Byggnationen av
krutfabriken inleddes 1939, och var troligen endast verksam under
kriget (1939-1945).
Idag
finns endast en byggnad kvar som används av lantbrukaren som
magasin. I övrigt så kan man se grunderna från
krutfabrikens övriga byggnader på
området.
Skulle vara mycket tacksam om någon hade ett foto
över området från tiden det begav
sig.
Arbetet med tillverkning av
krutet började med ”nitrering” som var att blanda
bomullsfibrer och syra till en massa, efter nitreringen
centrifugerades syran ur massan som därefter gick vidare till
blandning i holländare. När detta var klart tappades den
över till stora massakar, och var nu klar att transporteras
över till krutfabriken i zinkbehållare. Inne på
krutfabriken centrifugerades massan. Centrifugerna var
invändigt klädda med fin textilduk, genom ett hål i
toppen på centrifugen droppades 96% sprit ner och så
pressades kvarvarande vatten ur massan. Sedan östes massan
över i burkar för transport till knådhuset. Under
knådningen tillsattes eter. Den färdigknådade
massan fördes över till de två pressarna där
pressades krutmassan ut i makaronliknande stänger i diameter
från 5 mm till 12 mm och med en längd på 2 till
2,5 meter. Dessa längder hängdes upp för torkning i
torkskåp med luftventilation. Efter torkningen kapades de
till olika längder och lades för vakuumtorkning på
plåtar, därefter tömdes bitarna ner i säckar
för blötläggning i stora bassänger med vatten.
Säckarna tömdes sedan i stora torklådor för
förnyad torkning. Efter detta tumlades bitarna i en trumma
tillsammans med grafit och kulor av pockenholtz för polering.
Sista momentet var förpackning av
krutstavarna.
De
som tillsammans minns kruttillverkningens olika moment var: Ingemar
Svensson och Torsten Udén
Källa: Gamla
K-forsare berättar, Minnen från vår tid på
Katrinefors Bruk.