Åsjöhyttan

En fornlämning av en typisk hytta (masugn) från dessa trakter. Nedanstående text samt information om hur en masugn fungerade kan du läsa på en informationstavla. Se dig omkring bland fornlämningarna. Ta gärna en promenad över bron till Hembygdsgården Börjes, där man sommartid ibland kan köpa fika eller bevista evenemang.
OBS! Cachen ligger inte i eller nära själva fornlämningarna

Åsjöhyttan grundades 1638 av 6 st s k bergsmän från trakten, som till en början själva arbetade vid hyttan. Senare anställdes mera utbildat folk, ca 15 man som arbetade 2 skift 7 dygn per vecka med 12 timmar per skift under 3/4 av året.

I början tillverkades 1,2 ton tackjärn per dygn men ökade mot slutet av 1700-talet till ca 2,75 ton per dygn. Till detta förbrukades i början 160-180 hl träkol och mot slutet 125 hl per ton tackjärn. Efter ombyggnad år 1808 ökade tillverkningen till mellan 7-8 ton per dygn. Träkolsförbrukningen var då ca 75 hl per ton. Antalet delägare var nu omkring 40 st och anställda hyttarbetare 16-18 man.

Malmen kom till större delen från Persberg och fraktades från gruvorna på sjösystemet till Storfors och därifrån landsvägen till Åsjöhyttan.
Träkolet kom från hyttans egna skogar som till större delen låg öster om Åsjöälven och som vid hyttans slutliga nedläggning år 1881 uppgick till 3100 ha fördelat så att hyttan ägde ca 1000 ha och hyttans delägare ägde resten ca 2100 ha. Dessa skogar fördelades vid nedläggningen mellan delägarna.
Vid hyttan fanns även en s k kolstamp och en spånhyvel. Uppströms efter älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm.
(Utdrag ur Alf Bandes utredning om Karlskoga Bergslag 1982)

[Eng]
Åsjöhyttan was founded in 1638 by 6 sk" bergsmän" from the area, which initially worked at the foundry itself. Later recruited more trained people, about 15 men working 2 shifts 7 days a week 12 hours per shift during the 3 / 4 of the year.

Initially produced 1.2 tons of pig iron per day, but increased towards the end of the 1700s to about 2.75 tonnes per day. Added to this was the beginning 160-180 hl charcoal and towards the end 125 hl per ton pig iron. After rebuilding years in 1808 increased production to between 7-8 tons per day. Charcoal consumption was then about 75 hl per tonne. The number of shareholders were now about 40 employees and cabin workers 16-18 men.

The ore came mostly from Persberg and was carried from the mines in the lake to Storfors and from there the road to Åsjöhyttan.
The charcoal came from the foundry's forests for the most part, east of Åsjöälven and at the foundry final closure years in 1881 amounted to 3100 have been distributed so that the foundry was about 1000 hectares and foundry partner took the rest around 2100 ha. These forests were distributed at the closure of the shareholders.
At the foundry was also a "kolstamp" and a scaling plane. Upstream of the river are the ruins of an old mill and its associated pond.

The cache is not in or near the ancient monuments.