Skip to content

Olskrokens Station Traditional Cache

This cache has been archived.

Krekka: Hej,

Jag arkiverar din cache nu. Om du vill reparera/återställa cachen någon gång i framtiden är du välkommen att ta kontakt med oss. Om den då följer gällande guidelines så avarkiverar jag den gärna åt dig.

För att ta kontakt med oss använd kontaktfunktionen på geocaching.com eller denna länk: http://swedenreviewers.se/kontakt.aspx .

Hälsningar,
Krekka (reviewer)

För fler reviewertips se vår webbplats: http://www.swedenreviewers.se

More
Hidden : 4/11/2009
Difficulty:
1.5 out of 5
Terrain:
1 out of 5

Size: Size:   small (small)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

asfalterad tomt, cachen är en liten pillerburk och innehåller från början travelbugg, nyckelring penna och logg

VGJ var en smalspårig järnväg med huvudlinje från Göteborg till Skara, 129 km, och med sidolinje Tumleberg-Håkantorp, 12 km. Öppnad år 1900. 891 mm spårvidd. Järnvägen förband tidigare befintliga smalspårsbanor i Västergötland med Göteborg. 1899 hade man kommit så långt att banan i princip var klar.
1 januari 1900 kunde så äntligen VGJ, Göteborg - Skara och Pedersbacke (Tumleberg) - Håkantorp, öppnas för allmän trafik. VGJ utgick från Göteborg Västgöta station (till år 1932 vid Lilla Bommen, därefter flyttad till nytt läge vid Göteborg C). Lokstallar, järnvägsverkstad och "rangeringsbangård" var belägna vid Marieholm, några kilometer ut längs linjen. Här fanns även "färjeläge" för de pråmar som användes för att transportera smalspåriga järnvägsvagnar till fartyg och industrier vid Göteborgs hamn. Nära Göteborg gick järnvägen under Bohusbanans viadukt. Vid Lärje passerade den (till 1932) på en lång viadukt över Bergslagernas järnväg.
VGJ expanderar
Tanken var att dra järnvägen vidare från Skara förbi Mariestad till Gullspång. Genom att VGJ övertog Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg (SKVJ), 30 km, år 1904 och Mariestad-Kinnekulle Järnväg (MKJ), 27 km, år 1909 behövde man inte bygga ny järnväg till Mariestad. År 1910 öppnades linjen Mariestad-Gårdsjö, 39 km, och 1917 sidolinjen Torved-Gullspång, 20 km.
Till SJ 1948
VGJ-nätet förstatligades 1948. Omkring 1901 började VGJ med transporter inom hamnområdet i Göteborg. Man skaffade ett antal pontoner (pråmar) på vilka man kunde rulla på och av godsvagnar. På det här viset nådde man många kunder med vagnslaster inom hamnområdet utan att man behövde bygga spår till dessa.
De första pråmarna var byggda av trä och hade låg lastkapacitet. Behovet av dessa transporter växte med åren
och man skaffade större pråmar, även de byggda av trä. Med tiden ersattes träpråmarna av pråmar byggda i järn.
Ombyggnad i Göteborg
Den växande trafiken gjorde att plats måste beredas för fler spår. Ombyggnaderna i Göteborg beskrivs på ett överskådligt sätt i boken Västergötland - Göteborgs Järnvägar skriven av Måns Mannerfelt och utgiven 1948. Nedan återges ett lätt redigerat avsnitt ur denna bok: "Göteborgs personstation m. m. Banan infördes ursprungligen till Göteborg på en viadukt över BJ vid Skräppekärr,
där en station, Lärje, anordnades drygt 1 km från ändpunkten. Banan gick härifrån förbi den egna ranger- och uppstäl lnings- bangården vid Marieholm med lokomotivstallar och verkstäder, passerade Säveån nära dess mynning och fortsatte vidare över Hultmans holme fram till ändstationen vid Lilla Bommen.

Järnvägarna i Sverige förstatligas
I ett riksdagsbeslut 1939 bestämdes det att alla järnvägar i Sverige skulle förstatligas. Om detta kan man tycka mycket, men faktum kvarstår att utan ett förstatligande skulle många järnvägar lagts ner betydligt tidigare än vad de senare gjorde. Efter andra världskriget blev bilismen en kraftig konkurrent till järnvägarna och många mindre bolag skulle inte haft råd att förnya lok ock vagnpark och rationalisera.
Under mitten på 60-talet diskuterades vad som skulle ske med den södra delen, närmast Göteborg. Sträckan Sjövik - Gråbo -Göteborg hade ganska stort pendlingsresande, det kunde förekomma upp till åtta rälsbussar i tågen. Samtidigt pågick diskussionerna om Göteborgs nya förorter i Angered. Resultatet blev att delen Sjövik - Göteborg lades ner den 28 maj 1967 och den nya snabbspårvägen till Angered byggdes delvis på den gamla banvallen.
Rester kvar. Från 1967 återstod endast delen Sjövik - Vara - Skara - Forshem av den en gång så stolta Västgötabanan. Alla mis- stänkte nog att detta inte skulle vara för evigt. Mycket riktigt - den 24 augusti 1970 lades all persontrafik ner på den kvarvarande smalspåriga delen ned och ersattes med landsvägsbuss. Godstrafiken lades också ned med undantag av sträckan Nossebro -Vara - Skara - Götene.

Additional Hints (No hints available.)