Göta-Lena, Lena Jansdotter Göthe, född 10 oktober 1802 i Smula socken, död 4 december 1865 i Ullene socken, var en ryktbar klok gumma och spåkvinna i Västergötland. Hon är föremål för många sägner och historier
Göta-Lena var dotter till Jean Olofsson Göthe (1760-1831) och hans första hustru Annika Jonsdotter (1759-1827), och växte upp på ett torp på Ledsbacken under Hudene Storegården i Kinneveds socken, där hon levde fram till sitt giftermål.
Hon gifte sig 1825 med Anders Johansson (1801-1861). Paret fick flera barn, bland andra sönerna Anders och Carl August och dottern Johanna. Paret flyttade till fattigbebyggelsen Klockarhemstaden eller Klockarehemmet i Södra Fågelås socken på Hökensås 1854. Efter makens död levde hon med en av sina söner i en stuga på Lilla Malmeneslätt i Ullene socken (stugan revs 1930).
Göta-Lena var verksam som klok gumma och spåkvinna och känd över stora delar av Västergötland. Hon sades kunna bota sjukdomar och tog emot kunder från flera mils omkrets. Göta-Lena kunde även se eller visa vem som stulit ett föremål, var stöldgodset förvarades eller var en bortsprungen ko höll till. Enligt sägnerna ska dessa bilder visats i ett fat vatten, i kaffesump eller på en näsduk. Hon kunde även sätta trollskott på folk. En del sägner berättar även om hur hon samspråkade med djävulen.
Som liten flicka hade hon ätit en kokt vit orm som hennes fattiga mamma gett henne. Detta gav henne övernaturliga krafter för resten av livet. Hon kunde se in i framtiden vad gällde krig, farsoter och familjetragedier.
Hon kunde vara rätt nyttig om man höll sig väl med henne. När kor eller får sprang vill i den väldiga skogen Gryten, fann hon dem snabbt. Innan vargen funnit dem. I början på 1800-talet gällde det att vara snabb för att hinna före vargen, lon och en och annan björn.
Hon kunde utröna folks sjuka inälvor och ge dem lämpliga mediciner. Hon var ute hela somrarna och samlade örter, även långt borta. Det påstods att hon kunde gå fem mil bara för att hämta en viss ört som bara växte där och som bara hon visste om. Sjuka som kom från fjärran bygder hade ofta med sig sällsynta växter som de trodde hon behövde. Det var kanske ett sätt att betala "konsultationen".
Göta-Lenas dotter Johanna Andersdotter var också hon klok gumma, liksom även hennes dotterdotter, Johannas och dennas make Magnus Mårtenssons dotter Frida Kristina Mårtensson, som var känd som Frida i Skattegården. De ägnade sig dock mer exklusivt åt endast läkekonst.
Stamhemmanet Klockarehemmet finns med på karta från 1699 och har ytterligare många år på nacken. 1850 görs en gränsreglering och fastigheten uppdelades i mindre fastighetsdelar.
1854 köptes fastigheten av Göta-Lena (klok gumma som var trollkunnig) med make Anders Johansson. Anders dör 1860 och efter honom finns det en bouppteckning. De levde gott och hade nästan inga skulder.
De hade en häst, en oxe, två kor och 5 får. Hade dessutom 176 kr i kontanter. Fastigheten värderad till 525 kr.
Ur boet:1 väggur med fodral, 1 säng, 1 målat skåp, 1 omålat dito, 1 målad byrå, 3 målade soffor, 1 slagbord, 6 gamla stolar, 2 speglar, 1 tavla, 4 skrin, 1 gammalt skåp, 1 hyvlebänk samt diverse snickeriverktyg.
Gustaf Johansson köper stället när Göta-Lena flyttar till Ullene 1862. Han börjar att stycka gården.
Första avstyckningen skedde 1863 och fram till 1880-talet styckades gården till totalt ett femtontal boställen.
Gustaf är född i Yllestad kommer närmast från Hångsdala där även hans hustru Anna Maja Johansdotter är född. De två yngsta barnen emigrerade till Amerika. Även 4 barnbarn emigrerar. Han dör 1902.
Kasper Karlsson var den sista ägaren av stamhemmandet Klockarhemmet. Han kom hit 1904.
Hustrun Klara Andersdotter dör 1927. Han bor kvar ytterligare några år dör 1943.
Södra Fågelås kommun köpte upp fastigheterna så fort de blev till salu. Detta för att förhindra att det flyttade in oönskade familjer.
De sista boende lämnar Klockarhemmet i början av 1940 talet och därefter har skogen återtagit fastigheten.
medtag egen penna