Junkerhamnstenen – nästan 2 miljarder år dramatik EarthCache

SV: Stenen ligger inte på stugtomten och ägaren tycker det är trevligt med hänsynsfulla besökare vid Junkerhamnstenen. Parkera vid anvisad koordinat, gå rakt ner och följ stranden nedanför raden av tallar så rör du dig utanför tomten.

EN: The rock is not on the cottage plot. Park at the designated coordinates, go straight down and follow the beach below the row of pine trees to avoid crossing the plot. 

 Junkerhamnstenen - nästan två miljarder år av dramatik

Det här är berättelsen om ett stenblocks tidvis dramatiska liv, från en tid drygt 1600 miljoner före de första dinosauriernas tid på jorden, ända in i nutiden. För att logga cachen kan något att mäta höjd med och ett förstoringsglas vara bra att ha med.

Kapitel 1 – 1,88 miljarder år sedan
Vår stens bildande djupt nere i jordens innandöme var till sin karaktär intrusivt. Magma steg upp genom litosfären (jordskorpan och övre delen av manteln) och kyldes på vägen, varvid den började kristalliseras Eftersom magman bestod av flera mineral med olika smältpunkt bildades en blandning av kristaller, och eftersom trycket och temperaturen var höga gick kristallisationen långsamt med en grovkorning struktur som följd. På detta sätt bildades en så kallad magmatisk djupbergart, eller plutonisk bergart, vilket kan jämföras med vulkaniska ytbergarter, som är extrusiva och har kylts fort vilket lett till en finkornig struktur. Magmatiska bergarter kan klassificeras utifrån kemisk sammansättning och stelningsdjup. Figur 1 nedan visar ett grovt klassificeringssystem. Just denna sten tillhör en bergart ur den så kallade Haparandasviten, vilka består av mafiska (<52% kiseldioxid, SiO₂) eller intermediära (52-65% SiO₂)  bergarter.

Under denna tid bildades också stråk av aplit, som är en så kallad gångbergart av granitisk typ, vilken fyllde upp sprickor i den omgivande bergarten.

Kapitel 2 – 10000 år sedan
Skandinavien har varit täckt av is vid ett flertal tillfällen, senast för runt 10000 år sedan. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet. För vår stens del så blev istiden en omvälvande händelse, eftersom stenblocket drogs med i isens rörelse ända tills isen till slut smälte undan och släppte greppet om det – stenen hade blivit ett flyttblock. 

Det tre kilometer tjocka istäcket pressade med sin tyngd ner jordskorpan med så mycket som 800 meter under den ursprungliga nivån. När isen började smälta och trycket lättade återtog jordskorpan relativt snabbt en stor del av sitt ursprungsläge (elastisk återhämtning). Trots detta var havsvattennivån vid tiden för isens tillbakadragande för ca 8700 år sedan runt 230 meter högre än idag i området runt Luleå (Figur 2) och vår sten fann sig sålunda vila djupt nere på havets botten.

Kapitel 3 – 600 år sedan till nutid
Än idag pågår den långsammare delen av jordskorpans återhämtning. Vid Norrbottenskusten är landhöjningen idag ca 9 mm per år. Runt år 1400 hade havsytan höjts så mycket att vår sten nästan nått ytan. Sägnen säger att birkarl Anders Junker och hans tre söner vid denna tid var på väg hem från en handelsresa till Finland. Just på denna plats fick resan dock ett snöpligt slut, när de under en storm bokstavligt talat stötte på vår vän stenen och förliste. Till fots tog de sig till Lakavikens utlopp där de slog sig ner och blev byn Sundoms första bönder.

Idag vilar Junkerhamnstenen helt på torra land vid normalt havsvattenstånd, och utgör ett karakteristiskt landmärke vid Sundoms inlopp.

EarthCachen
Skicka svar på frågorna nedan till CO (på svenska eller engelska). Du behöver inte vänta på att bli godkänd, utan kan logga EarthCachen direkt, så hör jag av mig om något behöver kompletteras.

1. Det är svårt/omöjligt att bestämma vilken typ av bergart en sten tillhör genom att endast studera den visuellt. Det går däremot att göra en grov gissning, i synnerhet om det går hitta en yta som inte är alltför belagd med föroreningar.
   Titta noga på Junkerhamnstenen (välj en ren yta, använd gärna förstoringsglas) och försök att identifiera olika mineralkristaller. Vilka mineraltyper kan du se? Utifrån diagrammet i figur 1 ovan, vilken typ av bergart tror du att stenen består av?
2. Studera aplitstråken. Beskriv gångarnas utseende och form i förhållande till resten av stenen. Vad tror du att skillnaden beror på? Kan du se några korn eller kristaller i aplitgångarna? Om ja, ungefär vilken storlek, i relation till resten av stenen? Vad säger detta om kristallisationshastigheten på apliten jämfört med den omgivande bergarten?
3. Utifrån observationer på plats och uppgifter i texten: På vilket djup ungefär låg toppen på stenen vid tiden för Junkers grundstötning, om legenden är sann? Beskriv hur du kommit fram till detta.

Frivilligt: Ta gärna en bild på dig och/eller din GPS på platsen.

The Junkerhamn Rock - almost two billion years of drama

This is the story of the dramatic life of a rock, from a time more than 1600 million years before the first dinosaurs walked the Earth, all the way to the present. To log this EarthCache it may be good to bring something with which to measure height, as well as a magnifying glass.

A full English version of the EarthCache can be found at this link. 

Questions
Send the answers to the questions below in Swedish or English to CO. You can log the EarthCache immediately, without waiting for approval. If something is amiss, I’ll contact you.

1. It’s difficult/impossible to determine what type of rock a stone consists of by only studying it visually. However, you can make a rough guess, especially if you can find an area on the stone that isn’t too coated with contaminants. Look closely at the Junkerhamn Rock (preferably with a magnifying glass!) and try to identify various mineral crystals. Which mineral types can you see? Based on the diagram in Figure 1; what kind of rock do you think the stone is made up of?
2. Study the aplite dikes. Describe their appearance and shape relative to the rest of the stone. What do you think is the reason for the difference? Can you see any grains or crystals in the aplite dikes? If yes, approximately what size, compared to the grains in the rest of the stone? What does this say about the crystallization speed of the aplite compared with the surrounding rock?
3. On the basis of observations on site and the information given in the text: Approximately to which depth did the top of the stone reach at the time of the Junkers’ grounding, if the legend is true? Describe how you came to this conclusion.

Optional but appreciated: Take a picture of you and/or your GPS at the site!

Källor / Sources
Andréasson P-G (red.) (2015), Geobiosfären, en introduktion. Studentlitteratur.
Lundqvist J m.fl. (2011), Sveriges geologi från urtid till nutid. Studentlitteratur.
Upptäck Sundom 8, Junkerhamnsstenen. Tillgänglig på http://www.sundom.se/files/4968.pdf
Ödman O (1957), Beskrivning till berggrundskarta över urberget i Norrbottens län, SGU Ca 41. Sveriges geologiska undersökning.