Gröntjärn - EarthCache
Gröntjärn
Gröntjärn är en sjö och ett naturreservat i Hälsingland. Gröntjärn är en dödisgrop med klart och grönt vatten, därav namnet. Gröntjärn har inga synliga, ytliga tillopp av vatten, och heller inget synligt, ytligt avlopp av vatten. Gröntjärns vattenivå påverkas istället till stor del av mängden regnvatten. Regnvattnet letar sig ner till grundvatten genom den genomsläppliga marken, som består av isälvsgrus. Grundvattnet är sedan det vatten som fyller flera av områdets sjöar och tjärnar. Gröntjärns vackert turkosgröna vatten är en effekt av detta då grundvattnet, till skillnad från vatten i tillrinnande bäckar, är fritt från partiklar, och påverkas av himmelens och bottnens färg. Gröntjärn är intressant för sina stora vattenståndsvariationer. På grund utav markens vattengenomsläpplighet så följer vattennivån i sjön grundvattnets variationer i de omkringliggande marklagren. Sjöar av denna typ brukar kallas för grundvattensjö eller källsjö. Gröntjärn är troligen svensk mästare i vattennivåskillnad, med cirka 14 meters skillnad mellan högsta och lägsta vattennivå. År 2000 så var vattenståndet extremt högt, spår av detta kan ses på omgivande träd, vilka visar spår från isskador och även att laven på trädbarken har förändrats upp till en viss nivå på stammarna. Högnivån finns markerad med ett antal skyltar i området. Gröntjärn kan liknas vid ett stort regleringsmagasin för det vatten som ständigt strömmar förbi nere i marken. Avrinningen av sjöns vatten sker genom dränering genom sjöns botten och det strömmar sedan vidare som grundvatten österut till Gladbäcken, en av de största källorna i Hälsingland. Om det kommer mycket nederbörd i området kan flödet öka så mycket att det nästan blir stopp i grusåsen. Vattennivån i sjön höjs då flera meter. Vid regn och snösmältning fylls grundvattenmagasinet på relativt snabbt genom tillrinnande vatten från höjdområdena i norr och i söder. Lika snabbt kan nivån i magasinet sänkas då grundvattnet rinner bort mot öster. Då grundvattnets yta sänks eller höjs sker motsvarande förändringar av Gröntjärns yta.
Hydrologi
Hydrologi är läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. Hydrologin är, liksom de angränsande vetenskaperna meteorologi och oceanografi en gren av geofysiken. Som egen vetenskap är den ung. I Sverige har den utvecklats som en gren av naturgeografin. Tekniska och tillämpade aspekter av ämnet har dock sedan länge varit företrädda av institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet och de tekniska högskolorna. Utanför Sverige anses hydrologi och limnologi som delvis överlappande, men i Sverige är limnologi benämning på studiet av biologiska och kemiska aspekter av sötvatten, medan de fysiska aspekterna studeras i hydrologin. På grund av sina många kontaktytor till olika forskningsfält och samhällsaktiviteter kan hydrologin indelas på flera olika vis. Den vetenskapliga hydrologin har traditionellt indelats i ett antal grenar syftande på den metodik som används, den process som studeras eller det objekt som avses. Metodikgrenar är t.ex. tillämpad hydromekanik (hydraulik), statistisk hydrologi och hydrometri. Processbaserade grenar är bl.a. ytvattenhydrologi (läran om vattnet i floder och sjöar), markvattenhydrologi, grundvattenhydrologi (geohydrologi eller hydrogeologi), snö- och ishydrologi (kryologi och glaciologi), atmosfärisk hydrologi eller hydrometeorologi (läran om nederbörden och avdunstningen) och hydrokemi. Tätortshydrologi och skogshydrologi är exempel på objektinriktade grenar.
Hydrogeologi
Hydrogeologi (av hydro- och geologi) är en gren av geologin som behandlar markvatten och grundvatten. Inom hydrogeologin läggs tonvikten vid de geologiska förutsättningarna för vattnets förekomst i jord och berg samt vid hur grundvattnets kemi påverkas av dess geologiska omgivning. Ibland används termen synonymt med geohydrologi.
Grundvatten
Grundvatten är vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande kan man särskilja en övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna), och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen.
