Arx Laecköö Traditional Geocache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(regular)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Slottet Läckös historia börjar möjligen redan år 1099 med att Norges kung Magnus barfot lät bygga ett fäste ute på nordspetsen av Kvaldinsö (Kållandsö, Kvaldinsey på norska), "med vallar af torf och groft timmer samt en graf deromkring". Fästet skulle vara en stödjepunkt i Magnus barfots strävan att lägga allt land väster om Vänern och upp till Värmland under sig, vilket han ansåg tillhörde honom som norsk kung - för så hade det varit förr.
Till hövitsmän över fästet skall Finn Skoptason och Sigurd ullsträng ha utsetts, och under sig hade de 300 stridsvana vikingar. Då bygget var påbörjat red Magnus tillbaka hem till Viken. Till en början hände ingenting, västgötske Inge Stenkilsson som var kung av Svitjod lät tydligen vänta på sig varför norrmännen började sjunga nidvisor om honom: "Alltför länge dröjer Inge, med sin stora nederresa" löd en av stroferna.
När isen väl lagt sig på Kinneviken kom dock Inge ridande med en stark här. Då norrmännen efter anmodan inte ville lämna fästet började svenskarna fylla vallgraven med stenar och träd för att kunna komma åt att rasera den omgärdande vallen, samtidigt slungades brandfacklor oavbrutet mot fästet. Det hela slutade med att Inge tog över Magnus Barfots borg. Norrmännen fick avtåga utan vare sig vapen eller kläder och fick dessutom vid uttåget smaka piskan, en synnerligen stor vanära.
Men man skulle snart mötas igen, då nere i Fuxerna där Götarnas folk skulle få betala för den vanära som Magnus åsamkats på Kvaldinsey... Allt enligt Snorre.
I sydost på andra sidan Kinneviken låg kungsborgen Gum på Kinnekulle varifrån kung Inge mycket väl kan ha uppehållit sig och ridit ner ifrån då isen lagt sig.
Vi vet att kyrkans män gärna slog sig ner nära sätet för den världsliga makten. Hur länge kullen där slottet Läckö ligger har varit bebott och befäst vet man inte, men prov tagna från stockar i den nuvarande byggnaden visar att dessa äldsta delar av slottets källare fanns på plats under 1200-talet.
Den förste kände ägaren av Läckö innan slottet byggdes sägs biskop Bengt den gode ha varit. År 1294 skrevs namnet Lækky och åren därpå lækkiu och leckiu. År 1298 började biskop Brynolf Algotsson i Skara att på resterna av Magnus Barfots fäste uppföra ett nytt försvarsverk intill Läckö kungsgård. Läget var väl valt där det låg mitt i Skara stift som vid denna tid omfattade Värmland och delar av Dalsland - och dessutom längs den gamla pilgrimsleden till Nidaros som på den tiden mycket väl kan ha varit vandringsbar med hjälp av några flytbroar, s.k. kavelbroar.
Läckö har en gång varit en egen ö, och högst troligt är att det funnits en pålspärr i sundet som fanns vid runstenen som rests efter Torkel (se GC4EVKB, "Sigges sten").
År 1348 lär kung Magnus Eriksson ha anfallit och intagit borgen.
Sedan Läckö ödelagts vid en eldsvåda under 1470-talet lät biskop Brynolf Gerlachsson återuppföra och utvidga borgen. Hur Brynolfs borg såg ut är inte känt, men mycket tyder på att det rörde sig om en ansenlig anläggning, till stora delar överensstämmande med dagens byggnad.
Men med Brynolf Gerlachsson slutade Läckös första glanstid. Hans efterträdare biskop Vincentius fortsatte visserligen byggandet en tid men tillfångatogs, dömdes till döden och avrättades vid Stockholms blodbad år 1520.
Efter riksdagen i Västerås 1527 drogs godset in till kronan och blev förläning:
Ture Eriksson Bielke 1528-1529 (Ture förlorade sina förläningar efter sin inblandning i Västgötaupproret 1529, hövitsman skall då ha varit förre kyrkoherden i Valstad som efter upproret flydde landet) Gustav Vasa utnyttjar Läckö själv 1532-35 Svante Sture 1543-67 (gift med "kung Märta" Eriksdotter Leijonhufvud fr. Loholm) Hogenskild Bielke 1571-91, 1593-99 (gm Anna, en dotter till d:o) Hertig Johan av Östergötland 1600-09 Jakob De la Gardie 1615-52 Magnus Gabriel De la Gardie 1652-81
I Läckös långa historia är det fältherren och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie som mest av alla satt sin prägel både interiör och exteriör på Läckö. Han ärvde slottet och grevskapet 1652 av sin far, fältmarskalk Jacob De la Gardie. År 1681 fråntogs Magnus Gabriel slottet i samband med Karl XI:s reduktion.
År 1810 överlämnades Läckö slott som nationalbelöning till generalen och segraren vid Siikajokki, Carl Johan Adlercreutz, bland annat för hans insatser vid revolutionen år 1809. Sedan den tiden och ända fram till början av 1970-talet kallades den gamla kungsgården även för Sikajocki, medan slottet hela tiden endast hetat Läckö.
Källor: Fynd - G Lundén
Additional Hints
(Decrypt)
Haqre bpu onxbz