Denna cache ingår i en serie cachar i sydöstra Ödmården
Ödmården
Sedan urminnes tider har det vidsträckta skogsbälte, som sträcker sig från kusten och västerut genom södra Hälsingland, norra Gästrikland och in i allra östligaste Dalarna, av hävd kallats Ödmården. Denna gränsskog skilde Svealand från Norrland. Ödmården är ett fornnordiskt ord som betyder "den öde skogen" och har sedan medeltiden varit sägenomspunnen och ett känt tillhåll för rövare och fredlösa. Ödmårdens utbredning begränsas på ett naturligt sätt i norr genom sjöarna Marmen och Bergviken. Väster om Kilafors bryter Bofaradalen och Flugåns dalgång storskogens mäktiga barriär, liksom Hamrånge- och Ockelbobygderna i söder. Kommungänsen mellan Ovanåker och Bollnäs brukar idag räknas som Ödmårdens västliga begränsning. Efter den svedjefinska invandringen började man namnge socknarnas finnskogar. De finnskogar som idag överlappar och ingår i begreppet Ödmården är Svartnäs och Ockelbo finnmarker, samt Bollnäs, Hanebo och Hamrånge finnskogar.
Lappåsen
Lappåsens topp ligger 159 meter över havet och för bara några år sedan fanns där ett gammalt brandtorn (?) varifrån man hade en fin utsikt över stora delar av Gästrikland.
Varför platsen heter Lappåsen vet jag inte men jag har hört berättas att det i början av 1800-talet bodde en samisk familj i kåta året runt på platsen.
Det berättas även om en lappgumma, som blev arg då man skulle anlägga ett järnbruk i Viksjö, mellan Hamrånge och Ockelbo. Samerna ombads riva sin fiskefångstgård, vilket de inte gick med på att göra, så ingenting hände. Anläggningen revs då bort av myndigheterna. En lappgumma förbannade då brukspratornen Sven Bröms, på 1670-talet och hennes trollkraft gjorde enligt sägen att flera av hans finansiärer och släktingar dog, samt att hans gård på Wij brann ner.
Den som har gamla bilder, berättelser eller annat som rör Lappåsen får gärna dela med sig!