Skip to content

Svartebergen EarthCache

Hidden : 1/10/2014
Difficulty:
3 out of 5
Terrain:
3 out of 5

Size: Size:   not chosen (not chosen)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

Detta är en Earthcache, vilket innebär att det inte finns någon burk att hitta eller loggbok att signera. För att logga cachen skall du istället besöka platsen och därefter svara på några frågor.


En Earthcache som denna är publicerad för att du skall hitta till en fin och geologiskt intressant plats, lära något om geologi, och kanske främst, lära dig dra lite egna slutsatser om olika samverkande fenomen. Cachens datum sammanfaller med Earthcachings 10-årsjubileum, 10 januari 2014.

I "Svartebergen", platsen för denna Earthcache, finns flera intressanta glacialt bildade former att beskåda. För att logga cachen måste platsen besökas personligen, så frågorna längst ned kan besvaras. Nedanstående text ger en en inledande beskrivning.

Platsen kan nås från antingen Hjuvik eller Hällsvik. Kommer man från Hällsvik kan man passa på att beskåda de vackra formerna i berget vid "viewpointen".

Strömfåror och errosionsgropar

Förutom de vackra formationerna i berget vid den markerade viewpointen kan man kan tydligt se att vattnet har strömmat ner mot vad som nu är kustlinjen och det finns flera erosionsgropar, fåror och trappformade erosionsytor. Vissa erosionsformationerna följer en skiftning i berget.

Erosion orsakad av vatten kan förklaras på två olika sätt. Eftersom platsen ligger nära den nuvarande kustlinjen kan det vara vatten från bränningar som eroderat berget, men troligen är detta inte huvudförklaringen till alla erosionsytorna här. Dessutom har havsnivån varit mycket annorlunda under bergets miljoner år långa livstid.

En mer sannolik förklaring är att inlandsisens smältvatten spelat en viktig roll i utformningen av berggrundsytan och erosionen. Det anses att, inte bara jättegrytor, utan också dessa mjukt skulpterade gropar och rännor, med mycket varierad form, har bildats av det smältvatten som under mycket högt tryck rörde sig under inlandsisen.

Erosionsformerna, även kallade P-former (plastisk hällskulptur), och är särskilt vanliga på bergklackarnas läsidor i strömmen under isen. Där kunde kraftiga strömvirvlar uppstå i vattenfyllda hålrum, mellan issulan och underlaget. 

I detta sammanhang är ett annat samverkande fenomen viktigt, den kraftiga vittringen som berggrunden utsatts för under årmiljonerna.

Landskapet i Västsverige, med storskaliga ofta runda former, med bergklackar och djupa sprickdalar anses av forskare vara ett vittringslandskap. Formationerna anses ha börjat formas för mer än 200 miljoner år sedan. Då låg vår kontinent på mycket varmare breddgrader och den kemiska vittringen var omfattande.

Det mineral som är mest motståndskraftigt mot kemisk vittring kan bevaras i strimmor, eller "gångar" i berget, och blir utmärkande i omgivande partierna, som ofta består av fältspat och glimmermineral.

De mjukt skulpterade groparna och fårorna med varierad form är alltså resultat av olika samverkande fenomen: strömmande vatten, stort tryck av isen, vittring och variationen av bergarterna.

Uppkomsten av de trappliknade formationerna är alltså delvis en följd av att det finns olika bergarter blandade. Bakgrunden till detta är att magma, troligtvis för >1000 miljoner år sedan, bestående av olika mineraler trängt upp i sprickor i det omgivande urberget och stelnat i sprickorna.

Jättegryta

På platsen för de angivna koordinaterna finns även en i det närmaste "perfekt" jättegryta, en rund hålighet i berget, bildad under istiden.

En jättegryta kan bildas på grund av olika fenomen:

  • Glaciära jättegrytor bildas när smältvatten strömmar under isen, eller ner genom sprickor i isen, och därigenom sätter grus och stenar i cirkulära rörelser, vilket resulterar i slipning och nötning i berggrunden.
  • Jättegrytor kan också bildas i snabbt strömmande floder och forsar, eller nära en kustlinje med ett stup, där höga flödeshastigheter och virvlande vatten orsakar erosion, ibland efter skarpa bergklackar eller efter hinder i det strömmande vattnet. När vattnet passerar en bergklack eller något annat hinder ökar flödeshastigheten och de i vattnet lösta gaserna bildar bubblor. Direkt nedströms efter bergklacken minskar flödeshastigheten tvärt och gasbubblorna upplöses, kavitation uppstår. Om erosionen sker nära berghällen får man en hamrande effekt som kan få sprickor eller andra försvagningar i berget att utvecklas till håligheter. Allt eftersom tiden går kommer kavitationen, följd av virvlande sand, grus och sten att göra så att håligheterna utvecklas till jättegrytor då stenar, sk. löpare kommer i rotation, allt hjälpt av det massiva trycket från isen ovanifrån.

I princip måste några olika förhållanden vara uppfyllda för att jättegryta skall bildas:

  • strömmande vatten på/under/eller fallande i sprickor ned genom isen
  • grus, sten eller stenar mellan isen och berggrunden, eller i strömmande virvlande vatten
  • och eventuellt, svagheter i berggrunden, för att nötningen av berget skall formas till cirkulära håligheter där grus, sten etc. nöter berget

Storleken av jättegrytor kan variera från några centimeter till tiotals meter i diameter och djup. De största jättegrytorna i skandinavien är upp till 10 m diameter och upp till ca 30 m djupa. Ibland finns flera jättegrytor eller strömgropar efter varandra i strömmens riktning.

Loggningsuppgifter

Besvara följande frågor:

  1. Ca fem meter sydväst om jättegrytan finns strimmor eller ådror av ett annat mineral, hur tror du dessa har bildats och vad har gjort att de framträder här?

  2. Även invid strömgroparna, trappavsatserna och strömfårorna ovanför jättegrytorna finns dessa strimmor/ådror av ett annat mineral, som skiljer sig markant i färg. Förklara hur detta påverkat erosionen av berget och på vilket sätt trappformationerna uppkommit. 

  3. Olika mineraler stelnar (kristalliserar) vid olika temperaturer. Vad kan sägas om det mineral som trängt längst upp i sprickorna avseende när det stelnar, och vilken mineral bör det vara som trängt upp, som syns tydligt och är mest motståndskraftigt mot kemisk vittring? 

  4. Det finns en urholkning ca 1.5 m ovanför jättegrytan, nästan urgröpt till en en jättegryta. Baserat på texten ovan och det du ser på plats, vad finns vid denna hjärtformade "gryta" som kan förklara att den inte blivit rund och en fullt utvecklad jättegryta?

Loggning

Skicka svaren före loggningen via min profil. OBS: Var försiktig när du besöker jättegrytan, berget kan vara mycket halt och det är nära vattnet. Ibland kan även vatten från havet slå upp och bilda is.

Lycka till, och njut av utsikten och det fina berget!

Additional Hints (No hints available.)