Sandsten vid Råbäcks hamn
Allmän geologi - Kinnekulle
Kinnekulle är ett av Västergötlands flera platåberg. Den högsta punkten ligger på cirka 306 meter över havet.
Berget består av flera olika lager som består av olika bergarter, den äldsta delen består av cirka 1 500 miljoner år gammalt urberg. Själva Kinnekulle bildades däremot för cirka 520 till 400 miljoner år sedan, vid den tiden så låg området på havsbottnen. Stora mängder av sand, lera, slam och döda växter och djur samlades på havsbotten och under flera miljoner år så pressades de ner och stelnade till slut.
Kinnekulles berglager består av följande (nedifrån och upp): Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp (diabas). Det går att komma ihåg berglagrens följd genom denna lilla “ramsa”: USA KL Tre.
Kalkstenen och sandstenen har störst utbredning, medan diabasen, som endast utgör toppen av Kinnekulle, har minst utbredning.
De sedimentära lagren har haft en mycket större utbredning tidigare. De har dock nötts bort överallt förutom på Kinnekulle och de andra platåbergen. Orsaken till att Kinnekulle inte har nötts ner är för att berget har ett skyddande lager av diabas högst upp. Diabasen bildades för cirka 280 miljoner år sedan av stelnande magma och är mycket hård.
Under den senaste istiden så har Kinnekulle också påverkats. Berget har formats av inlandsisen, och berget har nötts ner en del.
Sandsten vid Råbäcks hamn
Vid denna plats så finns den så kallade Mickwitziasandstenen blottad på en liten “klippa”. På denna lokal är de övre delarna av formationen lätt tillgängliga. Lagren är relativt tjocka, ibland linsformade med trågformer och innehåller i vissa nivåer rikligt med spårfossil. Sedimentstrukturer som korsskiktning visar att mycket av sedimenten avsatts av relativt starka strömmar i en grundmarin miljö. En speciell typ av lågvinklig korsskiktning som på engelska benämns hummocky cross stratification (svensk översättning saknas) visar att stormar var viktiga för omlagring av de ursprungliga sedimenten. Sandkornens mineralogi, storlek och sortering avslöjas lätt med en lupp. De består uteslutande av kvarts av ungefär samma inbördes storlek och är relativt väl avrundade. Det är ett väl genomvittrat och av strömmar sorterat sediment, typiskt för stränder och kustnära områden. Det är alltså raka motsatsen till det dåligt sorterade bottenkonglomeratet som på denna plats ligger endast ett par meter ned. Sandstenen är rik på grönaktiga lerklaster som bildats när starka strömmar avsatte sanden på en lerig havsbotten. Många av dessa klaster har vittrat bort och lämnat hålrum i sandstenen.
Mickwitziasandsten är en ljusgrå till rödaktig, tunnskiktad sandsten. Den är bildad under äldre kambrium, för cirka 550 miljoner år sedan. Sandstenen har fått sitt namn efter en sällsynt fosfatskalig armfoting, Mickwitzia monilifera. Den är ofta rik på spårfossil, vilket är fallet här. Sandstenen förekommer förutom här i Västergötland i Örebro och Östergötlands län.
Sedimentära bergarter
Sedimentär bergart, i äldre litteratur även sedimentbergart, är en av de tre övergripande bergartsgrupperna, vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter. Sedimentära bergarter förekommer på alla jordens kontinenter, men utgör bara omkring fem procent av jordskorpan eftersom de genom tektonik omvandlas till metamorfa bergarter. Vanliga sedimentära bergarter är kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Den relativt låga halten av koldioxid i jordens atmosfär beror på att en stor andel kol (genom kolcykeln) finns bundet i kalksten och dolomit.
Sedimentära bergarter bildas vid jordytan på huvudsakligen tre sätt och delas i allmänhet in efter dessa. Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter, exempelvis granit och sandsten. Avlagringar av biokemisk aktivitet ge upphov till biogena sedimentära bergarter så som kalksten och kol. Kemisk utfällning i kanske främst marina eller extrema miljöer kan också bilda sedimentära bergarter, till exempel gips.
EarthCachen
För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.
1. Studera lagren i sandstenen. Är de alla lika tjocka? Vad beror detta på?
2. Är alla olika lager i sandstenen lika motståndskraftiga mot erosion? Varför tror du så? Motivera.
3. Beskriv färgen som sandstenen har. Är färgen likadan på hela "klippan"? Har olika lager olika färg?
4. Obs! Frivilligt: ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.