Denna cache är utlagd i samband med eventet Dagen efter 2012.
Varken jordbruk eller boskapsskötsel kunde ge mänskorna en dräglig tillvaro, inte heller skogen. Olika typer av binäringar var därför vanligt i socknen. I Örkened kom tillverkning av spånkorgar att dominera. På 1850-talet började "Swärt-Orren" tillverka spånkogar en konst han hade lärt sig när han satt i fängelset i Malmö. "Swärt-Orren" konstruerade en en spånhyvel och la därmed grunden till tillverkning i större skala. " I Örkened gör alla korgar utom prästen, för han gör krampor", säger ett gamalt talesätt. Det ger en fingervisning om vilken omfattning krogtillverkningen en gång hade. 1885 ska det ha funnits bortåt 400 "kassamakare" i Örkenedssocken.
Lönsboda korgfabrik drevs av Olof Bengtsson. Denna fabriksbyggnad uppfördes 1914 och 10 år senare flyttade Olof Bengtsson med familj in i ett närbeläget hus. Under andra välrdskriget när fabriken hade sin glansperiod fanns här ett tiotal anställda. Även om den egentliga driften lades ned på 60-talet så fortsatte Olof Bengtsson att arbeta i fabriken fram till sin död 1982. Maskinerna i första våningen drevs ursprungligen av av en lokomobil. Senare blev det blev det en elmotor, som ersatte remskivan i rörelse. Det gällde att akta sig för alla oskyddade transmissioner, sågklingor eller det vass stålet i spånhyveln. Som i de flesta andra av dåtidens verkstäder eller fabriker tänkte man inte särskilt mycket på risken för olyckor.
Asp, fur och gran användes som virke. Träden valdes med omsorg. De måste ha vuxit rakt och i ett slutet bestånd för att få en rak ådring och inte för många kvistar. Stocken sågades upp i 4 delar. Virket måste vara färskt för att kunna bearbetas. I annat fall fick det först ligga i vatten eller täckas med jord eller spånavfall. Man tillverkade bl a bärkorgar, torgkorgar, äggkorgar, papperskorgar, stora eller mindre korgar med eller utan lock. Även koffertar, barnsängar och dockvagnar tillverkades.
Den gamla fabrikslokalen idag ett museum över korgtillvarkningen.
Idag är det bara en handfull mänskor som behärskar konsten att fläta en korg. Plasten och förpackningsindustrin blev en övermäktig konkurrent under 1960-talet.
Lönsboda kurvefabrik
Hverken jordbrug eller dyrehold kunne give menneskene en rimelig levefod, og heller ikke skoven. Forskellige typer af bierhverv var derfor almindeligt i sognene. I Örkened var det tilvirkning af spånkurve som kom til at dominere. I 1850-erne begyndte "Swärt-Orren" at tilvirke spånkurve, en kunst han havde lært sig da han sad i fængsel i Malmö. "Swärt-Orren" konstruerede en spånhøvl og lagde dermed grunden for produktion i større skala. "I Örkened laver alle kurve bortset fra præsten, for han laver kramper", siger en gammel talemåde. Det giver et fingerpeg om hvilken omfatning kurveproduktionen en gang havde. 1885 skal det han fundets flere end 400 kurvemagere i Örkeneds sogn.
Lönsboda kurvefabrik blev drevet af Olof Bengtsson. Fabriksbygningen blev opført i 1914 og 10 år senere flyttede Olof Bengtsson med familie ind i et nærliggende hus. Under anden verdenskrig da fabrikken havde sin glansperiode fandtes her ti ansatte. Selv om den egentlige drift blev nedlagt i 60-erne så fortsatte Olof Bengtsson med at arbejde i fabrikken frem til sin død i 1982. Maskinerne i stueetagen blev oprindelig drevet af en lokomobil. Senere blev det en elmotor, som erstattede remskiverne i bevægelse. Det gjaldt om at være forsigtig med alle de ubeskyttede transmissioner, savklinger eller det skarpe stål i spånhøvlen. Som i de fleste andre af datidens værkstæder eller fabrikker tænkte man ikke særlig meget på risikoen for ulykker
Asp, fyr og gran blev anvendt som træmateriale. Træerne valgtes med omsorg. De skulle have vokset lige og i en lukket bestand for at få jævne årringe og ikke for mange kviste. Stokken blev savet op i fire dele. Træet skulle være friskt for at kunne bearbejdes. Man tilvirkede bl.a. bærkurve, torvekurve, æggekurve, papirkurve, større eller mindre kurve med eller uden låg. Der blev også tilvirket kufferter, barnesenge og dukkevogne.
I dag er det bare en håndfuld mennesker som behersker kunsten at flette en kurv. Plasten og indpakningsindustrien blev en overmægtig konkurrent under 1960-erne.