Jordskorpan, uppbyggd av berggrunden, är oorganiska ämnen som vi vanligen kallar bergarter. Man brukar definiera en bergart efter de mineraler som ingår, hur den kemiska sammansättningen ser ut och hur de har bildats. Vanligen delar man in dem i fyra huvudgrupper; magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter.
Enkel översikt
Sett över lång tid är bergarterna utsatt för ständiga geologiska processer som förändrar dem, även fast vi kortlivade människor inte alltid märker det.
I jordskorpan bildas magmatiska bergarter när magman mer eller mindre långsamt svalnar, samt vid ytan eller på havsbotten när lavan mer eller mindre snabbt svalnar.
När exempelvis kontinentalplattor krockar och bergarterna utsätts för stora tryck och temperaturer bildas metamorfa bergarter.
När bergarter vid ytan eller i vattnet vittrar, transporteras någon sträcka och sedan deponeras bildas sediment som blir allt kompaktare ju mer det avlagras. Sedan ”cementeras” och kristalliserar sedimentet vilket ger sedimentära bergarter.
Meteoriter – div bergarter och metaller - faller ned på jorden från rymden.
Metamorfa bergarter
När trycket och/eller värmen ökar sker en omvandling av bergarterna. När temperaturen börjar överstiga 150 – 200 grader Celsius övergår de sedimentära bergarterna till att bli metamorfa bergarter.
Kontaktmetamorfa bergarter bildas nära magmatiska djupbergarter och är utsatta för hög temp.
Dynamometamorfa bergarter har utsatts för högt tryck vid förkastningar eller överskjutningsrörelser och har ofta deformerats.
Regionalmetamorfa bergarter är utsatta för en kombination av hög värme och högt tryck, ofta vid bergskedjebildningar. Därför är de också ofta veckade. Beroende på vart i registret metamorfosen, omvandlingen, sker är slutprodukten, bergarten, indelad i olika grupper – metamorfa facies. Innehållet spelar naturligtvis också roll för vad för typ av bergart vi får.
Regionalmetamorfa bergarter
Den metamorfa facies som är aktuell här kallas granulit – lite äldre betäckning - eller leptit. Det urberg vi har här bildades för 1,91 – 1,87 miljarder år sedan på 1 – 1½ km djup och under hög temp. Det betyder också att all den ovanliggande bergsmassan har nöts och vittrat bort under de årmiljarder som gått. Ingående mineraler brukar vara en kristallin finkornig blandning av fältspat – vanligast röd ortoklas – och kvarts samt mörkare stråk av pyroxen. Det kan även vara små röda granater här och var. Den tar också ofta upp glimmer och kan då visa upp en ”skiffrighet” eller en regelbunden skiktning. Ibland bildar den då växlande lager med gnejs.
Lokalen
Umeåregionen har i princip två dominerande typer av berggrund och den som finns vid Djäknebölesklinten kan betecknas som gnejsgranit/ortognejs, en granitoid magmabergart av gråaktiga, medel- till grovkorniga, jämnkorninga tonaliter. Dessa är dock kraftigt morfologiskt präglade. Vidare finns här gott om fältspat, plagioklaser. Kvartsinnehållet varierar mellan 20-40 volym%. Här förekommer även konformigt förgnejsade pegmatitgångar samt en vacker kvartsgång. Dessutom finn det mindre mängder av andra mineraler.
Kvartsgångar
Hur bildas då kvartsgångar. Här får vi återgå till de magmatiskt bildade bergarterna. Vi har nämligen grunderna där. När magman svalnar sker kristallisationen i olika ordning beroende på innehåll och sammansättning. Järn- och magnesium-rika föreningar har hög smältpunkt och kristalliserar snabbast, medan kisel har låg smältpunkt och därför kristalliserar kiselföreningar (beroende på sammansättning) långsammast. I klartext betyder det att ämnen som smälter vid hög temperatur också stelnar när den höga temperaturen sänks. Omvänt så stelnar ämnen med låg smältpunkt först när den låga temperaturen har blivit ännu lägre.
Kiseldioxid, eller kvarts, kristalliserar sist. Om det finns ren kiseldioxid betyder det att de övriga mineralerna redan har kristalliserats. Därför kan det ibland hända att kiseldioxiden, kvartsen, tränger in i gångar mellan andra redan stelnade bergarter och stelnar där. Då får vi en kvartsgång. Det kan också hända att kvartsen bildar gångar i sprickor genom utfällning från mycket heta lösningar, men det gäller inte här. Färgen hos ren kvarts är vit. Den kan dock innehålla spår av andra mineraler och kan då ha nästan vilken annan färg som helst.
Som nämndes ovan är området kraftigt morfologiskt präglat. Gnejs är en bergart som är metamorfiskt bildad. Tillägget ortognejs betyder att gnejsen har magmatiskt ursprung, inte sedimentärt. Tonalit är också en magmatisk bergart bestående av bl.a. plagioklas och kvarts. Plagioklas är en av två typer av fältspat. Fältspat, en mycket vanlig mineralgrupp – ca 60 % i jordskorpan – som bland annat ingår i gnejs. Biotit, en mörk glimmerart, finns också representerat här. Då har vi också huvudbeståndsdelarna till granit – kvarts, fältspat och glimmer - som nämndes ovan, och som är en av de bergarter gnejsen bildas ur. Vi ser alltså att det är en mix av olika bergarter som ingår i varandra. Men just här har det bildats en mycket tydlig pegmatitgång med en mycket kraftig och tydlig kvartsåder i renaste mjölkvit färg. Man kan även se mixen/blandningen i över- och underkant av kvartsgången med bl.a. gnejsen och fältspaten.
Här måste också påpekas att det är ett mycket högt och brant stup alldeles vid koordinaterna, så högsta försiktighet måste iakttas.
Passa dock på att njuta av den fina utsikten.
Loggning
Vid koordinaterna hittar du den fina kvartsgången som är väldigt ren och ganska stor. Din uppgift för att få logga denna earthcache som hittad är följande.
1. Är gången finkornig, medelkornig eller grovkorning? Ta gärna med ett förstoringsglas.
2. Vilken ungefärlig stupning har gången/intrusionen mot öster?
3. Nämn minst två av mineralerna i intrusionen och deras färg. Vilken av dessa finns det mest av just där?
En liten förklaring; Stupning i det här fallet menas intrusionens vinkel mot horisontalplanet i en given riktning.
Dessa svar får du inte skriva i loggen. De skall skickas till CO som godkänner dem eller ej. Under tiden kan du logga earthcachen som hittad. Har du mycket fel i svaren tas loggen bort. I vilket fall som helst får du svar av CO.
Om du loggar earthcachen som hittad utan att skriva några svar till CO kommer loggen att tas bort.