Sulfit luktar skit - Sulfat luktar mat Traditional Cache
Sulfit luktar skit - Sulfat luktar mat
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(micro)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Sulfit luktar skit - Sulfat luktar mat!
Fast tvärt om
Här passerar jag regelbundet och så har jag gjort i olika perioder i mitt liv. Sedan jag började geocacha har jag alltid undrat varför det inte ligger en gömma här.
Nu är det fixat!
Lycka till!
Lord of Hog
Bäckhammars bruk från ovan.
Konsten att göra papper
Det handlar om två metoder att på kemisk väg tillverka pappersmassa. Sulfitmetoden kom först och blev en stor framgång under 1800-talets andra hälft. Vid den här tiden gjorde man främst papper av lump, bomull eller linne, men det var dyrbart och alltmer svåråtkomligt. Samtidigt ökade efterfrågan på dagstidningar och böcker hos en allt större del av befolkningen. På mekanisk väg kunde man ta fram papper av trä, men kvaliteten var usel. Det trähaltiga papperet innehöll fortfarande lignin som i solljus bryts ner och färgar papperet brungult. Böcker tryckta mellan 1870 och 1900 har tyvärr ofta detta sköra och missfärgade papper.
Lösningen blev sulfitmetoden. Det är en smålänning, kemisten Carl Daniel Ekman (1845–1904), som räknas som upptäckaren. Han blev anställd vid Bergviks trämassefabrik utanför Söderhamn 1871. Där utförde han olika experiment, och lyckades 1874 framställa kemisk pappersmassa genom att koka trä i en lut av surt magnesiumsulfit. Det blev genombrottet för att tillverka pappersmassa i industriell skala, och under de närmaste åren anlades en rad fabriker. Fram till 1915 grundades 27 sulfitfabriker bara i Norrland. Den första i Medelpad var Essvik, där driften kom igång år 1900. Sedan följde Svartvik, Ortviken, Nyhamn, Söråker och Fagervik. Uppfinnaren Ekman blev efterfrågad i utlandet, och anlade flera sulfitfabriker i England, Frankrike och Italien. De sista tjugo åren av sitt liv var han chef för en sulfitfabrik och ett pappersbruk i Northfleet nära Gravesend.
Sulfatprocessen uppfanns 1884 av den tyske kemisten Carl F. Dahl i Danzig. Han utvecklade en kemikalieblandning som kallas vitlut. Vitluten bryter ner och löser ut ligninet i veden så att fibrerna släpps fria. De aktiva ingredienserna i vitluten är natriumsulfid och natriumhydroxid. Natriumsulfid hade Dahl fått fram genom att förbränna saltet natriumsulfat med kol. Därför kom metoden att kallas för sulfatmetoden i Sverige. Dahl själv kallade däremot den nya pappersmassan för kraftmassa, eftersom fibrerna var så starka. Det begreppet lever också kvar på engelska, "kraft pulp". Det första bruket i Sverige startade redan 1885 i Munksjö. I Norrland anlades 17 fabriker mellan 1895 och 1961. Wifstavarf var först ut i Medelpad 1907–08, och följdes sedan av Östrand 1930, som då var Europas största och världens modernaste fabrik.
I dag dominerar sulfatmetoden världens massaindustri, och de största producenterna är USA och Kanada. På tredje plats kommer faktiskt Kina, medan Finland och Sverige har halkat ner till fjärde och femte plats. Sulfitmetoden är utkonkurrerad, men den hade i alla fall en enorm fördel: lukten. Som inte minst alla Timråbor vet sprider nämligen sulfatmetoden en odör av ruttna ägg och andra illaluktande gaser omkring sig. Så saknar man ingenjörskunskaper får man lita på sitt luktsinne för att ta reda på om fabriken är en sulfit- eller sulfatanläggning.
Bäckhammar
Bäckhammar är en bruksort i Visnums socken i Kristinehamns kommun. Bäckhammar har ca 280 invånare. Mest känt (om man undantar bruket) är Visnums kyrka från 1700-talet och Krontorp, en herrgård från 1800-talet.
Bruket har sitt ursprung i en hammarsmedja som Krontorps gård anlade på 1680-talet vid den å som flyter genom samhället. 1871 ombildades verksamheten till aktiebolag och produktionen lades om till tillverkning av sulfatmassa. Senare tillkom även ett pappersbruk.
Bruket
Kokeriet vid sulfatmassabruket har kapacitet för cirka 170 000 ton massa per år. Vid pappersbruket finns två pappersmaskiner, en för produktion av kraftpapper och en för produktion av sopsäckar och papperskassar. 80% av produktionen går på export. Antalet anställda inom företaget uppgår till cirka 230.
Genom åren har ägarstrukturen varierat, bl.a. ägdes bruket en tid av kameratillverkaren Victor Hasselblad (!). 1969 förvärvade skogsägarkoncernen Vänerskog bruket. Men Vänerskog gick i konkurs 1981! Men bruket lever och frodas.
Additional Hints
(No hints available.)