Skip to content

Badelundaåsen - Dalälven EarthCache EarthCache

Hidden : 5/14/2015
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

OBS! Infart ENDAST för norrgående trafik. Är du på väg mot Avesta så får du vända vid nästa avfart.


Badelundaåsen - Dalälven EarthCache

Badelundaåsen

Badelundaåsen är en rullstensås som har bildats av smältvattenssediment från den senaste inlandsisen, förmodligen för cirka 10 000 år sedan. Den sträcker sig från Nyköping i Södermanland till Siljan i Dalarna. Badelundaåsen är en av Sveriges längsta rullstensåsar. Exempel på andra stora rullstensåsar i Sverige är bland annat Stockholmsåsen och Uppsalaåsen.

Här på platsen så finner du Grådöåsen, som är en del av Badelundaåsen. Vid grådöåsen så ligger åskrönet på cirka 106 meter över havet och 20-25 meter över omgivningen. Grådöåsen är en så kallad subakvatisk rullstensås. Det betyder att åsen har bildats av isälvsmaterial från en isälv som mynnar ut i en undervattensmiljö. Grådöåsen är mer eller mindre unik med tanke på det välutbildade strandlinjerna. Dessa framträder huvudsakligen på åsens östsluttning. Dessa har bildats av att vattenytan har sänkts på åsen på grund av att landhöjningen har höjt landet och sedan så har vågorna sorterat åsmaterialet. Holmviken strax öster om åsen har delvis karaktären av en åsgrav. Dessa har bildats av att isblock från inlandsisen har lossnat och har lämnat efter sig avtryck när de har smält. En så kallad åssporre sträcker sig här mot Holmviken och utgör delvis underlag för riksväg 70.

Rullstensås

En rullstensås är en isälvsavlagring med en långsträckt ryggform. De har bildats av smältvattenssediment från en glaciär eller inlandsis. Längden kan vara allt från några hundratal meter till mer än 500 kilometer. Höjden kan vara från några få meter till mer än 100 meter. Rullstensåsar består av vattensorterade sand och gruslager, ofta med ett inslag av mer eller mindre välrundade stenar, som har rundats av inlandsisen. De mindre åsarna är ofta utformade som getryggsåsar, åsnät eller slukåsar. Dessa har bildats inne i tunnlar i en glaciär eller inlandsis eller i sprickor och kanaler i yttersta delen av en på land avsmältande glaciär. Isälvsavlagringar byggs upp mot stödväggar av is, och när isen smälter så bildas branta rassidor och skarpa ryggkrön. De stora rullstensåsarna är vanligen så kallade subakvatiska rullstensåsar. Dessa avlagras på djupt vatten i och framför mynningen av stora  isälvstunnlar när området utanför den successivt vikande iskanten utgörs av en issjö eller ett ishav. Hos älvarna inne i tunnlarna är dräneringsriktningen vinkelrät mot iskanten, och rullstensåsarnas längdsträckning följer därför ungefär isens rörelseriktning. Subakvatiska rullstensåsar saknar de finaste kornfraktionerna i själva åsryggen, eftersom att dessa transporteras längre ut på längs åsens sidor och avsätts där. De stora rullstensåsarna ligger ofta i dalstråk och är då vanligen omgivna av sandiga och leriga jordarter. De stora rullstensåsarna går att följa i mer eller mindre sammanhängande system över hundratals kilometer.

Förutom subakvatiska rullstensåsar så finns det supraakvatiska rullstensåsar. Till skillnad från subakvatiska rullstensåsar så har dessa bildats av en isälv som mynnar ut på land. Denna typ av rullstensås är oftast sämre sorterad än en subakvatisk rullstensås

En rullstensås har ofta varierande höjd och bredd utefter sin utsträckning. Detta beror på vilken hastighet som iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning. Det beror även på mängden vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för cirka 20 000 år sedan och under dess avsmältning så bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång hade förflyttat sig över Sverige.

Rullstensåsarnas grovkorniga material har en god vattengenomsläpplighet. Detta gör att åsarna har en väldränerad yta och att de djupare delarna fungerar som goda grunvattenmagasin. Brunnarna i stora rullstensåsarna lämnar ofta stora kvantiteter vatten.

Inlandsisen smälter: 1) Isberg som brutits loss från den smältande isen, 2) Isens rörelseriktnig, 3) Morän, 4) Isälv som bildas av smältvatten från isen, 5) Dalgång i berggrunden, 6) Isälvssediment som i detta fall bildar en rullstensås.

