Bodagrottorna - EarthCache

Bodagrottorna

Bodagrottorna är ett grottsystem utanför Iggesund i Hälsingland. Bodagrottorna är urbergsgrottor, som har bildats av att inlandsisen har tryckt ned urberget och sedan smält, vilket har resulterat i kraftiga jordbävningar som har fått urberget att spricka. Bodagrottorna är Europas längsta urbergsgrottor, och är dem näst längsta urbergsgrottorna i världen med en längd på cirka 2 900 meter. Andra kända urbergsgrottor i Sverige är Trollegater. Bodagrottorna är belägna i en bergshöjd innanför Byfjärden invid den enskilda vägen mellan Iggesund och Skälölandet. Småkuperad urbergsterräng med kala bergsytor sätter sig i viss mån sin prägel på den närmaste omgivningen. Som högst når det relativt flacka kustlandskapet upp till cirka 100 meter över havet. Den aktuella bergshöjden når som högst cirka 35 meter över havet och höjer sig cirka 15 - 20 meter över omgivande terräng. Den har en öst-västlig utbredning av cirka 250 meter. Hela höjden uppbyggs i huvudsak av mer eller mindre oregelbundet staplade, skarpkantade block av några meters diameter. Ibland så är blocken helt oordnade, ibland ser man hur de endast obetydligt rubbats från sitt ursprungliga läge i det fasta berget. På de orubbade hällpartiernas överytor finns grova isräfflor. Även på de lösa blocken så finns det ibland isräfflade ytor. De block som är mindre än cirka 1 meter i diameter är mer eller mindre rundade av havsvågornas påverkan under landhöjningen och ut mot omgivande morän finns antydningar till klapperfält. Det underjordiska grottsystemet förefaller att sträcka sig under huvuddelen av det sönderspruckna berget. Förutom genom huvudingången strax söder om bergets top så är systemet tillgängligt genom ett flertal mindre grottöppningar. De större grottsalarna, vilka kan nå en takhöjd på flera meter förenas med varandra genom ett flertal svårforcerade passager längs trånga sprickor. Det öppna grottsystemet når sannolikt ner till ett tiotal meter under markytan. Djupare partier kan dock finnas men är då igenfyllda av sediment.

Man vet att Hälsinglands kustland är beläget inom en seismiskt aktiv zon som sträcker sig längs norrlandskusten. Flera jordskalv har inträffat i detta område under den senaste 30-årsperioden. Sannolikt så har Bodagrottorna bildats genom tektonisk aktivitet från tiden efter inlandsisen avsmältning, så kallad neotektonik. Det som talar för detta är bland annat avsaknaden av moränmaterial bland blocken. Dessutom ligger blocken staplade på ett sätt som tyder på att någon inlandsis knappast kan ha rört sig över dem. Det bästa exemplet på att tidpunkten för bildningen är från sen- eller postglacial ålder är de inbördes förskjutna isräfflade hällytorna. Bildningen förefaller således att sammanfalla med inlandsisens försvinnande från området för drygt 9 000 år sedan. Landhöjningen vid tidpunkten för bildningen beräknas ha uppgått till cirka 10 meter per sekel, vilket har inneburit att starka spänningar har uppstått i berggrunden. Då dessa spänningar utlöst längs de befintliga sprick- och förkastninglinjerna så har det resulterat i blockrörelser och ytligt belägna jordskalv.Hela bergsområdet ger därför intryck av att en mycket kraftig sprängladdning detonerat på ringa djup. Att grottsystemet inte kan ha bildats efter senglacial tid visar de utbredda lersedimenten i grottorna. Platser där så finkorniga sediment avsätts förutsätter ett relativt betydande vattendjup. Sammanfattningsvis kan man alltså med mycket stor sannolikhet hävda att Bodagrottorna bildades genom tektonisk aktivitet för cirka 9 000 år sedan på ett betydande djup under vattenytan.

Grotta

En grotta är ett naturligt hålrum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag. Ett helt vertikalt hålrum kan gå under benämningen grotta, men kanske hellre som schakt eller hål. En del hävdar att hålrummet måste ha en mörkerzon, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in, för att kallas grotta. Men bland allmänheten är det vanligt att man även kallar exempelvis urgröpningar vid havet eller ett naturligt skydd i ett berg för grottor.

Bland speleologer som undersöker grottor i berg förekommer mer strikta definitioner av begreppet grotta. Exempelvis, inom Sveriges Speleologförbund (SSF) definieras en grotta som "en naturligt bildad hålighet i berg, sten eller jord, vara minst 2 m lång från mynning till innersta vägg och vara stor nog att rymma minst en person. Någon del av grottan ska vara väsentligt mörkare än dagsljuset utanför". Inom Sveriges Speleologförbund kallar man en formation som inte uppfyller kraven för grotta, men som påminner om grotta, för grottliknande bildning.

Urbergsgrotta

Urbergsgrottor delas in i fyra huvudgrupper efter utseende:

• Sprickgrottor; bildade genom inre spänningar i jordskorpan som förkastningar och jordbävningar eller yttre tryckbelastning, från t.ex. inlandsis. Sprickgrottor kan delas upp ytterligare efter bildningssätt i tektoniska, glaciala och abrasionssprickgrottor.

• Frostvittringsgrottor; bildade genom frostvittringsprocesser. De flesta svenska urbergsgrottor är mer eller mindre påverkade av frostvittring. Rena frostvittringsgrottor är däremot mycket ovanliga, men kan uppstå i branta sluttningar som är mycket spruckna.

• Blockgrottor; bildade i en anhopning av större och mindre block, som sammanfogats på ett sådant sätt att hålrum eller gångar uppkommit mellan och under blocken. Blockgrottor kan bildas i storblockig talus (rasade block och stenaransamlade vid foten av en bergvägg) under bergsstup, i storblockiga moräner eller mellan block utplockade genom marin abrasion.

• Erosionsgrottor; bildade av glaciala och fluviala erosionsprocesser. 

EarthCachen

För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna och svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

Frågor:

1. Titta runt i området vid koordinaterna. Vad tyder på att grottan har bildats av seismisk aktivitet efter inlandsisen?

2. Vad tyder på att inlandsisen har påverkat området?

3. Vilken av urbergstyperna nämnda ovan tror du att Bodagrottorna är?

4. Gå in en bit i grottingången (de ovanstående koordinaterna), hur ser det ut inuti grottan jämfört med utanför grottan? Vad tror du att detta beror på?

5. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS i eller ovanför grottan. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.