Åreved gästgiveri och skjutsstation
Här låg Åreved Lillegård som också kallades Håknagård. Gården fungerade förr som gästgiveri och skjutsstation. På en karta från 1740 med postvägar och gästgiverier finns Åreved med.
Från början turades bönderna i Åreved om att stå för gästgiveriet. Det var nog inte så många resenärer som kom för att få husrum över natten. Åreved låg inte längs de stora allfarvägarna. Gästgiverierna var den tidens hotell och skulle ha en dagbok motsvarande senare tidens hotelliggare. På 1850-talet kunde ett mål mat kosta 42 öre, en kanna gott hembryggt öl 26 öre.en brasa torr ved 6 öre och stallrum för en häst 12 öre.
I slutet av 1500-talet kom en kunglig förordning i Sverige om att gästgiverierna också skulle fungera som skjutsstationer. Det innebar att de mot betalning skulle kunna skjutsa resenärer till nästa skjutsstation. Dessa fanns i Forsheda, Värnamo och Ljungby. I slutet av 1800-talet hade gästgiveriet upphört och skjutsningen övergått på entreprenad. Skjutsentreprenör var Johannes Johansson i Håknagård. Det sista entreprenadkontraktet skrevs 1902 och gällde till 1905. Johannes Johansson var min mans farfars far.
På 1500-talet fanns det fyra gårdar i Åreved. Senare utökades antalet. På kartan från 1785 är sju gårdar markerade. På den tiden bodde det fler människor i Åreved än i Forsheda. Det är svårt att tänka sig idag då det inte finns någon kvar. Några av torpen är bevarade som fritidshus, men de som låg utmed vägen finns inte längre kvar.
Det finns flera orsaker till landsbygdens avfolkning. Människor sökte sig till tätorterna för att kunna försörja sig då arbetsmöjligheterna på landet minskade. En annan orsak är att Schedingsnäs blev säteri och lade under sig gårdarna i Åreved. De blev torp under säteriet med dagsverkesskyldighet. Andra drabbades av ”amerikafebern” och emigrerade.
Källor: En bok om Forsheda, del 2 och del 3, utgivna av Forsheda Hembygdsförening
Cachen är en liten L&L med loggbok, penna och bytesvaror.
