H A R S P R Å N G E T
- Statens Kraftverksbygge vid Stora Lule älv
- Högmodern arbetsdrift
- Bostäder av bästa standard
- Goda sociala förmåner
- Bildnings- och föreningsliv
- Folkets Hus, Dans, Film, Hobby
(ur Vattenfalls rekyteringsbroschyr 1948)
In english
När man mellan åren 1945 och 1952 skulle bygga sveriges största vattenkraftverk vid Harsprångsfallet vid Stora Lule älv anlade man också ett modern samhälle för de arbetare och deras familjer under byggnadstiden. Här bodde som mest 2100 personer, därav 288 familjer. Att jämföras med Jokkmokks nuvarande invånarantal på ca 2700. En hel liten stad alltså, Harsprångsstaden, eller Staden vid fallet. Här fanns allt man kunde begära av ett modernt samhälle: post- och telefonstation, ur- och sybehörsbutik, polis, sjukstuga, kyrka, 2 skolor, 2 affärer, brandstation, badhus, kiosk, folkets hus med bl.a. biograf, teater och bibliotek, restaurang, tjänstemannamäss, tennisbana. Samt väl utbyggt avloppssystem och billig el.
Planen var från början att bygga upp allt från ingenting, och sedan montera ned det mesta när kraftverket var färdigbyggt. Och det byggdes på rekordtid. Alla byggnader, uppemot 200 stycken, kom som monteringsbara och "lättrivningsbara" hus. Allt skulle vara provisoriskt förutom ett 15-tal hus söder om torget i vilka chefer och tjänstemän bodde och som efteråt var tänkta som permanenta bostäder åt det färdiga verkets driftpersonal. Många av arbetarna bodde i ca 20 ungkarlsbaracker, men för de som ville ta med sig familjen fanns goda möjligheter att köpa och bygga sitt eget egnahem. 80 egnahem med små tomter uppfördes. Radhus fanns också.
På 50-talet började man göra som man hade lovat i och med att bygget var färdigt - man började montera ned staden. Visserligen inte i den takt som var tänkt från början, många bodde här även under byggandet av Ligga-dammen söder om Harsprånget samt då kraftverken byggdes ut under 70-talet. Men 1985 fraktades det sista huset bort. Det allra mesta är snyggt bortstädat. Bara gatunätet finns kvar, mer eller mindre återtaget av naturen, plus spår av ledningssystemet och husgrunder här och var. Porjus Arkivkommitté och Jokkmokks kommun har gjort ett ambitiöst arbete att röja upp gatorna och sätt upp skyltar som visar vad gatorna hette och var viktiga byggnader stod. Parkera gärna vid torget, ta en promenad längs de halvt överväxta gatorna och försök föreställ dig hur det kan ha sett ut på den tiden då detta var ett livfullt, modernt och fungerande samhälle. Missa inte tennisbanan.
Läs gärna den utmärkta boken "Harsprånget - Storverket som aldrig höll på att bli av" av Nils Forsgren.
Gömman är en yoghurtburk och hänger i en björkgren på Stridfelts bakgård på Parkvägen. Myggen kan vara många och aggressiva här så myggskydd rekommenderas starkt. Det är lättast att gå upp från Storgatan vid tvättstugan/kiosken. Cachen är även tillgänglig under vinterhalvåret fast då behöver man antagligen skidor eller snöskor. Eller plumsa...
English: When Sweden's largest hydroelectric power plant was to be built in Harsprånget between 1945 and 1952, far north in Sweden's midland and far away from any sort of social convenience, they also build a temporary town for all the workers to live in. The town had all you could expect from a modern community: a couple of convinience stores, cinema, theater, restaurant, bus station, telephone station, police station, a church, schools, fire station, tennis court, football ground, bath-house, kiosk. Alltogether with approx. 150 residential houses, 200 buildings were erected. At maximum over 2100 people lived here, or 288 families.
When the construction of the plant was finished, people began to move, and the town was successively torn down. In 1985 the last building was transported away. Today, nature has done its best to retake the grounds, all there is left is the street grid and some traces of house foundations and sewerage. There is a information sign at the town square, as well as signs that shows the location of important buildings and street names. Don't miss out the tennis court.
The cache hangs in a tree at Stridfelt's backyard at Parkvägen (Park street). Protection against mosquitos is highly recommended. It's easiest to walk up to the cache from Storgatan by the kiosk. It's available during winter but then you may have to walk in deep snow or use skis or snowshoes.
En gata i Harsprånget. Till vänster ungkarlsbostäder och till höger radhus.
Torget var samlingspunkten med restaurang (t v i bild),
telefon- och busstation, post, fingal (nedan), Folkets hus, affärer...
Tennisbanan intill tjänstemannamässen.
Interiör från tjänstemannamässen.
Kyrkan, en ombyggd före detta barack, och klockstapel, invigd 1951.
Skolbyggnader. Klass 1-7. Äldre elever fick åka till realskolan
i Jokkmokk eller gymnasiet i Malmberget eller Boden.
 |
|
Myrvägen idag. |