Jätteklyftan i Korslid

På stigar genom trånga pass berättas historien om hur det karaktäristiska bohusländska landskapet fått sina rundade former.

Vid Jätteklyftan i Korslid har vittringsprocesser nått djupt ner i bohusgraniten och skapat spektakulära former. Här kan du vandra genom den trånga klyftan med dess knottriga och rundade block balanserade på stenpelare eller hängande över huvudet. Platsen ger ett trolskt intryck där vattnet rinner längs med väggarna i klyftan och på marken växer ormbunkar. Att följa stigen från foten av berget upp mot Jätteklyftan i Korslid blir också en resa genom områdets långa geologiska historia.

Bild: Jätteklyftan

Djupa och ytliga geologiska processer har löst av varandra

Idag bildar Bohusgraniten kanelbulleformade kullar skilda av vatten- eller lerfyllda dalar och branta klyftor. Men historien vid Jätteklyftan i Korslid börjar med bergartens bildning - ett resultat av processer som ägde rum flera kilometer under markytan vid en tid då vår kontinent befann sig på södra halvklotet. När kontinenten senare, under Juratiden, befann sig inom det tropiska klimatbältet tog andra processer vid. Dessa processer skedde endast några tiotals meter under markytan och satte sin prägel på de former vi än idag kan se i klyftan. Fortsätter du uppåt genom den djupa klyftan ser du hur bergets struktur ändras, knottrigheten försvinner, bergssidorna blir slipade och mjuka. De slipade hällarna är inlandsisarnas spår.

Sprickorna bildas

Bohusgraniten är med sina 920 miljoner år är en av Sveriges yngsta graniter. Den bildades omkring tio kilometer under jordytan under slutfasen av den svekonorvegiska bergskedjebildningen. Under årmiljoner vittrade och eroderades bergskedjan som successivt blev lägre och till slut var det bara en flack landyta kvar, ett så kallat peneplan. Det medförde att trycket på den underliggande Bohusgraniten lättade och vertikala såväl som horisontella sprickor bildades, eller med andra ord klov och bankningsplan. Tillsammans utgör sprickorna ett regelbundet rutmönster som definierar Bohusläns landskap.

Berg blir jord

Allt medan kontinenten rörde sig norrut täcktes den flacka landytan av hav och sediment. Sedimenten eroderades så småningom bort och under Jura-tiden för omkring 200 miljoner år sedan, då dagens Korslid befann sig på tropiska breddgrader, kom Bohusgraniten åter i dagen. Det här var dinosauriernas tid. Klimatet var varmt och fuktigt och vatten sipprade ner i sprickorna och berget började förändras. Kemiska vittringsprocesser löste upp och ombildade mineral så att den hårda graniten omvandlades till löst grus och lera. Omvandlingen var störst närmast markytan och i sprickorna, som vidgades mer och mer.

Klovorna blottas

Vittringsmaterialet blev liggande kvar i sprickorna under mer än 100 miljoner år. Sedan hände något som gjorde att det försvann. Under de senaste dryga två årmiljonerna har tryck och smältvatten från flera inlandsisar påverkat området. Inlandsisarna, kanske särskilt den senaste för 20 000 år sedan, eroderade berget och vittringsmaterialet spolades bort av smältvatten och fördes ut i Skagerack. När landet höjde sig ur havet efter isavsmältningen svallade vågorna bort resten. Kvar blev de trånga klyftorna, klovorna, som vi ser idag, de stora rundade blocken, och på några få skyddade platser, lite vittringsgrus och -lera.

För att kunna logga cachen skall du svara på följande frågor.

1.  De spår som finns inne på klyftans bergsidor, beskriv spåren hur stora de är och hur du tror att de har uppstått?

2.  Beskriv bergväggens ytstruktur i sin helhet, och vad tror du har skapat stukturen? 

3.   I vilken riktning i grader, har klyftan från de angivna koordinaterna ?

4.   Hur bred och hög uppskattar du sprickan är och hur framträdde den slutligen som den kan ses idag ?

5.   Hur många stenar kan du passera under räknat från koordinaterna till andra sidan klyftan, och varför finns tror du stenarna där ? 

6.   Hur mycket uppskattar du den största stenen som du kan passera under i klyftan, till storlek ock i vikt ?

För att logga denna cache skall du först maila CO svar på nedanstående frågor och sedan logga cachen. Vid eventuella fel kontaktas ni av CO, vid väldigt många fel kan loggen raderas och då får ni ett automatisktmeddelande att så har skett.

Det är en vacker tradition att vid loggning att skicka med en bild (Frivilligt) att av dig, din GPS så alla kan följa årstidernas växlingar, men fota helst med inget avslöjande i bakgrunden

KÄLLA: SGU