Vissa bergarter, t.ex. sandsten, innehåller porer ungefär som en jord och vattnet kan förekomma i hela bergmassan. Andra bergarter är täta och vattnet förekommer bara i sprickor. Detta är fallet i gnejs och granit, som är de bergarter som dominerar i Sverige. I en mineraljord är porositeten, dvs. hålrummens andel av den totala jordvolymen, ofta mellan 40 och 50 %. Knappt hälften av en jords volym under grundvattenytan upptas således av vatten. Genom att vatten hålls kvar i porerna genom kapillärkrafter när grundvattennivån sänks, t.ex. genom uttag till en brunn, är bara en del av grundvattnet tillgängligt för människan. Det uttagbara vattnets andel av den totala jordvolymen, den effektiva porositeten, kan vara upp till 20 % i en grusås, kring 10 % i sand och några enstaka procent i en moränjord.
På djupet förekommer grundvatten så långt ned som det finns sprickor i berggrunden, vilket kan vara flera kilometer. Grundvattnet är i ständig rörelse, mot vattendragen och mot haven, även om hastigheten på stora djup är mycket låg. Typiska hastigheter för vattnet i bäckar och åar är 0,1–1 m/s, under det att de för grundvatten i jord är 0,01–1 m/dygn. Den långsamma rörelsen gör att effekten av en förorening som tillförts grundvattnet kan bli mycket långvarig.
Djupet till grundvattenytan beror dels på grundvattenbildningens storlek, dels på jordens och berggrundens förmåga att leda undan grundvattnet. I Sverige är grundvattenbildningen förhållandevis stor, och i moränlandskapet är genomsläppligheten hos de djupare jordlagren och berggrunden relativt låg. Detta ger ett mycket ytligt grundvatten, med grundvattenytan på några få meters djup eller ytligare.
Under vattnets strömning genom jord och berg sker en fortlöpande förändring av dess kemiska sammansättning, genom kemisk växelverkan med omgivande mineral. Det ursprungligen sura och mineralfria nederbördsvattnet omvandlas gradvis till mindre surt eller neutralt grundvatten med hög mineralhalt. De snabbaste förändringarna sker i rotzonen, där mineral löses ut ur jordpartiklarna med hjälp av syror från växternas aktivitet. I grundvattenzonen sker reaktionerna långsammare, men genom vattnets långa vistelse i denna zon kan förändringarna bli störst där. Beroende på strömningsvägar och uppehållstider i skilda geologiska miljöer kan grundvatten ha betydande halter av bl.a. järn, mangan, kalcium, magnesium, klorid och sulfat.
Det mesta sötvattnet på jorden förekommer som grundvatten. Man har uppskattat volymen till 10 miljoner km3, vilket motsvarar ett 80 m djupt vattenskikt över jordens landytor. Det kan jämföras med sötvattenförrådet i sjöar och floder, vilket motsvarar ett 0,6 m tjockt skikt.
Vattnets kretslopp
Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del av vattnet tas upp av växternas rötter och avdunstar genom växterna. Resten tränger djupare ned och blir till grundvatten, som långsamt rör sig genom jordlagren och berggrunden för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen.
Vatten är en förutsättning för liv. Varje dag lånar vi vatten ur kretsloppet för att dricka, leva och må bra. Stenåldersmänniskorna drack samma vatten som vi och som våra barnbarn och barnbarnsbarn kommer att dricka. Alla ska ha bra dricksvatten i sin kran, inte bara vi utan också kommande generationer. Vi måste vara rädda om det vatten vi använder – något nytt tillförs inte kretsloppet.
EarthCachen
För att få logga denna earthcache som hittad så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka dina svar på de nedanstående frågorna till mig. Skriv inga svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.
Frågorna:
1. Hur skiljer sig Gröntjärn jämfört med andra dödisgropar och sjöar i naturreservatet, och vad beror detta på?
2. Titta till omkring runt vattnet runt Gröntjärn: Hur kan man se att sjöns vattennivå varierar?
3. Vad är det som påverkar vattnets färg i Gröntjärn?
4. Är vattennivån relativt högt, lågt eller medelhögt, under ditt besök? Vad tror du att detta beror på?
5. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid Gröntjärn till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.