 

Inlandsis

Inlandsis är en domformad  glaciär som täcker en landareal på mer än 50 000 kvadratkilometer. Inlandsisar över låglandsområden kan ha en tjocklek på 2-3 kilometer, men den senaste inlandsis som fanns i Sverige hade en tjocklek på 3-4 kilometer. Världens största inlandsis finns i Antarktis. Under kvartärperiodens istider täckte inlandsisar stora delar av norra Europa och Nordamerika. Den senaste inlandsisen i Sverige hette Weichsel och varade från cirka 115 000 år sedan till cirka 11 700 år sedan. Det var isälvsmaterialet från denna inlandsis som skapade Badelundaåsen. Förutom rullstensåsar så har inlandsisen också skapat jättegrytor, isräfflor, flyttblock med mera.

Weichsel

Weichsel var den senaste av de fyra stora nedisningarna (istiderna) under Pleistocen (en geologisk epok som började för cirka 65 miljoner år sedan till nutiden). Namnet kommer från det tyska namnet på floden Wisła i Polen. Nedisningen under Weichsel-istiden sträckte sig vid maximum ända ner till norra Tyskland och täckte hela Skandinavien utom de västra delarna av Jylland som var förbundna med Brittiska öarna via en landbrygga över det som idag är Nordsjön. En ytterligare orsak till benämningen Weichsel är det faktum att glaciären under sin maximala utsträckning nådde floden Weichsel.

Weichsel-istiden började för ungefär 115 000 år sedan, med en period av gradvis nedkylning som för cirka 70 000 år sedan resulterade i utbredning av inlandsis över stora delar av Skandinavien. Weichselnedisningen nådde sitt maximum för ungefär 20 000 år sedan och övergången till den postglaciala tiden, holocen skedde för cirka 11 600 år sedan. Det tog dock ytterligare ca 3000 år innan all is var bortsmält från Skandinavien. Innan Weichsel-istiden inträffade en så kallad interglacial (en period mellan två nedisningar) som benämns Eem då Skandinavien också var helt fritt från is. Stora delar av Skandinavien har bevisligen varit isfria även under stora delar av Weichsel-istidens utbredning, eftersom man har hittat mammutar och andra djur så långt upp som i västra Finland som är ungefär 30 - 40 000 år gamla. Stora delar av Skandinavien var även isfria under den första delen av Weichsel-istiden mellan ca 115 000 och 70 000 år sedan, framförallt under interstadialerna Brørup och Odderade.

Kvartärgeologi

Kvartärgeologi är den del av geologin som behandlar den yngsta perioden i jordens historia, kvartär, som omfattar de senaste cirka 2,6 miljoner åren. Kvartär karaktäriseras av stora och ofta snabba klimat- och miljöförändringar (till exempel istider). I Sverige är det främst jordarter som bildats under denna tid och kvartärgeologi kallas därför ibland även jordartsgeologi. Forskning och undervisning i kvartärgeologi bedrivs i Sverige idag främst vid universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg. Det var under denna period som Badlundaåsen bildades.

EarthCachen

För att få logga denna earthcache som hittad så måste du besöka de ovanstående koordinaterna, där du har en utsikt över Badelundaåsen. Du ska också besöka den andra waypointen. Du ska även skicka dina svar på de nedanstående frågorna och skicka dem till mig via epost. Skriv namn och GC-kod på cachen samt hur många ni är som loggar den om ni är flera som skickar in svar. Skriv inga svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

Uppdatering: På grund av det växande antalet personer som loggar mina earthcacher, och iochmed det ett växande antal personer som skickar svar till mig, så har jag beslutat att jag kommer från och med nu inte svara på alla mail som jag får med svar. Jag kommer fortfarande att läsa alla mail och om ni behöver skicka in nya svar så kommer jag att kontakta er. Så skicka era svar och logga sedan earthcachen och om ni skulle behöva ändra era svar så kommer jag att kontakta er.

1. Grådöåsen är en subakvatisk rullstensås. Hur kan man se det på åsen?

2. Vid "Stage 2": Hur många synliga lager ser du i åsen? Beskriv lagrena: Vilket/vilka lager är tjockast och vad tror du att detta beror på?

3. Jämför "Stage 2" och "Stage 3": Hur skiljer sig dessa punkter åt? Vad tror du att detta beror på?

4. Frivilligt: Ladda gärna upp en bild på dig och/eller din GPS med rullstensåsen (helst inte vid "Stage 2") till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.

Additional Hints (No hints available.)