Limhamns kyrka

Limhamns kyrka ligger på Limhamns kyrkogård, adress Norra Hyllievägen. Bilen kan du parkera längs Norra Hyllievägen. Kyrkan är öppen för enskilt besök vardagar kl 13-15 (utom vid förrättningar) samt i samband med gudstjänst och förrättning lördagar och söndagar.

På Limhamns kyrkogård finns också Trons kapell och Uppståndelsens kapell. Infarten till kapellen ligger bredvid blomsterhandeln på Norra Hyllievägen. Parkering finns i anslutning till kapellen. Åker du buss åker du linje 33 och går av på hållplatsen Kalkbrottet. Därifrån blir det en kort promenad längs Annetorpvägen till grinden vid kapellbyggnaden. Alternativet är linje 4. Då går du av på hållplatsen Västanväg och följer sedan Västanväg söderut några kvarter. Adressen, om du vill skicka blommor eller minnesblad, är Norra Hyllievägen 31, 216 17 Limhamn. Telefon till kapellens personal är 040-279405.

Historia – Limhamns kyrka 1890-2010

Limhamns röda tegelkyrka, med korsarmar i norr och söder och det vackra mönstrade skiffertaket, invigdes på Tacksägelsedagen i oktober 1890. Den är emellertid ung i jämförelse med sin föregångare, den vita 1200-talskyrkan, som låg i Hyllie by och revs när den nya kyrkan byggdes.

När Limhamns kyrka byggdes hette församlingen Hyllie och var inte eget pastorat utan annexförsamling till Bunkeflo.

På Limhamn fanns sedan århundraden fiskeläget, som vuxit och 1886 fått status som municipalsamhälle. Hela Hyllie socken blev efter ytterligare sammanslagningar 1901 köping tills allt 1915 införlivades med Malmö stad. I kyrkligt anseende blev Limhamn eget pastorat samma år och fick då sin förste kyrkoherde, Karl Sandegård. Den gamla kyrkan i Hyllie by hade naturligtvis blivit alldeles för liten till en växande församling, som år 1813 hade 813 invånare och 1890 bestod av 3244 personer. Den var dessutom i mycket dåligt skick efter många års eftersatt underhåll på grund av bristande ekonomiska resurser.

Diskussionerna i kyrkoråd och kyrkostämma var många och långa om en ny kyrka. Placering, storlek, material och priser stöttes och blöttes i det oändliga. Man gick dock i författning om att riva 1200-talskyrkan och vid kyrkostämman 1876 hade man fått in två förslag med prisoffert till en ny kyrka. Man stannade för en korskyrka med slagna valv, men hade dessförinnan som alternativ trots allt diskuterat att reparera och bygga till den gamla kyrkan i Hyllie by!

Ekonomin var fortsatt bekymmersam. Man hade byggt en ny skola, spruthuset skulle underhållas och lärarna ville ha påökt. Man ansåg dem dock inte göra skäl för mer än de 600 kronorna, som de nu hade i årslön!

Ingenjör R.F. Berg var en drivande kraft i kyrkobyggnadskommittén och föreslog, att man inte skulle bygga den nya kyrkan på den gamlas plats, utan på ”en mera centralt belägen plats”. Detta skulle emellertid bli dyrare, och vid varje kyrkostämma de följande åren behandlades kyrkobygget och varje gång sköts det upp ”till nästföljande år”. En period ville man bygga en kyrka i Hyllie by och en i Limhamn!

Men år 1886 beslöts att bygga den nya kyrkan och att förlägga den till ”församlingens mitt”. I augusti fick man rivningstillstånd för den gamla kyrkan och i november samma år fastställde Kungl. Majt. ritningarna till den nya kyrkan.

Den 19 oktober 1890 invigdes alltså Limhamns kyrka, och från kyrktornet ringde då – som nu – de två 1500-talsklockorna, som i nästan 400 år ringt samman i Hyllie by.

Från kyrkodörren se man hur väl de ringkronor, som hänger i valven, smälter in i kyrkans ursprungliga arkitektur. Den har formgetts av Wohlert Arkitekter A/S i Köpenhamn och ersatte 1999 amplarna från 1930.

Votivskeppet är en modell av fregatten Calmare Nyckel och har utförts av Ture Hall och skänkts 1962 av Enar Nilsson-Neglén.

Altaruppsats, predikstol och dopfunt är alla från kyrkans invigning. De dekorerade fönstren i koret har målats av konstnären Anders Nilsson åren 1916-1917 och bekostats av kyrkvärden Pålsson-Castner. De visar i mitten Jesus, som välsignar familjen. Till vänster ses Matteus och Markus och till höger Lukas och Johannes, var och en med sitt attribut.

Takmålningarna i koret är från 1920 och har utförts av Jöns Månsson från Lund.

På predikstolen är de sex fälten prydda av målningar med scener ur Jesu liv. De har utförts av konstnären Gunnar Theander 1935.

Från 1200-talskyrkan i Hyllie by finns i Limhamns kyrka ett antal intressanta föremål. I södra korsarmen hänger ett krucifix från 1700-talet och en rad tavlor, som prytt läktarbröstningen. signerade 1777.

En röd mässhake med guldkors är också ett värdefullt arv från gamla kyrkan liksom dopfatet i hamrad mässing från 1600-talet. Över dörren till dopväntrummet hänger den sista altartavlan i Hyllie gamla kyrka, nattvardens instiftande, troligtvis ett 1600-talsarbete. Krucifixet och denna målning har fram till mitten av 1800-talet prytt gamla kyrkans altare.

Norra korsarmen domineras av den stora bildvävnaden på nordväggen. Den är komponerad av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Odelqvist Kruse och har vävts på Libraria 1977. Man ser flera Limhamnsmotiv som fisk, fiskare, fåglar och en fiskebåt.

Limhamns kyrka genomgick en genomgripande renovering 2009. I fokus för denna renovering var att skapa nya utrymningsvägar, handikappanpassa kyrkan, skapa plats och rymd i sidoskeppen, omkalkning, restaurering av kyrktornet, omläggning av elen etcetera.

Kyrkan fick på detta sätt en ny karaktär som också gjorde kyrkan mer spatiös. Kyrkorummet frigjordes från ett antal bänkrader i båda sidoskeppet men även längst fram så att musiken skulle få en mer framträdande plats.

Arbetet kunde ingalunda göras i all hast utan den utsedda arbetsgruppen träffades kontinuerligt för att planera, hålla budgeten och följa arbetsgången. Roligt att känna till är att arbetsgruppen först tog sig till Lund för att genom modern teknik simulera det färdiga resultatet.

Varje del av arbetsprocessen var fundamental. De nya utrymningsdörrarna i sidoskeppen skulle till exempel vara i samma stil som övriga kyrkdörrar utifrån detaljer och former något man anlitade Limhamnssnickare för att utföra.

På utsidan var det viktigt att det röda teglet kring de nya dörrarna stämde överens med ursprungsteglet vad gäller nyans och patena, något som därför behövde beställas från England.

Ett minutiöst arbete ägde också rum när det kom till att fräscha upp korväggarna. Koret som präglas av vackert målade mönster skulle handhas med största noggrannhet av kunniga hantverkare från Malmö museum.