Skip to content

Stenparken - EarthCache EarthCache

Hidden : 9/23/2015
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
1 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Stenparken - EarthCache

Stenparken

Berggrunden och jordtäcket är en del av förutsättningarna för liv på jorden. Denna naturresurs har under lång tid utnyttjats av människan för att till exempel framställa verktyg och metaller eller att bygga hus och vägar. Runt omkring oss ser vi spår av denna verksamhet i form av gruvhål, runstenar och grustag. I parken visas ett koncentrat av yrkesskicklighet från brytning av sten till slutlig användning, från stenbrott och gruva till stenmur, stenmatta och järnsoffa.
Jordens ålder är ungefär 4600 miljoner år. Dalarnas och Sveriges berggrund tillhör de äldre delarna av jordskorpan. Större delen av Dalarnas berggrund är mellan 1,9 och 1,2 miljarder år gammal, men i Siljansringen finns yngre bergarter som är 500-400 miljoner år gamla. Det lösa jordtäcket som ligger ovanpå den fasta berggrunden är betydligt yngre, endast ungefär 10 000år.
Stenparken och Geologiska museet försöker spegla detta stora tidsspann. Dalarna och Sverige är geologiskt sett ett stabilt område. Vi har inte längre någon spektakulär vulkanisk aktivitet, men lugnare geologiska processer pågår fortfarande i form av till exempel landhöjning, vittring och materialtransport. Vattnet spelar en mycket viktig roll i de geologiska processerna. Vatten transporterar till exempel fragment och lösningar av vittrade bergarter. Fragmenten sedimenterar och kan senare förstenas och bilda sedimentära bergarter. Det stiliserade stenbrottet med det rinnande vattnet över sandstensblocken beskriver just denna del av det geologiska kretsloppet.
Vatten är även vårt viktigaste livsmedel och en av de viktigaste geologiska resurserna. I dricksvattenfontänen kan vi dricka det mycket rena välsmakande vattnet som kommer från Badelundaåsen. Vattnet håller mycket hög kvalitet och är fritt från alla former av tillsatser. Ett besök i Stenparken ger säkert lust att ta reda på mer om stenar. Du är välkommen in på museet, där finns mer sten.
Stenparken är utformad av landskapsarkitekten och konstnären Gudrun Rabenius i nära samarbete med geologen Peter Harström på uppdrag av AB Borlänge Energi, Stadsmiljö.

Källa: Geoligiska Museeet i Borlänge

Bergarter

Bergart är ett fast oorganiskt ämne. Den definieras av de mineraler som ingår, dess kemiska sammansättning samt på vilket sätt den har bildats. Man delar vanligen in bergarter i fyra olika huvudgrupper: magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter. Bergarterna ingår i berggrunden som bygger upp jordskorpan. Även om bergarter i ett mänskligt perspektiv verkar eviga, utsätts de för förändring av en rad geologiska processer som verkar över lång tid. Det geologiska kretsloppet beskriver en rad sådana processer, som hur de olika typerna av bergarter bildas och hur de övergår i varandra. Magmatiska bergarter bildas när magma svalnar i jordskorpan, eller lava svalnar på markytan eller havsbotten. De metamorfa bergarterna bildas när befintliga bergarter utsätts för så stora tryck och temperaturer att de omvandlas, något som till exempel inträffar när kontinentalplattor krockar. De sedimentära bergarterna bildas genom diagenes eller litifiering av sediment som i sin tur bildats genom vittring, transport och deposition av befintliga bergarter. Meteoriter består av bergarter eller metaller som faller ned på jorden från rymden. Bergarternas struktur, sammansättning och uppkomst studeras bland annat inom ämnena petrologi, mineralogi, kristallografi och sedimentologi.

Bergartscykeln

Bergarterna ingår i naturens stora kretslopp. Genom olika geologiska processer kan en bergart övergå i en annan i ett cykliskt förlopp, den så kallade bergartscykeln. Exempel på geologiska processer är vittring och transport (erosion), sedimentation, kompaktering  och cementering (diagenes), metamorfos, uppsmältning, magmatism och vulkanism.
Sedimentära och magmatiska bergarter kan omvandlas till metamorfa bergarter, och blir värmen tillräckligt stor kan dessa smälta upp så att en magma bildas som sedan kristalliserar till en ny magmatisk bergart.
När magmatiska, sedimentära eller metamorfa bergarter blottläggs vid jordytan utsätts de för erosion, och när det eroderade materialet avsätts kan det ge upphov till nya sedimentära bergarter. Många av dessa processer är också kopplade till den plattektoniska cykeln.

Sedimentära bergarter

Sedimentära bergarter är bergarter som bildats genom att partiklar som transporterats i vatten eller luft har sedimenterat och därefter cementerats samman genom utfällningar i porerna; även bergarter som bildats på kemisk, biokemisk eller organisk väg genom anrikning eller utfällning.

Sandstenen i Stenparken

Sandstensblocken vid koordinaterna består av dalasandsten från Mångsbodarna. Stenen används som byggnadssten och går då under handelsnamnet älvdalskvartsit. Dalasandsten är vid sidan av dalaporfyr den mest karakteristiska bergarten i Dalarna. Det är en sedimentär bergart, till största delen bestående av rundade kvartskorn, vanligen vita. Den röda färgen i sandstenen orsakas av finkornig hematit (järnoxiden Fe2O3). Det är samma pigment som ger färgen i Falu rödfärg. Blocken visar normal lagring, böljeslagsmärken, strömskiktning, regndroppsmärken och torksprickor som visar att bergarten bildats i växlande miljö med strömmande vatten eller vindar. Blocken ligger rättvända. De bearbetade stenskivorna är sågade ur stora sandstensblock. Den sågade ytan har därefter hettats upp (flammats) med gaslåga så att mineralkornen splittrats upp. Det ger en klar men sträv yta. Dalasandstenens ålder varierar mellan 1,7 till 1,2 miljarder år.

