Danderyd Hall of Fame
- En cacheserie i lokalpatriotisk anda.
Stig Dagerman
Stig Dagerman var en välkänd författare under framförallt 40- och 50-talet och var som mest aktiv med sitt författarskap mellan 1945 - 1950. Alla kände till Dagerman och det var ett enormt tryck på honom.
Stig Dagerman levde ett kort liv men som bestod av många prövningar. Det började redan vid födseln. Eftersom Stig blev till utanför äktenskap och Stigs mor, Helga, inte hade någon önskan att gifta sig med Stigs far så reste hon till Stigs farföräldrar i Älvkarleby endast för att föda Stig. Hon stannade i sex veckor innan hon återvände till Härnösand och sitt jobb som växeloperatör vid Telegrafverket i staden.
Eftersom ingen av Stigs föräldrar ansåg sig ha möjlighet att ta hand om Stig, så lämnades ansvaret över till Stigs farföräldrar. Stig har beskrivit sin uppväxt hos sina farföräldrar som den lyckligaste tiden i sitt liv och sina farföräldrar som de finaste människor han träffat.
När Stig var omkring 10 år flyttade han till Stockholm och sin fars familj. Stigs far var syndikalist och det var något även Stig tidigt kom att bli och förbli under resten av sitt liv. Syndikalister strävar efter ett samhälle utan klasser och hierarkier där kapitalism, lönearbete och sexism inte förekommer. Under sitt engagemang inom Sveriges syndikalistiska ungdomsförbund (SUF) träffade han sin första fru, Annemarie. Annemaries familj hade flytt från Tyskland och nazismen och hamnat på Södermalm i Stockholm. Stig kom snart att flytta in hos Annemaries familj då han inte trivdes bra hos sin fars familj.
Åren gick och Stig varvade sitt författarskap med sin anställning på den syndikalistiska tidningen Arbetaren där han var kulturredaktör och redaktionssekreterare mellan 1944 - 47. Därefter valde han att säga upp sig för att vara författare på heltid. Dock skrev han därefter över 1000 dagsverser i tidningen ända fram till sin död. Stig var även redaktionsmedlem i tidskriften 40-tal och gjorde 1946 en reportageserie för Expressen i efterkrigstidens Tyskland.
1950 fick Stig skrivkramp och ångest. Han och makan Annemarie skilde sig och han gifte sig med skådespelaren Anita Björk. Kort därefter flyttade man till Enebyberg och till villan på Bäverstigen 6. Skrivkrampen bestod och trots att Stig lovade förlaget nya manus och han gavs ansenliga förskott så klarade han inte av att leverera. Han gick upp kraftigt i vikt och gick igenom återkommande djupa depressioner med tillhörande sjukhusvistelser. 31 år gammal, den 5:e november 1954, lyckades ett av hans många självmordsförsök då han blev kolmonoxidförgiftad efter att ha suttit i sin Austin och låtit den gå på tomgång i garaget på Bäverstigen 6. Enligt polisrapporten kan han ha ångrat sig då han hittades på väg ut ur bilen.
Stig levde ett dramatiskt liv. Han föddes kort efter första världskriget med föräldrar som inte fanns där för honom. Om än han fick en fin uppväxt hos sina farföräldrar så kom snart andra världskriget och de beredskapsår som följde. Han gifte in sig i en familj som levde under flykt från nazisterna. Stig hade troligen känt av en ångest och en oro under stor del av sitt liv. Därför tog det väldigt hårt på Stig när farfadern mördades av en psykiskt sjuk man när Stig var omkring 17 år. Kort därpå drabbades hans farmor av en hjärnblödning. Stigs farföräldrar hade varit den enda trygga punkten under dennes uppväxt och när de rycktes bort blev tillvaron mycket svår. Kort efter att ha förlorat sina farföräldrar gjorde Stig ett av många självmordsförsök.
Stig Dagerman anses personifiera den s.k. fyrtiotalismen inom den svenska litteraturen. Det var en inriktning som tog avstamp i dåtidens verklighet av krigs- och efterkrigstid och ville belysa existentiella frågor. Språket var "modernt" och experimentellt och litteraturkritiken fanns alltid närvarande.
"Att döda ett barn" skrev Stig år 1948 på uppdrag av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i syfte att få ned hastigheten på våra vägar. Texten behandlar en trafikolycka och jag avslutar denna beskrivning med några rader ur denna novell:
Ty så obarmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dödar ett barn är han ännu lycklig och innan en kvinna skriker av fasa kan hon blunda och drömma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns föräldrar sitta i ett kök och vänta på socker och tala om sitt barns vita tänder och om en roddtur och barnet självt kan stänga en grind och börja gå över en väg med några sockerbitar inslagna i vitt papper i högra handen och hela den sista minuten ingenting annat se än en lång blank å med stora fiskar och en bred eka med tysta åror.
Om du tar dig tid att besöka Stig Dagermans park som invigdes 2004 (se waypoint) så ta med fördel del av Bulan1:s cache Född 1923.
Ta med egen penna!