Hindens rev
Hindens rev är ett mycket långt, smalt och rakt näs som sträcker från Kålland västerut i Dalbosjön och ligger i Söne socken i Lidköpings kommun. Hindens rev är en ändmorän och utgör en del i den israndzon som kallas de mellansvenska ändmoränerna eller den mellansvenska israndzonen. Dessa moräner bildades under en period för drygt 11 000 år sedan då istäcket från den senaste istiden tillfälligt upphörde att dra sig tillbaka och stenar och annat material som fastnat i inlandsisen smälte fram och deponerades framför iskanten.
Det smala näset är omkring fem kilometer långt och aldrig bredare än 100 meter, ofta betydligt smalare. Högsta höjd är 21 meter över Vänerns yta. Hindens rev är som högst vid fastlandet där det kallas Hindens udde. Det sänker sig därefter gradvis för att efter fem kilometer dyka ned under Dalbosjön och bilda en serie grund. Vid högvatten bildar dess yttersta spets fem öar som kallas "Killingarna". På Vänerns västra strand tolv kilometer bort dyker näset upp igen som Hjortens udde.
[Eng] Hindens rev is a long, narrow, straight peninsula that projects westwards from Kålland into Dalbosjön, the western part of lake Vänern. Hindens rev is a terminal moraine and is part of what is known as the central Swedish terminal moraine zone. These moraines were formed during the Younger Dryas period, about 11,000 years ago, when the ice cap from the last ice age temporarily ceased withdrawing and rocks and other glacial materials emerged from the melting ice were deposited in front of the glacier terminus.
The narrow peninsula is about five kilometers long and never wider than 100 meters, usual significantly narrower. Its highest eleveation over the level of lake Vänern is 21 meters. Hindens rev is highest by the mainland, and lowers gradually until it sumberges after five kilometers. The formation continues under water as a series of reefs. At high tide its extreme point becomes five small island called Killingarna ("the [goat] Kids"). The moraine reappears twelve kilometers away on the western shore of Vänern, where it is known as Hjortens udde.
Hindens rev och Hjortens udde
Enligt en gammal sägen var Hjorten en mäktig jätte, som bodde vid Järn på Dalbostranden. På Kålland i Västergötland bodde Hinden, en skön jättinna, som hade spanat in Hjorten och blivit förälskad. Känslorna besvarades och de längtade efter varandra och ville komma närmare varandra. Så de började på var sin sida att kasta sten ut i vattnet för att bygga en väg som skulle förena dem tvärs över sjön. Men det de byggde på dagen, revs nattetid ner av det missunnsamma sjörået, så det storstilade projektet blev aldrig fullbordat. Jättarna fick aldrig varandra, men kvar som ett minne över en kärlek som inte nådde sitt mål ligger Hjortens udde och Hindens rev på vardera sidan om Dalbosjön. Och så bildades den undervattensrygg som delar upp Vänerns vattensystem i Dalbosjön och Värmlandssjön.
[Eng] Hindens reefs and Hjortens cape
According to an old legend was Hjorten a mighty giant, who lived in a place calld Järn at Dalbo beach. On Kålland in Västergötland lived Hinden, a beautiful giantess, who had been checking out the giant Hjorten and fallen in love with him. The feelings were answered and they longed for each other and wanted to get closer to each other. So they started on opposite sides throwing stones into the water to build a road that would unite them across the lake. But they built in the day, was torn down during the night of the envious sea witch, so the grandiose project was never completed. The Giants never got together, but left as a memory of a love that did not reach their goal lies Hjortens cape and Hindens reefs on either side of Dalbosjön. And so was formed the underwater ridge that divides Vänern water in Dalbosjön and Värmlandssjön.