PLEASE PUT IT BACK EXACTLY AS IT WAS.
Ole kiltti ja laita purkki takaisin juuri samaan paikkaan josta sen otit.
23.7.2012: Difficulty level changed to 2 due to obvious difficulties
in putting it back where it originally was.
Munsala kyrka (Museiverket)
Munsalan kirkko (Museovirasto)
Munsala kyrka
Arbetet påbörjades 1777. Byggmästare för arbetet var David Olander från Vasa.
För träarbetet svarade Thomas Rijf från Socklot.
Församlingsborna svarade själva för det tunga arbetet. Väggarna murades 1,5-2 meter tjocka.
Efter tio års arbete kunde man ha den första gudstjänsten. Efter ytterligare fem år var kyrkan färdig för invigning 1792.
Predikstolen skulpterades i Rijfs snickarverkstad. Altartavlan är målad av J.E. Lindh från Sverige.
Kyrkans prydnader, ljuskronorna och lampetterna skänktes av enskilda församlingsmedlemmar och av olika byalag.
Kyrkan är extremt stor i förhållande till befolkningen i sjöbyarna. Orsaken till kyrkans extrema storlek sägs bero på den nya standard som påbjöds när ritningarna gjordes i Stockholm.
Den rymmer ca 1200 personer.
Kyrkan har en ypperlig akustik, och används ofta för större kyrkokonserter i regionen.
Orgeln är också den intressant: mycket gammal och restaurerad – dessutom är den stämd i en så kallad Kirnberger II-stämning, ett halvt tonsteg högre, vilket i praktiken betyder att man i Munsala kyrka sjunger psalmerna ett halvt tonsteg högre än på andra ställen i landet.
Det går inte heller att spela modern kyrkomusik på den, eftersom avståndet mellan tonerna inte är lika stort hela tiden,
som i den numera använda tempererade stämningen.
Här kan du läsa mera om Kirnberger-stämningen (engelska)
Munsalan kirkko
Työt aloitettiin vuonna 1777. Rakennusmestarina toimi David Olander Vaasasta.
Thomas Rijf Sokaluodosta oli vastuussa puutöistä.
Suerakuntalaiset itse olivat vastuussa raskaasta töistä. Seinät muurattiin 1,5-2 metrin leveydellä.
Kymmenen vuoden työn jälkeen pidettiin ensimmäinen jumalanpalvelus kirkossa. Vielä viisi vuotta sen jälkeen kirkko oli valmis 1792.
Saarnatuoli tehtiin Rijfin Puusepänverstaalla. J.E. Lindh Ruotsista on maalannut alttaritaulua.
Kirkon muut koristeet, kynttiläkruunut ja lampetit saatiin lahjoina yksityisistä seurakuntalaisista ja kyläyhteisöiltä.
Kirkko on tosi iso verrattuna järvikylien populaatioon. Se mahtaa johtua siitä, että tuli Tukholmasta uudet standardit siinä aikana kun piirrustukset tehtiin siellä.
Kirkkoon mahtuu yhtaikaa noin 1200 henkeä.
Kirkossa on erinomainen akustiikka, joten sitä käytetään usein kun seudulla järjestetään isoja kirkkokonsertteja.
Urut ovat nekin mielenkiintoiset: hyvin vanha soitin, ja hienosti kunnostettu – sitä paitsi se on viritetty noin sanotussa Kirnberger II-virityksen mukaan, puoli sävelaskel korkeammalle kuin normaalisti. Käytännössa se tarkoittaa, että Munsalan kirkossa lauletaan virret puoli sävelaskel korkeammasssa sävellajissa kuin muualla maassa.
Modernia kirkkomusiikkiakaan ei voi soittaa Munsalan uruilla, sillä etäisyydet sävelaskelien välissä eivät ole yhtä suuria koko ajan,
niinkuin nykyisessä tasavireisessä viritysjärjestelmässä.
Täältä voit lukea enemmän Kirnberger-viritysjärjestelmästä (englanniksi)