Elektricitet
Elektricitet är ett fysikaliskt fenomen. Grunden
till elektricitet är att materia kan ha en
elektrisk laddning. Fenomenet tar sig uttryck i välkända
former som blixtar och statisk
elektricitet liksom i elektromagnetiska
fält och elektromagnetisk induktion. Ordet elektricitet
kommer av det grekiska ordet
för bärnsten, ??e?t??? (elektron) och slutligen från
latinets electricus (bärnstensliknande). Ordet myntades
av britten William Gilbert år 1600 vid hans
experiment med statisk elektricitet.
Elektricitet i Sverige har förekommit sedan 1870-talet då
de första demonstrationerna med batteri- respektive
dynamodrivnabåglampor och glödlampor genomfördes. År
1884 byggdes det första elektricitetsverket av privatägda
"Elektriska AB" i Göteborgsom levererade ström till knappt
1 000 glödlampor, i huvudsak till butiker och restauranger i
de centrala stadsdelarna. IStockholm skulle det dröja till
1892 innan stadsägda Brunkebergsverket invigdes.
Ett stort problem under pionjärtiden var
enorma överföringsförluster i ledningarna.
Kraftöverföringen över långa sträckor blev först möjlig
genom trefas växelström, vilket var en svensk uppfinning.
År 1893 driftsattes världens första kommersiella, cirka 15
kilometer långa kraftöverföring enligt trefassystemet
mellan Hällsjöns vattenfall och
gruvsamhället Grängesberg i Bergslagen.ASEA:s
ingenjörer Jonas Wenström och Ernst
Danielson var ansvariga konstruktörer för anläggningen.
Kring år 1900 fanns det mer än 50 elektricitetsverk runt om i
Sverige varav fyra var belägna i Stockholm. Mellan 1900 och 1950
anlades ett stort antal vattenkraftverk, till en början längs
sydsvenska älvar och senare i Norrland. Den svenska
vattenkrafteran varade till mitten av 1960-talet, då producerades
så mycket som 95 procent av landets elbehov med hjälp av
vattenkraft. Striden om Vindelälven blev slutpunkten för
utbyggnaden av fler älvar.
Med Ågestaverket som invigdes 1963 började
energiproduktion med hjälp av kärnkraft. Idag har Sverige 12
reaktorer, varav 10 är i kommersiell drift och två är avstängda. I
Sverige finns det för närvarande ingen av regeringen beslutad
avvecklingsplan för kärnkraft. Även den så kallade
"tankeförbudsparagrafen" är avskaffad, som gjorde det olagligt att
förbereda uppförandet av enkärnreaktor i Sverige.
År 2007 lämnade Energimyndigheten ett förslag till
regeringen, som innebar minst ett tjugofaldigande av elproduktionen
frånvindkraftverk. För att klara EU:s mål att 20 procent av
all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara
energikällor behöver elproduktion från vindkraft bli
30 terawattimmar (TWh) år 2020. År 2010 ökade
produktionen med 40% till 3,5 TWh, jämfört med Danmark och Tyskland
är dock Sverige fortfarande ett litet vindkraftsland.
År 2010 var den total elproduktionen 144,6 TWh och där kom 66,3
TWh (46%) från vattenkraft, 55,6 TWh (39%) från kärnkraft, 3,5 TWh
(2.5%) från vindkraft och resten 19,2 TWh (13%) är främst
från kraftvärmeverk brännande olja, kol, biobränslen,
sopor etc samt överskottsenergi från industrin. Sverige importerade
även 1,9 TWh för en elkonsumtionen på 146,5 TWh.[1]
Källa (1)
Koronaurladdning
Vid rimfrost och fuktigt väder kan det höras ett fräsande ljud
från kraftledningar. Det orsakas av att elektroner frigör
sig från ledaren, accelereras ut i luften där
en jonisering sker. För detta åtgår energi,
koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. Fenomenet kallas
koronaurladdning och uppstår när det elektriska
fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns. Denna gräns
påverkas starkt av framförallt spänningsnivån samt
ojämnheter på ledarytan, vilka kan utgöras av rimfrost, fuktig snö,
vattendroppar vid regn och dimma samt ev repor.
Förutom via det fräsande ljudet kan koronaurladdningen i mörker
ofta uppfattas som en svagt blåaktig aura kring ledarytan.
Koronaförlusterna kan för vissa 400 kV-ledningar i det svenska
stamnätet bli avsevärda vid ogynnsamma väderförhållanden vintertid
(speciellt rimfrost, och då ibland även vid klart väder), upp till
cirka 100 kW/km ledningssträcka.
Förlusterna kan motverkas genom sänkning av driftspänningen
eller, mest effektivt där driftsäkerheten så medger, frånkoppling
av särskilt utsatta ledningar, speciellt nattetid och under helger.
Härigenom kan temporärt stora energibesparingar göras, ibland med
hundratals MWh per ledningsfrånkoppling.
Koronaurladdningen orsakar också radiostörningar nära ledningen
i mellan- och långvågsbanden.
Källa (1)
Kolbottstorpet och Transformatorstationen
Torpet Kolbotten under Bergaholm är känt sedan 1718. Två stugor
fanns: Övre och Nedre Kolbotten. En grundlig inventering gjordes
1930 av Nordiska Museet. Mer info om detta finns på skylt vid
platsen.
Transformatorstationen som finns i närheten uppfördes på
1960-talet och ligger delvis på bytomten.
Källa (2)
Källor:
(1) Wikipedia
(2) Salems Hembygdsförening
Bilkörning i området är inte tillåtet. Var vänlig respektera
skyltningen. Bom finnes som i bland är öppen och ibland stängd. Ni
kan bli inlåsta om ni överträder gällande regler. Jag accepterar
inte överträdelser av dessa regler