|
Jämtland är svårt och definiera men vi ska försöka lyfta fram lite godsaker om
Det Kompletta Länet.
Rent geografiskt ligger Jämtland mitt i Skandinavien och även mitt i Sverige. Det som brukar kallas för Republiken Jämtland, består till Största del av Jämtlands och Härjedalens landskap. Länet upptar 12% av Sveriges yta och det är näst största länet.
Däremot är länet, med sina 127.000 innevånare, det näst minsta sett till befolkningsmängd.
Jämtland kallas ibland för Östtröndelag.
Naturen
I Jämtland finns allt! Fjällområdena skiljer sig mycket från andra fjällområden i Sverige. Jämtland är ett av de stora skogslänen. Östra Jämtland är ett bergigt landskap som är fullt av sjöar. Härjedalen är Sveriges högst belägna landskap med mycket speciell natur. Storsjöbygden är ”världens nordligaste största jordbruksområde i inlandet”. Skillnaderna är till och med extrema. Det är t ex. 40% mer soldagar om året i Östersund jämfört med vissa orter i västra Jämtland. I Sveg har man ett inlandsklimat som är olik allt annat i Sverige med kalla rejäla vintrar och varma regnfattiga somrar. Jämtland är dessutom de artrikaste landskapet i hela Sverige. Inom länet har vi hela fyra klimatzoner vilket gör växligheten väldigt varierad mellan de olika områden.
Människorna
Det bor 127 000 personer i Jämtland och i den enda staden Östersund bor ca. 45 000 personer. Det kan vara svårt att betona hur olika människor är, för vi är ju alla olika, men det går uppleva skillnader på hur människorna är i Jämtland och Norrland jämfört med människor i södra Sverige. Jämten skiljer sig från övriga norrlänningar på ett specifikt område, nämligen språket. Jämten är inte tyst och tillbakahållen, enligt den allmänna uppfattning av norrlänningen, utan jämten är spekulativ och frispråkig. Detta har troligtvis att göra med jämtarnas språk som egentligen är ett drygt språk där man pratar mer eller mindre skit! Jämtland och Härjedalen har senast tillhört Sverige i över 350 år.
Innan dess var Jämtland danskt eller norsk i över 400 år och sådant går inte spårlöst förbi. Än idag finns det en kulturgräns mot Ångermanland och Medelpad. Halvt på allvar och halvt på skämt kallar jämtarna sitt land för republik. Man understryker starkt den egna särarten. Det är väl inget fel i det även om risken finns att man hamnar i ett ofruktbart navelskådande. Jämtar och Härjedalingar har trots allt alltid varit ett resande folk, som starkt påverkats av nymodigheter både från öster och från väster. Kanske var det just detta, som skapade deras särart. I varje fall fanns det resenärer som tyckte sig se det. Hör bara vad reseskildraren J.A. Berg skriver i sitt vackra verk ”Sverige framställdt i tavlor” år 1856:
”Huru jemtlänningarna äro”
”Detta lågland är väl befolkadt, odladt och i allmänhet bördigt: - der bo jemtlänningarne, dessa raska, friska, sluga och vidbereste menniskor, som troligen bland alla svenska bönder ega den vidsträckaste kännedom om vidt skiljda punkter inom och utom Sverige. Det finnes nemligen ingen, som är så titet bunden vid torfvan, som Jemtländningen - han är en sorts kosmopolit, en menniska, som finner sig väl öfverallt, hjelper sig fram i alla omständigheter och med ihärdighet och en egen klokhet, som blifvit ett ordspråk, reder sig, då litet hvar skulle genom obeslutsamhet och dröjande förlora modet.
Jemtländningen lefver en stor del af året på resor. Det är oftast han, som under namn af ”norrlänning” kommer till Stockholm med skogsfågel, smör och hästar – han säljer allt ända till sina släddon och sina dragare och går hem igen; det är äfven samma menniska som några månader derefter bevistar Levangers marknad och besöker Trondhjem och handlar - evigt handlar och vandlar – men oupphörligt längtar han ändå hem igen till sin dal, till sina djupa skogar och de snöbetäckta fjellen, som synas hänga öfver hans boning.
Folket är i allmänhet af en utmärkt skön och smidig växt. Qvinnorna äro vanligen fint och väl byggda och med en hy så skär och med en så späd rodnad på kinderna, att mången salongsdam skulle afundas dem – att ej tala om en jemtlandspigas händer, som ofta äro så fina, att de kunde väcka förtviflan hos dem, som nyttja mandelkli”.
Republiken Jämtland
Bakgrunden till benämningen Republiken Jämtland finns i länets historia och utan att känna till sin historia har man ingen framtid brukas det sägas. Men är republiken idag kuriosa eller största allvar? Svaret varierar beroende på vem du frågar, men Republiken Jämtland lever på olika sätt fortfarande kvar i sinnet hos många av länets invånare.
Jämtland var självständigt fram till år 1178. Under tiden fram till 1178 var Jämtland främst Sveriges skatteland med villkor att man fick ha eget styre. Det hade man och Jamtarna var sluga och styrde och ställde lite som de själv behagade. Det var ingen ovanlighet när kristna norska och svenska skattekrävare kom farande till Frösön för att ta in skatt av Lagtingsmannen att deras resa slutade i galgen som offer på Jamtarnas blot åt asagudarna.
1178 tog norska myndigheter makten, trots detta hävdade landskapet genom hela medeltiden ett visst oberoende gentemot Norge.
Det egna styrande Jamtamot miste sin betydelse först genom lagtingets införande på 1470-talet. Under det dansk-svenska kriget på 1500- och 1600-talet tillföll Jämtland Sverige genom freden i Brömsebro år 1645. Ett genomgående drag i Jämtlands historia är den djupa kulturella gemenskapen med både det norska Tröndelag och de angränsande svenska landskapen. En stark inre identitet paras med öppenhet mot både Sverige och Norge.
Några viktiga historiska perioder:
År 847-1178 Republiktiden
År 1178-1536 Norsktiden
År 1319-1523 Unionstiden
År 1537-1645 Dansktiden
År 1645- Svensktiden
Källa: http://jamtland.freeshot.se/default.asp?val=jamtland
|