Det liggande blocket visar torksprickor, och den resta stenskivan har böljeslagsmärken på soffsidan och har torksprickor på baksidan.

 

Metamorfa bergarter

Metamorfa bergarter är bergarter som omvandlats från att ursprungligen ha varit en annan bergart. De kallas också omvandlade bergarter. Den ursprungliga bergarten har utsatts för förändringar i temperatur, tryck eller kemiska förhållanden. Omvandlingen sker oftast djupt ner i jordskorpan. Metamorf betyder just ’förvandlad’ eller ’omvandlad’. Till exempel bergarten kvartsit är en omvandlad sandsten.

Marmor

Marmorn i bordet vid koordinaterna kommer ifrån Falu gruva. Ett tio ton stort block sågades upp med hjälp av en stor diamantsågklinga så att de stora plana ytorna bildades. Marmor är en omvandlad bergart (metamorf bergart) som innehåller karbonatmineralen kalkspat och/eller dolomit. Ett äldre svenskt namn på bergarten är urkalksten. Färgen är vit, men varierande mängder av silikatmineralen serpentin, klorit och tremolit ger ljusgröna till mörkgröna inslag. De små guldlika kornen är svavelkis. Vittrande svavelkis och magnetitkis ger rostbruna fläckar. Den ursprungliga bergarten bildades för mer än 1,8 miljarder år sedan i en vulkanisk sedimentär miljö i anslutning till malmbildning. Omvandling och deformation strax därefter har gett marmorn sitt nuvarande utseende.

Magmatisk bergart

Magmatiska bergarter, magmabergarter, bildas som stelningsprodukter av magmor (bergartssmältor) i eller ovanpå jordskorpan. I motsats till ett rent ämne (grundämne eller kemisk förening) saknar en magma specifik stelningstemperatur. När magman svalnar sker därför stelnandet, kristallisationen, inom ett stort temperaturintervall. Vid stelnandet utfäller magman normalt kristaller av flera olika mineral. Utkristallisationen sker med lagbundenhet vad avser den ordning i vilken mineralen bildas.

Gångbergart

Gångbergarter är en grupp av bergarter som bildas när magma tränger in i sprickzoner eller svaghetsplan i andra bergarter. Detta kan till exempel ske runt en pluton eller i sprickor vid en kontinental spridningsrygg. Gångbergarter kan därför förekomma både på land och havsbotten. Kristallisationen kan ske under varierat tryck och temperatur, beroende på hur just den aktuella bildningsorten är belägen. Generellt kan sägas att tryck och temperatur ligger mellan de för djupbergarter och ytbergarter. Detta ger i sin tur i huvudsak upphov till bergarter med mellanstor kornstorlek. Förutom diabas så är en annan vanlig gångbergart pegmatit.

Diabas

Diabas är en fin eller medelkornig, mörkt grå till svart gångbergart. 65 till 35 volymprocent består den av kalciumrik plagioklas och 35 till 65 volymprocent av pyroxen, även olivin kan förekomma. Denna sammansättning har bergarten gemensam med den grovkornigare djupbergarten gabbro. Diabas, som har massformig struktur, visar ofta tydlig ofitisk eller subofitisk textur. Den ofitiska texturen karakteriseras av att regellöst orienterade, listformiga plagioklaskristaller omsluts av enskilda pyroxenkristaller. Är plagioklaskristallerna volymmässigt överordnade så bildar de pyroxenkristallerna en matrix mellan plagioklaserna, vilket ger subofitisk textur. Det speciella mönster som fältspatkristallerna bildar med varandrai denna textur gör bergarten mycket hållfast.

Vid koordinaterna så finner du två stenblock av diabas. Det ena blocket är klotvittrad och är från Mörkret i Särna, och det andra diabasblocket är från Hemmeråsen i Idre.

EarthCachen

Vid koordinaterna så finner du två stenblock av diabas. Det ena blocket är klotvittrad och är från Mörkret i Särna, och det andra diabasblocket är från Hemmeråsen i Idre. 

 Syftet med denna EarthCache är att lära sig mer om olika bergartsformationer, med exempel på magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. 

För att få tillåtellse att logga denna EarthCache så måste du besöka de stegen som är angivna, och skicka svar till mig på de loggningsuppgifterna som står nedan. Om du behöver ändra dina svar så mailar jag dig. Skriv inga svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

Frågorna:

1. Vid waypointen "Sandstensblock": Kolla på sandstensblocken. Hur kan du vara så säker på att det är sedimentära bergarter? Hur har blocken bildats och hur kan du se detta?

2. Vid waypointen "Marmorblock": Detta block är rikt på olika sorters mineral och grundämnen. Hur kan du se det på blocket?

3. Vid waypointen "Diabasblock": Jämför de två diabasblockens färg och kornighet med varandra. Tror du att bergarterna har bildats ungefär lika fort eller långsamt? Är blocken grovkorniga eller finkorniga?

4. Obs! Frivilligt: ladda upp en bild på dig och/eller din GPS i stenparken till din logg.

Additional Hints (No hints available.)