Gårdarna i Kallebäcks by är sedan länge rivna och ersatta med bostadsområden. Några bilder av byn kan jag därmed inte visa här. Den som är intresserad av bilder kan t.ex. låna boken “Örgryte genom tiderna” av F. Stenström. I del 1 finns en bildbilaga mellan sidorna 126 och 127, där finns Kallebäcks nordgård återgiven. Ett äldre foto finns i del 2, sidan 21, det är ett foto från 1890-talet som visar Kallebäcks by med dess åkermark.
Byn Kallebäck omnämns i skrift för första gången redan under sen medeltid, år 1496. Dokumentet handlar om en man i Kallebäck, Kedel Oop, vilket lär betyda skränfock! Nästa gång byn omnämns är på 1550-talet då samtliga tre gårdar omnämns i den första svenska jordeboken över området. Under 1600-talet omtalas byn åter i samband med tvister och rättegångar. De gällde bl.a. utmarksområden där Kallebäck och gården Underås inte kunde komma överens om en lämplig fördelning. Andra tvister berörde en kvarn som Kallebäcks by var delägare i.
På bilden ovan ser man till höger några lämningar efter byn. där uppe finns också cachen! Gångvägen genom området är den gamla byvägen.
Under 1700-talet börjar vi få en ökad kunskap om byn. Det finns dels mer skriftligt material men det finns också två detaljerade kartor över Kallebäck. Den första upprättades redan vid 1765 års storskifte. Man försökte då komma till rätta med de komplicerade ägandeförhållandena. Jord och ängar låg blandade med Skår och Krokslätts byar. Vid detta skifte bröts Kallebäcks nordgård ut från byn och fick sina ägor samlade inom ett väl avgränsat område. Nästa karta är från 1770-71 då man genomförde storskifte mellan Skår och Kallebäck. Båda byarna är på denna karta noggrant utritade. Varje hus finns utsatt vilket är ovanligt på 1700-talet då man oftast använde sig av enkla symboler för att visa var gårdarna låg.
Under 1800-talet och 1900-talet finns det mycket skriftligt källmaterial kring gårdarna i byn och man kan följa hur trakten omvandlades från en bondby till ett industrisamhälle. Tidiga företag, om än inte industrier, var garveriet i Kallebäcks mellangård samt tegelbruket på nordgårdens ägor. Något senare etableras storindustrier så som Levanten på de gamla åkerfälten nere vid Mölndalsån.
Några “lämningar” av det gamla Kallebäck finns dock fortfarande kvar. Den äldsta av dessa är hällkistan strax ovanför Kallebäcks källa. Den är ett minne efter de som levde här under slutet av stenåldern, kanske var det dessa människor som var de första jordbrukarna i området.
Intill hällkistan finns en annan grav, från 1860-talets koleraepidemi.
Längre ned mot nuvarande Kallebäck ligger Gustafs Källa (Kallebäcks källa). Det var från denna plats som den första vattenledningen gick in till Göteborg på 1700-talet. Nordväst om källan kan man också se en vattenreservoar från 1860-talet samt Kallebäcks skola som uppfördes på 1880-talet, en av de äldsta skolbyggnaderna inom Göteborg!