Jäknabacka jättekyrka
Jättekyrka är ursprungligen en folklig benämning som den österbottniska allmogen använt för de svårförklarliga naturfenomen de stött på i markerna. Jättekyrka används inom dagens arkeologiska forskning för att beteckna en särskild typ av vallformade inhägnader av sten. Jättekyrkor finns i Finland endast längs Bottenvikens östra kust.
Denna jättekyrka finns på 57 meters nivå. Om man utgår från att den används när den varit i strandnära läge kan jättekyrkan dateras till 2000 f. Kr.
Jättekyrkan är omkring 40 meter lång. Lokalen består av flere rösen, delar av hägnadsvall och skärvstenshögar. Betydelsen av de resta stenarna är oklar.
Genom jättekyrkan leder en gammal stenröjd väg, det finns uppgifter från historisk tid att förbipasserande brukade offra vid jättekyrkan.
Jäknabackan jätinkirkko
Jätinkirkko on alun perin kansankielinen nimi, jota pohjalaiset ovat käyttäneet tietystä vaikeaselitteisestä luonnonilmiöstä. Jätinkirkko-käsitettä käytetään nykyään arkeologisessa tutkimuksessa tietyntyyppisistä vallimuotoisista kiviaitauksista. Jätinkirkkoja on Suomessa ainoastaan Pohjanlahden itärannikolla.
Tämä jätinkirkko sijaitsee 57 metrin tasolla. Jos oletetaan, että se rakennettiin lähelle merenrantaa, voidaan jätinkirkko sijoittaa ajallisesti vuoteen 2000 e.Kr.
Jätinkirkko on noin 40 metriä pitkä. Sen sisällä on useita röykkiöitä, ympärysvallin osia ja sirpalekiviröykkiöitä. Jätinkirkkojen käyttötarkoitus on epäselvä.
Jäknabackan jätinkirkon poikki kulkee vanha raivattu tie. Historiallisesta ajasta on tietoja, että ohikulkijat ovat jättäneet uhrilahjoja jätinkirkon luona.