Hindens Rev
Hindens udde, som egentligen är en ändmorän, bildades under ett ovanligt långt stillestånd av inlandsisens avsmältning.
Moränryggen fortsätter under Vänerns yta och dyker upp igen på andra sidan som Hjortens udde, fortsätter västerut i Dalsland och kan följas såväl i Norge som i Finland. Den här så kallade mellansvenska ändmoränen är en av de viktigaste pusselbitarna för att förstå inlandsisens avsmältning. Vid den smältande isens kant Inlandsisen hade sin maximala utbredning för omkring 20 000 år sedan. När isen smälte bort skedde detta inledningsvis mycket långsamt. Hur fort det gick berodde på svängningar i klimatet och avsmältningen gick därför förhållandevis snabbt under varmare perioder men kunde mer eller mindre avstanna under kalla perioder.
Det smala näs som sträcker sig flera kilometer ut i Vänern är ett spår av en tusenårig köldknäpp. Just här stannade inlandsisens avsmältning upp och bildade en vidsträckt moränrygg – som till och med ses från en flygning mellan Stockholm och Göteborg. För 12 500 år sedan blev klimatet plötsligt mycket kallare och avsmältningen gick med ens mycket långsamt och kanten på den enorma ismassan, den så kalllade isranden, stannade kvar i mer eller mindre samma läge under cirka 1000 år. Stenar och annat som fastnat i isen smälte fram och samlades i mängder just vid isranden. Egentligen är det en serie olika israndlägen som bildades under denna tid men de ligger tätt ihop och därför beskrivs de ofta som ett israndläge. Från arktiskt klimat till dagens temperaturer
För 11 500 år sedan, det vill säga direkt efter det att den mellansvenska ändmoränen bildats, skedde en dramatisk klimatförbättring.
Under kort tid förändrades klimatet från att ha varit arktiskt till att bli ungefär som dagens klimat. Denna händelse definierar istidens slut, även om det fortfarande fanns is kvar i norra Sverige som behövde ungefär 1 500 år till för att försvinna. Om man vill spetsa till det kan man säga att Hindens rev representerar istidens slutpunkt.
Klapperstensfält på Hindens Rev
Hindens rev omringas av klapperstränder, de på den södra delen av revet är delvis fria från vegetation vilket de på den norra delen inte är. Hindens rev består av sorterad morän, vilket betyder att man där klapperstenarna är exponerade kan se tydliga lager med större stenar längre ner.
Koordinaterna för denna cache tar dig till ett av de många klapperstensfälten på hindens rev. Detta är beläget på den södra delen av revet och är alltså delvis fri från vegetation, vilket gör att man kan lättare studera klapperstenarna på stranden. Denna strand är också mer intressant än andra på revet då lagren av klapperstenar är mer tydligt sorterade här.
Klapperstensfält
Ett klapperstensfält är ett område med klapperstenar, bestående av vanligtvis väl avrundade stenar och ofta även mindre block som har formats av vågor i strandens svallzon.
Fossila klapperstensfält är gamla stränder med klappersten som genom landhöjningen höjts högt över nuvarande havsnivå. Förleden "klapper" härrör från det klapprande ljud som uppstår när stenarna slår mot varandra då de översköljs av vågorna.
Nutida klapperstensfält hittar man ofta längs stränder. Det är svallsediment som består av stenar och mindre block, vanligtvis väl slipade och med avrundade kanter. Sedimenten är ofta lite tillplattade istället för runda eftersom de förs upp och ner av vågorna i strandens svallzon. Sådana områden finns exempelvis på Öland och är av Carl von Linné namngivna Neptuni åkrar norr om Byxelkrok. I Höga kusten, Ångermanland finns världens högst belägna klapperstensfält 260 meter över havet på Högklinten vid Mjällom.
Klappersten
Klappersten, strandklapper, klapper, är grovt svallsediment bestående av vanligtvis väl avrundade stenar och ofta även mindre block. Klappersten avsätts främst vid stränder, där den kan bilda fält (klapperstensfält, stentorg) i svallzonen. Om strandens läge ändras, t.ex. genom landhöjning, kvarstår klapperstensfältet som ett vittne om den tidigare vattennivån. Sådana klapperstensfält är ganska vanliga längs både öst- och västkusten i Sverige. En del av fälten längs östkusten har bildats redan i Baltiska issjön (t.ex. fälten vid Jockarp på Ryssbergets östsida i Blekinge), medan andra är yngre. Vackra klapperstensfält finns på Öland (Neptuni åkrar norr om Byxelkrok).
EarthCachen
För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.
1. Beskriv klapperstensfältet på platsen. Om du skulle dela in fältet i olika delar med olika storlekar på klapperstenarna, hur många delar skulle du dela in fältet i och vilken ungefärlig storlek har stenarna i varje fält?
2. Kolla på klapperstenarna och beskriv vilken form som de har, hur mycket har de påverkats av vågorna tror du?
3. Kolla närmare på klapperstenarna, består de av samma bergart allihop? Vad beror detta på?
4. Obs! Frivilligt: ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.