De fyra herrarna och damen sammanträdde inte alls i en håla utan istället i en elegant salong med gustavianska möbler och kristallkronor. De förberedde presentationen, de skulle ge vid nästkommande möte med sina 13 kollegor. Ja, alla kommer ju inte, det visste de redan. Ämnet var ”Språket och PISA-rapporten”. PISA-rapporten diskuterades ju av alla och envar, så ämnet var högaktuellt. Bo Ralph inledde med att konstatera, att deras uppgift i sammanslutningen var att vårda språket och han kunde nu konstatera att språket i skolan var under kontinuerligt förfall. Ja, infogade Jesper, skolungdomarna slarvar så med språket och läsförståelsen är sjunkande. Särskilt pojkar har svårt att ta till sig text och de orkar knappt läsa en A4-sida med löpande text, sa Torgny med emfas och med sin norrländska dialekt. Du har helt rätt, inflikade Sture. De har ju också svårt att skriva korrekt med riktig grammatik, fortsatte Jesper. Diskussionerna fortsatte intensivt med många förslag på åtgärder för att förbättra språkkunskaperna i skolan. Ska vi inte diskutera detta med Horace innan vi lägger fram vår rapport, frågade Lotta, som kände sig lite osäker på resultatet av deras diskussion. Men de blev snabbt överens om att honom räknar vi inte med. Vi klarar oss utan honom. Därmed avslutades deras sammanträde och en god supé intogs under mycket gemytliga former.
