Till min 100 cache ville jag göra något som står sig i evinnerliga tider. Man kan ju bli lite less på trasiga, mugglade och skändade cacher ibland. Här kommer alltså en cache om Stadiga Svenska Stenar, i ett naturreservat. Cachen borde ju hålla sig ett tag och största hotet är att småningom bli överväxt. Inget problem att spara för datumcaching alltså, men om du börjar med sekelcaching ges inga garantier...
Kvart över tre på eftermiddagen, en torsdag för 3000 år sedan steg en ny ö upp ur havet. Och varför stiger öar upp ur havet? Jo, vid senaste istiden trycktes marken och urberget ner och ihop av en tre kilometer tjock inlandsis. Det motsvarar 2700 ton per kvadratmeter mark. Efter isen smält stiger marken långsamt upp igen. Ungefär som om man trampar på en tvättsvamp eller skumgummimadrass; när man kliver av återfår de sin form och volym.
En kvalificerad bedömning av öns tidiga decennier är kalt berg, några stenblock, sand, lera, grus och stenar. Stora delar renspolades av havet, och är fortfarande kalt berg. Landhöjningen kämpade på och ön steg sakta upp ur havet.
Området som idag är ett klapperstensfält var vid denna tid ett område med morän. Alltså blandade partikelstorlekar allt ifrån de större stenar som idag finns kvar och ner till betydligt finare fraktioner. Havstranden utsattes för havets krafter; stilla skvalpande, rasande höststormar, vinterisars enorma krafter o.s.v. Vattnets rörelser påverkar marken på åtminstone två sätt;
-Det ena sättet är genom nednötning. När småstenar, grus, sand och lera far fram och tillbaka med vattnet nöts de mot varandara.
-Det andra sättet är borttransport. Vattnet kan bära med sig partiklar en bit. Ju finare partiklar, ju längre kan det förväntas transporteras. Här finns inbyggt en mekanism för sortering av material i storleksording.
När man har både nednötning och borttransport av finmaterialet har vi att göra med erosion. I detta uppenbara fall är det vågerosion som dominerar. Andra varianter på erosion är vattenströmning, vindar, glaciärrörelser och olika typer av ras. En gemensam faktor är att den mer eller mindre tillförs rörelseenergi i någon form.
En annan mekanism för att bryta ner berg o stenar är vittring. Här handlar det om två grupper av mekanismer, men ingen borttrasport av materialet efterråt. Första huvudgruppen är mekaniska mekanismer och omfattar frostsprängning, termisk expansion, tryckavlasting och biologisk aktivitet. Andra huvudgruppen är kemisk vittring med mekaniskmer som upplösning, oxidation och hydrolys.
Vittring i all ära, men vågerosionen får nog antas vara den dominerande mekanismen bakom klapperstensfältets bildande. Småstenar nöts alltså ner till mindre storlekar och spolas sedan bort, men de större stenarna då? En synnerligen retorisk fråga, stenarna havet inte rådde på har ju legat kvar där i 3000 år till allmän beskådan! Med geologisk tidräkning kommer de stax att växa över, så skynda dig hit för en titt innan det är för sent.
Jag älskar att få lite mer utförliga loggar, så jag hoppas ni bjuder på det. Efter besök får ni logga direkt. MEN, för att loggen skall accepteras utan tillsägelser eller radering måste ni OCKSÅ svara på frågorna nedan I ETT MAIL. Svaren på frågorna skickar ni till cacheägaren i ett separat mail, och INTE I LOGGEN.
FRÅGORNA:
1) Vart hamnade all finjord från klapperstensfältet?
2) Från informationstavlan och rakt över klapperstensfältet till skogsbrynet, säg 45 meter NV, går man rakt över ett antal "terasser". Hur många tydliga terasser finns det fram till skogsbrynet?
3) Hur tror du dessa terasser bildats?
4) Vad händer med terasserna nedanför skogsbrynet?
5) Uppskatta klapperstensfältets yta i kvadratmeter?
6) Hur gjorde du uppskattningen av ytan?