverige och det var fångar från Långholmens fängelse som sprängde den med hjälp av svartkrut och hivade sedan upp sprängstenen med handdrivna kranar. De tvingades också hugga sten bevakade av vakter med gevär.
Bakgrund till Västra stambanans förflyttning:
När Hammarbyleden anlades i mitten på 1920-talet som en bättre farled mellan Mälaren och Saltsjön kunde man inte ha kvar passagen via järnvägsbanken. Den ökande trafiken och hinderliga broöppningar krävde en ny bro och en ny högre Årstabro (nuvarande östra Årstabron) tog över järnvägstrafiken från Västra och Södra stambanan till Stockholm. Årstabron var en del av ett större infrastrukturprojekt som innefattade tre klaffbroar: Liljeholmsbron, Skansbron och Danviksbron samt kanal- och slussbyggen: Hammarby sluss och Danvikskanalen. Projektet avlastade Slussen från fartygstrafik som nu kunde gå via Hammarbyleden och Danvikskanalen och västra stambanan kunde dras på högbro till Stockholms södra station.
Ånghästparken:
Ånghästparken är en park på Södermalm i Stockholm, den ligger söder om Maria Bangata och sträcker sig som ett parkstråk från Ringvägen i väst till Rosenlundsgatan i öst. Parken är uppkallad efter ett gammalt ånglok som hette "Ånghästen Stockholm".
Ungefär på mitten vidgas parken till ett större rum. Parkens södra sida begränsas av Södra stationsområdets bostadsbebyggelse. Parken stadsplanerades 1984 och anlades i början på 1990-talet samtidigt med omgivande bostadshus i kvarteret Svärdet. Längs parken löper en gång- och cykelväg som följer den gamla banvallens sträckning under broar och viadukter.
Ånghästparken ligger på det gamla spårområdet som sedan 1860-talet förband Liljeholmens järnvägsstation med Södra station. Delar av sträckan lades ner 1929 då en ny förbindelse över Årstabron invigdes. Mot Maria Bangata finns fortfarande den höga gamla stödmuren kvar, byggd av gråsten. På denna vägg monterades år 1995 en bronsrelief formgiven av skulptören Big Britt Almström. Den visar ett äldre ånglok och texten "Ånghästen Stockholm, Stockholm–Saltskog, 1860–1862". Initiativtagare till skylten var SJ, Banverket och Tantofolket.
"Ånghästen Stockholm" var ett engelskt tillverkat ånglok som trafikerade mellan Stockholm och Saltskogs station (söder om Södertälje). Om denna stora lok kunde man läsa i tidningen Idun av den 12 januari 1861: "Härunder meddela vi en teckning af den väldiga ånghäst som dagligen löper fram och tillbaka mellan hufvudstaden och Södertälge, den första vid stationen Stockholm, hvilkens namn han också bär..."
Cachen:
Vid startkoordinaterna kan du hitta en metallbricka med siffror på en lyktstolpe. De tre sista siffrorna = AAA.
AAA+717=XXX AAA+606=YYY
N 59° 18.XXX E 018° 03.YYY
The cache:
At the start coordinates there is metal plate with numbers on a black lamp-post. The last three digits = AAA.
AAA+717=XXX AAA+606=YYY
N 59° 18.XXX E 018° 03.YYY
